Referenser till SFS 1982:80 opengov.se http://www.opengov.se/ http://www.opengov.se/govtrack/sfs/feed/1982:80/ http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:33/ 2013-03-21T12:00:00+01:00 2013-03-21T12:00:00+01:00 2013:33 Inrättande av en ny myndighet för folkhälsofrågor Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för folkhälsofrågor, Folkhälsomyndigheten, i enlighet med de överväganden som anges i propositionen En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (prop. 2012/13:116). Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar.</p> <p>Uppdraget ska delredovisas senast den 19 april 2013 och senast den 13 september 2013 samt slutredovisas senast den 31 december 2013.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Statens vård- och omsorgsutredning överlämnade den 15 maj 2012 sitt slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 2012:33). Utredningens uppgift var att se över hur staten genom sina myndigheter kan verka för ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem, bland annat med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i syfte att främja hälsa och minska ohälsa och framtida vårdbehov samt för att åstadkomma en jämlik vård och omsorg i hela landet.</p> <p>Utredningen pekade särskilt på det ökande behovet av nationell samordning av och ett tydligare statligt stöd för kunskapsstyrningen i en sektor som involverar flera huvudmän, professioner och andra aktörer. Utredningen lade i sitt arbete central vikt vid vård- och omsorgssektorns utmaningar i dag och i framtiden och de krav som dessa utmaningar ställer på den statliga myndighetsstrukturen. När det gäller folkhälsoområdet konstaterade utredningen att dess struktur och organisering präglas av en bred ansats. Styrningen och ansvarsfördelningen inom detta område bygger på att samhället som helhet, och inte enbart vård- och omsorgssektorn, har ett ansvar för människors hälsa. Det innebär att den nationella politiken inriktas mot fler övergripande frågor som har betydelse för folkhälsan.</p> <p>Regeringen har påbörjat en förändring av myndighetsstrukturen som i vissa delar sammanfaller med vård- och omsorgsutredningens förslag. Förändringen genomförs stegvis. I ett första steg bildas den 1 juni 2013 en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Inspektionen för vård och omsorg. Det andra steget innebär att Apotekens Service AB den 1 januari 2014 ombildas till en myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Det tredje steget utgörs av inrättandet av en ny myndighet för folkhälsofrågor med syfte att förbättra förutsättningarna för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete inom folk-hälsoområdet.</p> <p>Regeringens överväganden</p> <p>Den nya myndigheten, Folkhälsomyndigheten, ska inrättas den 1 januari 2014 i enlighet med de överväganden som anges i propositionen En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (prop. 2012/13:116). Det innebär att de uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) i dag ansvarar för överförs till den nya myndigheten. Till myndigheten förs även Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folk- och miljöhälsorapportering, inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av de uppgifter som Socialstyrelsen har i dag enligt miljöbalken, plan- och bygglagen <a href="https://lagen.nu/2010:900">(2010:900)</a> och andra författningar inom dessa områden. Förändringen innebär att FHI och SMI avvecklas och upphör den 31 december 2013.</p> <p>Genom sammanslagningen förbättras förutsättningarna för ett mer effektivt kunskapsbaserat arbete inom folkhälsoområdet. Förändringen väntas ge ökade förutsättningar att angripa folkhälsofrågorna samlat och integrerat och utveckla formerna för ett kunskapsstöd som leder till att effektiva och verksamhetsnära metoder får praktiskt genomslag hos ansvariga huvudmän. Den förväntas även öka möjligheterna för Sverige att på ett mer effektivt sätt delta i samarbetet inom EU och i det internationella samarbetet inom området.</p> <p>En utgångspunkt för organisationsförändringen är att verksamheternas lokalisering inte ska förändras i relation till vad som gäller i dag. Det innebär att den nya myndigheten ska bedriva verksamhet både i Östersund och i Stockholmsområdet. Eftersom en viktig del i utvecklingsarbetet är att skapa förutsättningar för en bättre samordning och en mer effektiv styrning kan förändringar av vilka uppgifter som genomförs i Östersund respektive i Stockholmsområdet bli aktuella. En utgångspunkt i det fortsatta arbetet är att organisationsförändringen inte ska leda till minskad statlig verksamhet i Östersund.</p> <p>Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med insynsråd.</p> <p>Den nya myndigheten bör anslutas till Statens servicecenter och till de administrativa tjänster som servicecentret kan erbjuda. För att inte försvåra bildandet av myndigheten kan dock denna verksamhet behöva stanna kvar i myndigheten under en övergångsperiod.</p> <p>Verksamheten ska präglas av effektivitet. På kort sikt bedöms förändringen varken leda till ekonomiska besparingar eller ökade kostnader. På längre sikt kan effektiviseringar förväntas uppstå.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska förbereda och genomföra bildandet av Folk-hälsomyndigheten i enlighet med de överväganden som anges i propositionen En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (prop. 2012/13:116).</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p> <p>Utredaren ska:</p> <p>- lämna förslag om överföring av resurser från Socialstyrelsen till den nya myndigheten,</p> <p>- lämna budgetunderlag för perioden 2014-2017,</p> <p>- lämna förslag till förordning med instruktion för myndigheten,</p> <p>- lämna förslag till författningsändringar med anledning av de uppgifter som den nya myndigheten tar över från Socialstyrelsen enligt regeringens överväganden enligt ovan,</p> <p>- se över behovet av ytterligare materiella författningsänd-ringar med anledning av organisationsförändringen och lämna förslag till de ändringar som krävs,</p> <p>- lämna förslag till regleringsbrev för myndigheten,</p> <p>- förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner,</p> <p>- förbereda anslutning av den nya myndigheten till Statens servicecenter och de administrativa tjänster som centret erbjuder,</p> <p>- ingå nödvändiga avtal för den nya myndighetens räkning,</p> <p>- bedöma vilken kompetens som är nödvändig för den nya myndighetens verksamhet,</p> <p>- besluta om myndighetens organisation och lämna förslag till arbetsordning och arbetsformer,</p> <p>- besluta om verksamhetsplan och budget för myndigheten för 2014,</p> <p>- besluta om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter,</p> <p>- bemanna myndigheten med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd,</p> <p>- fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p> <p>Inför beslut om organisation och bemanning ska utredaren särskilt beakta att verksamheten ska lokaliseras både till Östersund och till Stockholmsområdet, vilket har betydelse för såväl bemanningen av myndigheten som eventuella omställningskostnader.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med FHI, SMI, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. Utredaren har även möjlighet att samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisa-tioner informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Social-departementet) underrättat om arbetet.</p> <p>Utredaren ska senast den 19 april 2013:</p> <p>- lämna förslag om överföring av resurser från Socialstyrelsen till den nya myndigheten,</p> <p>- lämna budgetunderlag för perioden 2014-2017.</p> <p>Utredaren ska senast den 13 september 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) lämna förslag till instruktion för myndigheten samt andra författningsändringar.</p> <p>Utredaren ska senast den 15 oktober 2013 till Regerings-kansliet (Socialdepartementet) lämna förslag till regleringsbrev för myndigheten.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2013.</p> <p> (Socialdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:16/ 2013-02-14T12:00:00+01:00 2013-02-14T12:00:00+01:00 2013:16 Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm Arbetsmarknadsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2013</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk.</p> <p>Utredaren ska bl.a.</p> <p>- kartlägga rättsläget,</p> <p>- analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas och det behov av skydd som finns för andra skyddsvärda intressen, t.ex. skyddet för annans rykte och kommersiella intressen,</p> <p>- med beaktande av andra skyddsvärda intressen, föreslå åtgärder som stärker skyddet, och</p> <p>- lämna nödvändiga författningsförslag.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2014.</p> <p>Bakgrund och gällande rätt</p> <p>Frågan om Sverige har ett tillräckligt rättsligt skydd för s.k. visselblåsare ("whistleblowers"), har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för dessa och därmed inte heller någon enhetlig rättslig definition av begreppet. Det finns dock ett antal bestämmelser på olika områden som ger skydd för enskilda som rapporterar om missförhållanden eller oegentligheter. När det gäller arbetstagare som slår larm, utgörs skyddet huvudsakligen av kravet på saklig grund för uppsägning enligt 7 § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Vidare gäller också den allmänna rättsgrundsatsen god sed på arbetsmarknaden som innebär att arbetsledningsrätten inte får utövas otillbörligt och i strid mot goda seder. En arbetstagare har också rätt att få vissa särskilt ingripande omplaceringar rättsligt prövade, enligt den s.k. "bastubadarprincipen" (AD 1978 nr 89).</p> <p>Var och en har också meddelarfrihet enligt de grund-läggande bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Meddelarfriheten, som således gäller för såväl offentligt som privat anställda, innebär bl.a. att det - med vissa angivna undantag - är möjligt att straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter till massmedier för publicering. Meddelarfriheten är en del av meddelarskyddet som ger var och en rätt att straffritt anskaffa uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium (anskaffarfrihet) och meddelaren en rätt till anonymitet (anonymitetsskyddet). Vidare förbjuder meddelarskyddet myndigheter och andra allmänna organ att efterforska vem som har lämnat ett meddelande för publicering (efterforskningsförbudet) och att vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser för meddelaren, t.ex. uppsägning eller disciplinpåföljd (repressalieförbudet). Efterforsknings- och repressalieförbudet gäller dock endast ingrepp från det allmännas sida. Arbetstagare i privat sektor omfattas som huvudregel inte av det skydd i förhållande till sin arbetsgivare som efterforsknings- och repressalieförbuden ger.</p> <p>Enligt vägledande praxis från Europadomstolen är arbetstagare som slagit larm under vissa förutsättningar skyddade av rätten till yttrandefrihet i artikel 10 i Europakonventionen (Guja mot Moldavien, ERD dom den 12 februari 2008 i mål 14277/04 och Heinisch mot Tyskland, ERD dom den 21 juli 2011 i mål 28274/08).</p> <p>Enligt artikel 9 i Europarådets civilrättsliga konvention om korruption ska en arbetstagare som har skälig anledning att misstänka korruption och som i god tro anmäler sina misstankar till ansvariga personer eller myndigheter, ha lämpligt skydd mot varje oberättigad påföljd till följd av anmälan. I ILO-konvention nr 158 om uppsägningar av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ finns bestämmelser om att en arbetstagare inte ska kunna skiljas från sin anställning på grund av att han eller hon har gett in klagomål eller deltagit i en process mot arbetsgivaren om överträdelse av lag eller annan författning eller för att ha vänt sig till behörig myndighet. En rätt att slå larm och ett skydd för arbetstagare som utnyttjar denna rätt kan också finnas till följd av villkor i avtal, t.ex. vid offentlig upphandling. Det finns också exempel på kollektivavtal som innehåller bestämmelser om skydd för arbetstagare som slår larm. På vissa områden, t.ex. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, finns dessutom lagstadgade skyldigheter för arbetstagare att anmäla och rapportera vissa missförhållanden enligt bestämmelser i patient-säkerhetslagen <a href="https://lagen.nu/2010:659">(2010:659)</a>, den s.k. lex Maria, och bestämmelser i socialtjänstlagen <a href="https://lagen.nu/2001:453">(2001:453)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1993:387">(1993:387)</a> om stöd och service till vissa funktionshindrade, den s.k. lex Sarah.</p> <p>Tidigare utredningar</p> <p>Frågan om ett generellt skydd för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott har inte tidigare utretts. Det har däremot frågan om att generellt stärka privatanställdas meddelarskydd. Förslag har presenterats bl.a. i betänkandet Meddelarrätt - Meddelarfrihet i företag och föreningar m.m. (SOU 1990:12) och i departementspromemorian Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9). Båda försla-gen möttes av omfattande kritik från remissinstanserna. Invändningarna handlade bl.a. om att ett förstärkt skydd skulle strida mot principen om att avtal om tystnadsplikt ska hållas, att ett starkare skydd skulle kunna skada lojaliteten inom ett företag och inverka menligt på företags konkurrenskraft samt att det är svårt att reglera offentlig och privat verksamhet på samma sätt, eftersom skillnaderna mellan verksamheterna är stora. Varken betänkandet eller promemorian har lett till lagstiftning.</p> <p>Regeringen gav 2012 en särskild utredare i uppdrag att utreda meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (dir. 2012:76). Utredningen ska se över frågan om meddelarskydd i sådan verksamhet, särskilt inom skola, vård och omsorg.</p> <p>Behovet av en översyn för ett starkare skydd</p> <p>Det är angeläget att arbetstagare tryggt kan slå larm om miss-förhållanden av allmänt intresse.</p> <p>Mutbrottsutredningen framhöll i betänkandet Mutbrott (SOU 2010:38) att det kan vara önskvärt att ytterligare förstärka skyddet för visselblåsare i Sverige. Flera remissinstanser instämde i att skyddet för visselblåsare behöver stärkas. Konstitutionsutskottet har för sin del ansett att det finns skäl att se över lagstiftningen i syfte att stärka skyddet för visselblåsare och att regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid oegentligheter och korruption (bet. 2010/11:KU23). Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet har anfört i denna fråga (rskr. 2010/11:179). Även Statskontoret har upp-märksammat frågor om skydd för visselblåsare för bekämpning av mutbrott och korruption.</p> <p>Innehållet i gällande rätt är svåröverskådligt och komplext. En arbetstagare som överväger att slå larm måste i vissa fall beakta bestämmelser på flera olika rättsområden för att kunna bedöma om han eller hon riskerar att göra sig skyldig till exempelvis brott mot lojalitetsplikten, något annat avtalsbrott eller brott mot lagen <a href="https://lagen.nu/1990:409">(1990:409)</a> om skydd för företagshemligheter. Bedömningen kan ytterligare kompliceras av att det i vissa fall finns en lagstadgad skyldighet att anmäla missförhållanden. Av samma skäl kan det vara svårt för en arbetsgivare att bedöma om och hur en arbetstagare har rätt att slå larm.</p> <p>Utvecklingen har under de senaste decennierna också gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi. Det har i sin tur medfört ett behov av översyn av skyddet för arbetstagare som i sådana verksamheter slår larm om missförhållanden.</p> <p>Inom EU föreslås vidare på bl.a. finansmarknads- och revisionsområdet krav på lämpligt skydd mot repressalier och annan orättvis behandling för arbetstagare som slår larm till en ansvarig myndighet om misstänkta eller faktiska överträdelser av regelverken.</p> <p>Europarådets parlamentariska församling antog också i april 2010 resolution 1729, Protection of "whistle-blowers", med riktlinjer om skydd för visselblåsare och en uppmaning till medlemsstaterna att se över sin lagstiftning om skydd för visselblåsare.</p> <p>Uppdraget att stärka skyddet för arbetstagare</p> <p>som slår larm</p> <p>Allmänna utgångspunkter för uppdraget</p> <p>Utredaren ska kartlägga rättsläget och analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas samt lämna förslag på åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk.</p> <p>Uppdraget ska omfatta arbetstagares möjligheter att slå larm. Såväl tillsvidareanställda som arbetstagare med tidsbegränsade anställningar samt inhyrda arbetstagare omfattas av uppdraget.</p> <p>Förslagen om ett starkare skydd ska så långt som möjligt vara generellt utformade och tillämpliga på hela arbetsmark-naden. De grundläggande skillnaderna mellan offentlig och privat sektor kräver dock särskilda överväganden, bl.a. mot bakgrund av det grundlagsreglerade meddelarskyddet.</p> <p>Överväganden om ett starkare skydd för arbetstagare kräver noggranna avvägningar i förhållande till andra skyddsvärda intressen, t.ex. skyddet för arbetsgivares rykte och kommersiella intressen. Särskilda överväganden krävs också i förhållande till innebörden av lojalitetsplikten och grundläggande avtalsrättsliga principer.</p> <p>Förslagen ska utarbetas med beaktande av den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar för regleringen av anställningsvillkor. Förslagen ska också utarbetas med beaktande av de krav som följer av EU-rätten och Sveriges internationella konventionsåtaganden med utgångspunkt från Europadomstolens praxis på området. Vid utarbetande av förslagen ska utredaren även beakta nationell och in-ternationell utveckling på området och angränsande rättsområden.</p> <p>Utredaren ska mot denna bakgrund och med dessa utgångspunkter</p> <p>- beskriva gällande rättsläge och redogöra för vilka möjligheter och skyldigheter arbetstagare i dag har att slå larm om missförhållanden, oegentligheter och brott samt vilket skydd som finns för arbetstagare som slår larm,</p> <p>- redovisa exempel på och inhämta erfarenheter från länder som har infört särskilda regler om skydd för visselblåsare och särskilt redovisa innehållet i norsk och engelsk lagstiftning,</p> <p>- analysera i vilka avseenden skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott behöver förstärkas och lämna förslag på hur ett sådant skydd kan utformas,</p> <p>- analysera och ta ställning till om och i vilken mån ett starkare skydd för arbetstagaren också kräver förändringar av skyddet för andra skyddsvärda intressen, t.ex. för näringsidkares möjlighet att skydda sitt rykte och sina kommersiella intressen, och</p> <p>- lämna nödvändiga författningsförslag.</p> <p>Även om uppdraget som utgångspunkt är begränsat till arbetstagares möjligheter att slå larm, står det utredaren fritt att</p> <p>- även överväga om och i vilken mån andra personkategorier som deltar i en näringsidkares verksamhet på ett liknande sätt som arbetstagare bör omfattas av skyddet.</p> <p>Vilka förhållanden ska en arbetstagare kunna slå larm om?</p> <p>En särskild fråga är vilka typer av missförhållanden, oegentligheter eller brott som en arbetstagare bör kunna slå larm om.</p> <p>I detta sammanhang är Arbetsdomstolens praxis om bl.a. kritikrätten och lojalitetspliktens innebörd av särskilt intresse. Även Europadomstolens praxis har betydelse i detta sammanhang. Det förhållandet att det finns ett allmänt intresse av den information som avslöjas tillmäts av Europadomstolen särskild betydelse vid prövningen av om en begränsning av yttrandefriheten är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.</p> <p>I riksdagens tillkännagivande anges att en översyn av lag-stiftningen bör göras för att stärka och skydda den enskildes möjlighet att påtala och slå larm vid oegentligheter och korruption.</p> <p>På vissa områden finns särskilt angivet vad som kan anses utgöra olika typer av missförhållanden m.m. Inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten har Socialstyrelsen i föreskrifter och allmänna råd gett exempel på vad som kan anses vara ett missförhållande eller allvarligt missförhållande som ska anmälas och rapporteras enligt lex Maria och lex Sarah.</p> <p>Även lagen om <a href="https://lagen.nu/1990:409">(1990:409)</a> om skydd för företagshemlig-heter har uppmärksammats i detta sammanhang. Enligt 2 § anses det inte som ett obehörigt angrepp att någon, för offentliggörande eller inför en myndighet eller annat behörigt organ, avslöjar något som skäligen kan misstänkas utgöra brott på vilket fängelse kan följa eller som kan anses utgöra annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse. Enligt 1§ är det bara information som är av betydel-se för näringsidkarens konkurrensförmåga som ska åtnjuta skydd. I debatten har lagens betydelse för arbetstagares möj-ligheter att yttra sig diskuterats. Det bör därför övervägas hur ett starkare skydd för arbetstagare som slår larm ska förhålla sig till skyddet för företagshemligheter när det gäller vilka missförhållanden, oegentligheter och brott som arbetstagarna ska kunna larma om.</p> <p>Mot den bakgrunden ingår i uppdraget att</p> <p>- lämna förslag om vilka typer av missförhållanden, oegentligheter och brott som en arbetstagare bör kunna slå larm om, och</p> <p>- särskilt analysera och ta ställning till hur det föreslagna skyddet ska förhålla sig till skyddet för företagshemligheter samt vid behov föreslå lagändringar.</p> <p>När och hur får arbetstagaren slå larm externt?</p> <p>Arbetstagare har inom ramen för anställningsavtalet en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. För en arbetstagare i privat sektor innebär lojalitetsplikten i korthet en skyldighet att sätta arbetsgivarens intressen framför sina egna och att inte skada arbetsgivaren. Av detta följer att arbetstagaren i första hand ska uppmärksamma arbetsgivaren på förekomsten av missförhållanden på arbetsplatsen. Av Arbetsdomstolens praxis följer dock att en arbetstagare i privat sektor också kan ha rätt att påtala missförhållanden hos behöriga myndigheter och utåt kritisera sin arbetsgivare utan att detta utgör saklig grund för uppsägning. Var gränsen går beror emellertid på omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. arbetstagarens befattning och den lojalitetsplikt som följer av denna. Kollektivavtal och enskilda an-ställningsavtal kan också innehålla olika former av förpliktelser som kan begränsa arbetstagarens möjligheter att påtala missförhållanden, t.ex. villkor om tystnadsplikt. I offentlig sektor gäller i princip inte dessa begränsningar.</p> <p>Arbetstagarens möjligheter att slå larm externt kan också påverkas av andra avtalsförpliktelser, t.ex. villkor i upphandlingskontrakt. Det finns också exempel på kollektivavtal som ger arbetstagaren rätt att slå larm om missförhållanden.</p> <p>I sammanhanget har det också betydelse att allt fler offentligt finansierade verksamheter i dag utförs av privata aktörer med en lägre grad av insyn än i offentlig verksamhet. En annan fråga av vikt är om verksamheten har inslag av myndighetsutövning. Arbetstagarens möjligheter att slå larm externt kan också påverkas av lagstadgade skyldigheter eller möjligheter att slå larm.</p> <p>I debatten om vad som utgör lämpligt skydd för visselblåsare har det framhållits att uppgifter bör kunna lämnas anonymt, eller i vart fall skyddas av sekretess, för att arbetstagaren ska kunna känna sig trygg att slå larm. Samtidigt framhålls riskerna med en sådan ordning, bl.a. försämrade utredningsmöjligheter och en risk för att lagstiftningen kan utnyttjas för grundlösa anklagelser i illvilligt syfte.</p> <p>I uppdraget ingår mot denna bakgrund att</p> <p>- analysera och föreslå under vilka förutsättningar en arbetstagare ska kunna slå larm externt och till vem,</p> <p>- analysera och ta ställning till betydelsen av lojalitetsplikten och andra avtalsförpliktelser,</p> <p>- analysera och bedöma betydelsen av att verksamheten är offentligt finansierad eller har inslag av myndighetsutövning,</p> <p>- analysera och ta ställning till betydelsen av lagstadgade skyldigheter och möjligheter att anmäla missförhållanden, och</p> <p>- överväga om och under vilka förutsättningar en anmälan ska kunna göras anonymt eller med skydd av sekretess.</p> <p>Betydelsen av särskilda system för intern rapportering av missförhållanden</p> <p>Eftersom larm ofta gäller ett missförhållande hos arbetsgivaren, och kanske även avser närmaste chefen, inrättar allt fler företag särskilda interna visselblåssystem för att arbetstagare tryggt och i vissa fall, anonymt ska kunna larma om missförhållanden. Vissa bolag med verksamhet i Sverige är också på grund av ägarförhållandena skyldiga att ha sådana system till följd av krav i utländsk rätt.</p> <p>Även i offentlig sektor inrättas allt fler rapporteringskanaler där de anställda kan rapportera om missförhållanden. Enligt Statskontorets rapport Köpta relationer: Om korruption i det kommunala Sverige <a href="https://lagen.nu/2012:20">(2012:20)</a>, bör ett effektivt system som möjliggör tips om oegentligheter ses som en del av kvalitetsarbetet i organisationerna.</p> <p>Goda och tydliga interna rutiner och kanaler för att slå larm är också viktiga i arbetet för en god arbetsmiljö. En arbetsgivare ska ha rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17). I arbetsmiljölagstiftningen finns det också en särskild ordning med skyddsombud som företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen har arbetstagarorganisationerna också en särskild roll när det gäller att informera arbetstagarna om reglerna på arbetsmarknaden.</p> <p>Enligt personuppgiftslagen <a href="https://lagen.nu/1998:204">(1998:204)</a> är det förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser m.m. Datainspektionen har dock meddelat föreskrifter om vissa undantag från detta förbud (DIFS 2010:1). Enligt dessa föreskrifter får personuppgifter exempelvis under vissa förutsättningar behandlas i interna rapporteringskanaler, om det gäller personer i nyckelpositioner eller ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen.</p> <p>I debatten framförs också viss oro för att meddelarfriheten kan riskera att kringskäras om arbetstagare i offentlig sektor får intrycket att larm i första hand måste göras genom en intern rapporteringskanal.</p> <p>I uppdraget ingår mot denna bakgrund att</p> <p>- redovisa exempel på och beakta erfarenheter från olika former av rapporteringsrutiner och interna rapporteringssystem i privat och offentlig sektor,</p> <p>- redogöra för vilka rättsliga krav som ställs på sådana rapporteringssystem, bl.a. i fråga om behandling av personuppgifter,</p> <p>- analysera dessa ur ett arbetsmiljöperspektiv och arbetsrättsligt perspektiv, och</p> <p>- analysera för- och nackdelar samt konsekvenser av införande av sådana kanaler i offentlig sektor, särskilt i förhållande till meddelarskyddet.</p> <p>Betydelsen av att anmälan görs i god tro, uppgifternas riktighet och den skada larmet orsakat</p> <p>Enligt Europadomstolens praxis om rätten till yttrandefrihet är arbetstagarens motiv att slå larm en viktig faktor vid bedömningen av om ett avslöjande ska ha skydd. Med skyddet följer enligt Europadomstolen också skyldigheter för arbetstagaren att så långt möjligt i det enskilda fallet noggrant försäkra sig om att informationen är riktig och äkta. Vid bedömningen måste också den skada som arbetsgivaren kan ha lidit till följd av arbetstagarens visselblåsning vägas mot det allmänna intresset av att upp-giften avslöjades.</p> <p>I uppdraget ingår mot denna bakgrund att</p> <p>- klargöra vilka krav på god tro som bör ställas och vilken betydelse motivet till en anmälan ska tillmätas,</p> <p>- klargöra vad som kan krävas av arbetstagaren i fråga om uppgifternas riktighet,</p> <p>- analysera vilken betydelse som ska tillmätas den skada som arbetsgivaren lidit till följd av larmet,</p> <p>- belysa frågan om bevisbördans fördelning, och</p> <p>- analysera och ta ställning till vilka möjligheter som bör finnas för den som anmäls att försvara och skydda sig mot ogrundade anmälningar.</p> <p>Uppdragets genomförande och redovisning</p> <p>Utredaren ska särskilt bedöma vilka konsekvenser förslagen kan få för arbetsrättsliga principer och avtalsrättsliga förpliktelser, samt för konkurrensförhållanden i näringslivet och det grundlagsreglerade meddelarskyddet. Utredaren ska analysera kostnader och konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a> och relevanta internationella regelverk.</p> <p>Utredaren ska föra en dialog med företrädare för arbets-marknadens parter och inhämta synpunkter från Arbetsmiljöverket, Datainspektionen och andra berörda myndigheter och intresseorganisationer.</p> <p>När det gäller redovisningen av förslagens konsekvenser för företag, ska utredaren också ha en dialog med Näringslivets regelnämnd.</p> <p>Utredaren ska beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, EU och Europarådet.</p> <p>Utredaren ska samråda med Utredningen om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet (dir. 2012:76) och beakta andra utredningar av betydelse för uppdraget.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2014.</p> <p> (Arbetsmarknadsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:15/ 2013-02-07T12:00:00+01:00 2013-02-07T12:00:00+01:00 2013:15 Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hälso- och vårdsinfrastruktur. Utredaren ska bl.a. beskriva arbetsuppgifter, bemanna myndigheten och lämna förslag till instruktion och anslag. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Den nya myndigheten ska vara lokaliserad i Stockholm.</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p> <p>Uppdraget ska delredovisas den 1 april 2013 och den 15 september 2013 samt slutredovisas senast den 31 december 2013.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade i januari 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet (dir 2011:4). Utredningen, som antog namnet Statens vård- och omsorgsutredning, lämnade sitt slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 2012:33) i maj 2012. Utredaren pekade i betänkandet ut fyra huvudområden där staten har en särskilt viktig roll inom hälso- och sjukvården: kunskapsstöd, reglering och tillsyn, långsiktig och strategisk styrning samt infrastruktur för it och kommunikationslösningar. Utifrån dessa huvuduppgifter föreslog utredaren att tio av de nuvarande myndigheterna, en ideell förening och ett statligt bolag ersätts av fyra nya myndigheter som inrättas utifrån nämnda huvuduppgifter.</p> <p>I juni 2012 publicerade Socialdepartementet promemorian Ny myndighet för infrastrukturfrågor för vård och apotek (Ds 2012:21), nedan promemorian. Syftet med promemorian var att se över förutsättningarna för att ombilda Apotekens Service Aktiebolag till en myndighet. Förslaget i promemorian skiljer sig från det förslag som Statens vård- och omsorgsutredning lade såtillvida att det tar sin utgångspunkt i en ombildning av Apotekens Service Aktiebolag, dvs. att inga verksamheter från andra myndigheter eller bolag - utöver verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag - kommer att föras över till den nya myndigheten. Verksamheten för den nya myndigheten blir följaktligen mer avgränsad jämfört med det förslag som Statens vård- och omsorgsutredning lade fram.</p> <p>I promemorian konstateras bl.a. att en ombildning av bolaget till en myndighet stärker förutsättningarna för den statliga styrningen när det gäller infrastrukturfrågor för it- och kommunikation inom hälso- och sjukvården. Vidare konstateras att möjligheten att ha överblick över kvalitet och säkerhet, två centrala parametrar för bra it-infrastruktur, ökar om man samlar frågorna nationellt i en myndighet.</p> <p>Verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag</p> <p>Apotekens Service Aktiebolag är ett av staten helägt bolag som bildades i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Bolaget har bl.a. till uppgift att lagra och förmedla de elektroniska recepten i Sverige samt ansvara för den nationella läkemedelsstatistiken. I samband med konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden frikopplades ett antal informationsmängder som bl.a. behövs vid förskrivning och expediering av e-recept och placerades hos Apotekens Service Aktiebolag. Genom att alla apoteksaktörer fick tillgång till samma information på lika villkor kunde en konkurrensutsatt marknad för apoteksaktörer förverkligas. Verksamheten är lokaliserad till Stockholm sedan starten.</p> <p>Apotekens Service Aktiebolag har vuxit successivt sedan 2009 och hade vid utgången av 2011 sammanlagt 95 tills-vidareanställda personer. Personalens huvudsakliga kompetens är farmaceutisk eller it-inriktad.</p> <p>Bolaget har intäkter från i huvudsak tre källor och under 2011 uppgick dessa till följande: avgifter för infrastruktur-tjänsterna mot apoteksaktörerna uppgick till drygt 169 miljoner kronor, övriga intäkter (i huvudsak intäkter för djurrecept, systemleverantörstester och statistik) uppgick till drygt 37 miljoner kronor och projektfinansiering från myndigheter och andra organisationer uppgick till nästan 52 miljoner kronor.</p> <p>Regeringens överväganden</p> <p>Regeringen beslutade den 7 februari 2013 lagrådsremissen Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. I lagrådsremissen föreslår regeringen att en ny myndighet bildas med samma uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag har i dag. Regeringen har för avsikt att överlämna en proposition under våren 2013 i samma ärende.</p> <p>Regeringens skäl för bildandet av en ny myndighet är följande. Information som registreras och hanteras inom hälso- och sjukvård och omsorg är en långsiktig och användbar resurs. Att göra informationen användbar för många förutsätter dock att det finns en gemensam struktur för hur denna information utformas och samlas in. Det har i olika sammanhang påpekats att det finns ett påtagligt behov av en nationell infrastruktur för it-lösningar och kommunikationskanaler i vård- och omsorgssektorn. Detta framhölls bl.a. i slutbetänkandet från Statens vård- och omsorgsutredning, Gör det enklare! (SOU 2012:33). Även Riksrevisionen pekade i sin rapport Rätt information vid rätt tillfälle inom vård och omsorg - samverkan utan verkan? (RiR 2011:19) på att ingen aktör har det övergripande ansvaret för samordningen av de olika nationella satsningar som görs för att säkra tillgången till väl fungerande it-stöd.</p> <p>Många aktörer, både offentliga och privata, har tagit och tar initiativ inom området, men för att hantera de fortsatta utmaningarna ser regeringen att det behövs en aktör med ett samlat ansvar för it-frågor. I grunden ligger det operativa an-svaret på huvudmännen, men behovet av nationell samordning ger staten en viktig roll. För att det ska vara möjligt att utveckla gemensamma it- och infrastrukturstandarder krävs samlade lösningar. Sådana lösningar är samhällsekonomiskt fördelaktiga då man kan samordna arbetet vid t.ex. större investeringar. Samtidigt kan det också öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvården och omsorgen om gemensamma satsningar görs för att utveckla t.ex. interoperabilitet mellan system så att in-formationen kan delas mellan olika verksamheter. Ytterligare ett argument för att samla it-infrastruktur hos en statlig myndighet är uppgifternas karaktär. I uppgiften att vara informationsnav kan förväntas ingå att föra offentliga register, ibland med känsliga personuppgifter. Det framstår som klart att ansvaret för offentliga register är en uppgift som i första hand bör anförtros myndigheter. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 framhållit att man bedömer att det finns fördelar med att ombilda Apotekens Service Aktiebolag till en ny infrastrukturmyndighet för vård och apotek. Av budgetpropositionen framgår att Regeringskansliet ska arbeta vidare med de förslag som finns i promemorian med målsättningen att den nya myn-digheten ska starta sitt arbete 2014.</p> <p>Den nya myndigheten ska vara lokaliserad i Stockholm för att kunna fullgöra sina uppgifter effektivt. Apotekens Service Aktiebolag är som framgår ovan lokaliserat i Stockholm och har där byggt upp sin verksamhet utifrån detta. Apotekens Service Aktiebolag har en kvalificerad kompetens som är helt avgörande för verksamheten. Det är viktigt att verksamheten ges goda förutsättningar att fortsätta fungera väl ur kvalitetssynpunkt. Vid en fortsatt lokalisering till Stockholm underlättas bemanningen betydligt.</p> <p>Arbetet med förberedelserna för överföringen av verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag till staten och den nya myndigheten bör påbörjas snarast. Det är angeläget att detta arbete kan bedrivas på ett sådant sätt att övergångstiden blir så kort som möjligt för att minimera osäkerheten hos anställda och de aktörer som Apotekens Service Aktiebolag samverkar med i dag. Förberedelsearbetet bör drivas parallellt med riksdagens behandling av frågan.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Den nya myndigheten ska vara lokaliserad i Stockholm. Den nya myndigheten ska ledas av en styrelse och myndighetens chef ska ha titeln generaldirektör.</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p> <p>De förslag och överväganden som anges i lagrådsremissen och i den kommande propositionen om den nya myndigheten ska vara utgångspunkt för utredarens arbete.</p> <p>Utredaren ska hantera samtliga övergångsfrågor bl.a. när det gäller lokaler, ekonomi- och lönesystem, it-system, personal, pensioner, kunder och leverantörer.</p> <p>Utredaren ska särskilt</p> <p>- uppdatera den befintliga finansiella värderingen (samt inför detta genomföra såväl en rättslig som en finansiell företagsbesiktning, en s.k. due diligence) av verksamheten vid Apotekens Service Aktiebolag inför överförandet av verksamheten till staten för att säkerställa ett korrekt värde,</p> <p>- ta fram ett förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget,</p> <p>- göra en genomgång av bolagets befintliga avtal samt se till att dessa i nödvändig utsträckning överförs till den nya myndigheten,</p> <p>- föreslå verksamhetsmål, instruktion och regleringsbrev för den nya myndigheten samt redovisa behovet av eventuella författningsändringar utöver dem som föreslås i lagrådsremissen och kommande proposition,</p> <p>- besluta om organisation och lämna förslag till arbetsord-ning samt arbetsformer,</p> <p>- bedöma vilken kompetens som är nödvändig för den nya myndighetens verksamhet,</p> <p>- lämna förslag till en samlad finansieringsmodell för den nya myndigheten och föreslå anslag och resursfördelning för 2014 samt budgetunderlag för perioden 2015-2017,</p> <p>- förbereda anslutning av den nya myndigheten till Statens servicecenters ekonomiadministration, löne- och lönerelaterade tjänster samt tjänster inom e-handel,</p> <p>- ingå nödvändiga avtal för den nya myndighetens räkning,</p> <p>- fatta beslut om bemanning liksom i övrigt utöva arbets-givarens befogenheter,</p> <p>- bemanna den nya myndigheten med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd samt fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet,</p> <p>- ta fram förslag till förordning som ska ligga till grund för beräkning av avgifter enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1996:1156">(1996:1156)</a> om receptregister och lagen <a href="https://lagen.nu/2005:258">(2005:258)</a> om läkemedelsförteckningen i enlighet med förslag i lagrådsremissen och kommande proposition och</p> <p>- i samråd med Socialdepartementet utreda de juridiska förutsättningarna för att utvecklingsarbetet med det s.k. personliga hälsokontot - som bl.a. beskrivs i 2013 års budgetproposition (prop. 2012/13:1 utg. omr. 9, avsnitt 4.6.4) - ska kunna fortlöpa efter överföring av verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag till staten.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13), Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Statens servicecenter, Ekonomistyrningsverket, Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Läkemedelsverket, Konkurrensverket, Datainspektionen, berörda apoteksaktörer samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utredaren har även möjlighet att samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Under arbetet ska utredaren informera Apotekens Service Aktiebolags ledning och styrelse om arbetet.</p> <p>Utredaren ska i arbetet kontinuerligt samråda med före-trädare för Socialdepartementet.</p> <p>Utredaren ska senast den 1 april 2013</p> <p>- lämna förslag till en samlad finansieringsmodell för myndigheten och föreslå anslag och resursfördelning för 2014 samt budgetunderlag för perioden 2015-2017.</p> <p>Utredaren ska senast den 15 september 2013</p> <p>- lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion, regleringsbrev för myndigheten samt redovisa behovet av eventuella författningsändringar,</p> <p>- uppdatera den befintliga finansiella värderingen av verksamheten vid Apotekens Service Aktiebolag inför överförandet av verksamheten till staten för att säkerställa ett korrekt värde och</p> <p>- lämna förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2013.</p> <p> (Socialdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2013:1/ 2013-01-17T12:00:00+01:00 2013-01-17T12:00:00+01:00 2013:1 Inhyrning och företrädesrätt till återanställning Arbetsmarknadsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska undersöka i vilken omfattning personal från bemanningsföretag hyrs in i situationer där arbetstagare som tidigare har sagts upp har företrädesrätt till återanställning enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Syftet med undersökningen är att belysa om, och i sådant fall hur, företrädesrätten påverkas.</p> <p>Undersökningen ska avse såväl privat som offentlig sektor.</p> <p>Utredaren ska beakta hur arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal reglerat möjligheten till inhyrning i samband med arbetsbristsituationer. Utredningen ska genomföras i dialog med arbetsmarknadens parter.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.</p> <p>Regelverket kring inhyrning och företrädesrätt</p> <p>Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet</p> <p>En arbetsgivare har själv rätt att bestämma hur verksamheten ska organiseras och vilka förändringar som bör vidtas, den s.k. arbetsledningsrätten. Det är således tillåtet enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) för en arbetsgivare att besluta att inte längre ha anställda utan i stället hyra in arbetstagare eller lägga ut arbetet på ett utomstående företag. Arbetsdomstolen prövar normalt inte heller om arbetsgivarens beslut i arbetsledningsfrågor är välgrundade eller lämpliga.</p> <p>Förhandlingsskyldighet och vetorätt enligt medbestämmandelagen</p> <p>Innan en arbetsgivare beslutar att hyra in personal från ett bemanningsföretag, ska arbetsgivaren enligt 38 § lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Vid förhandlingen är arbetsgivaren skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetsta-garorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan. I vissa specifika situationer finns det undantag från förhandlingsskyldigheten, om inte arbetstagarorganisationen särskilt begär förhandling (38 § 2 stycket 3).</p> <p>Om förhandling enligt 38 § ägt rum, gäller enligt 39 § att åtgärden inte får beslutas eller verkställas om arbetstagar-organisationen anser att den åtgärd arbetsgivaren planerar kan antas medföra att en lag eller ett kollektivavtal åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot det som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde. Arbetstagarorganisationen kan alltså i ett sådant fall hindra att arbetsgivaren t.ex. hyr in personal från ett bemanningsföretag. Man brukar tala om en facklig vetorätt.</p> <p>Den fackliga vetorätten får dock ingen verkan för det fall arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt (40 §).</p> <p>Företrädesrätt enligt anställningsskyddslagen</p> <p>En arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har enligt anställningsskyddslagen rätt till återanställning i den verksamhet där han eller hon tidigare varit sysselsatt. En tidsbegränsat anställd arbetstagare har också företrädesrätt, om fortsatt anställning inte erbjudits på grund av arbetsbrist. För intjänande av företrädesrätt krävs att anställningen varat en viss minsta tid. En förutsättning för att reglerna om återanställning i anställningsskyddslagen ska kunna åberopas är att det rör sig om en nyanställning. Reglerna om företrädesrätt aktualiseras således endast när ett anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och en ny arbetstagare etableras, och inte när en arbetsgivare väljer att säga upp arbetstagare och i stället hyra in arbetskraft.</p> <p>Företrädesrätt vid inhyrning av arbetskraft</p> <p>I vissa fall kan det anses vara ett brott mot anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning att hyra in personal i stället för att återanställa arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist.</p> <p>Frågan prövades i AD 2003 nr 4 (den s.k. ABU-domen). I domen ställde Arbetsdomstolen upp tre krav för att kringgående av anställningsskyddslagen ska anses ha förekommit. För det första krävs det att de åtgärder som påstås utgöra ett kringgående blir styrkta på vanligt sätt, för det andra krävs det att ett syfte med åtgärderna har varit att undgå tillämpning av de aktuella lagreglerna om företrädesrätt och för det tredje krävs det att handlandet framstår som otillbörligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.</p> <p>Uppdraget om inhyrning och företrädesrätt</p> <p>I samhällsdebatten diskuteras frågan om inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag skulle kunna användas för att kringgå reglerna om företrädesrätt till återanställning. För att belysa frågeställningen behöver en utredning göras.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- analysera gällande rätt, och</p> <p>- undersöka hur inhyrning i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist regleras i kollektivavtal i olika branscher.</p> <p>Utredaren ska vidare undersöka förekomsten av inhyrning av arbetskraft i samband med att arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Utredaren ska därför</p> <p>- i dialog med arbetsmarknadens parter undersöka omfattningen av inhyrning i samband med arbetsbrist, och</p> <p>- undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom arbetsgivares beslut att hyra in arbetskraft i stället för att återanställa.</p> <p>Mot bakgrund av vad som framkommer ovan och hur inhyrning tillämpas, ska utredaren analysera</p> <p>- om och, i sådant fall, hur det nuvarande regelverket påverkar företrädesrätten,</p> <p>- arbetsgivares möjlighet att tillgodose sitt arbetskraftsbehov och</p> <p>- hur berörda arbetstagare påverkas, samt</p> <p>- belysa den funktion bemanningsföretagen har för en väl fungerande arbetsmarknad.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska genomföra uppdraget i dialog med arbets-marknadens parter och med företrädare för de mindre företagen.</p> <p>Utredaren ska genomföra sitt arbete i enlighet med kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2014.</p> <p> (Arbetsmarknadsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:121/ 2012-12-06T12:00:00+01:00 2012-12-06T12:00:00+01:00 2012:121 Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012.</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för att en ny högskola ska kunna inrättas. Den ska omfatta verksamheterna vid Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola. Det nya lärosätet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar.</p> <p>Kommittén ska</p> <p>- senast den 1 mars 2013 lämna budgetunderlag för perioden 2014-2016,</p> <p>- senast den 2 augusti 2013 lämna förslag till nödvändiga för-fattningsändringar,</p> <p>- senast den 1 september 2013 redovisa hur den nya högskolan ska organiseras, lämna en verksamhetsplan för högskolan och lämna förslag på rektor för högskolan.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2014.</p> <p>En ny högskola för konstnärlig utbildning och forskning i Stockholm</p> <p>Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola lämnade i juni 2012 en gemensam framställan till regeringen om samgående för att skapa möjligheter för att utveckla den konstnärliga forskningen och för att utgöra grund för examenstillstånd för konstnärlig utbildning på forskarnivå (U2012/3514/UH).</p> <p>De nämnda högskolorna är konstnärliga högskolor med statlig huvudman som bedriver utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Dans- och cirkushögskolan bedrivs konstnärlig utbildning, utbildning i danspedagogik, konstnärlig och vetenskaplig forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete inom områdena dans, danspedagogik, cirkus och koreografi. Högskolan har omkring 75 anställda och omkring 200 studenter. Vid Operahögskolan i Stockholm bedrivs konstnärlig utbildning och konstnärlig forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete inom områdena opera, operarepetitör och operaregi. Högskolan har omkring 23 anställda och omkring 40 studenter. Vid Stockholms dramatiska högskola bedrivs konstnärlig utbildning och konstnärlig forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete inom områdena film, scen och media. Högskolan har omkring 115 anställda och omkring 300 studenter. Ett nytt gemensamt lärosäte kommer, enligt förslaget från högskolorna, att utgöra en ny viktig plattform för den konstnärliga forskningen. Utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå föreslås fortsätta bedrivas i oförändrad form och dagens resurstilldelning när det gäller grundutbildning för respektive högskola förbli oförändrad eller stärkt.</p> <p>I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg. omr. 16) välkomnade regeringen högskolornas initiativ och gjorde bedömningen att en gemensam organisation för högskolorna kan skapa en god grund för en långsiktigt livskraftig konstnärlig forskningsmiljö i Stockholm. Regeringen anförde vidare att de tre högskolorna bör förbereda ett samgående i en ny högskola från och med den 1 januari 2014 och att regeringen avser att låta utreda ett eventuellt samgående.</p> <p>I forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2012/13:30) anförde regeringen att ett samgående mellan dessa högskolor skulle kunna utgöra en gemensam mötesplats för de konstnärliga professionerna för utveckling av den konstnärliga forskningen. Enligt regeringen skulle olika konstarter kunna komma närmare varandra och därigenom skulle förutsättningar för nydanande verksamhet med internationell lyskraft skapas. Vidare anfördes att genom ett samgående skapas dessutom ökade förutsättningar för att samutnyttja administration, scener, teknik och andra resurser.</p> <p>Den nya högskolans förutsättningar och inriktning</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Verksamheterna vid Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola ska ingå i en ny högskola. Den nya högskolan ska överta de ingående högskolornas samtliga åtaganden, dvs. såväl rättigheter som skyldigheter.</p> <p>Den nya högskolan ska i huvudsak bedriva konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. De ingående högskolornas forskning och konstnärliga utvecklingsarbete ska tillvaratas och integreras i den nya högskolans forskning och konstnärliga utvecklingsarbete. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid de tre ingående högskolorna bör fortsätta att bedrivas i nuvarande form.</p> <p>Utgångspunkten för samgåendet är att en stark grund för konstnärlig forskning ska etableras. Ambitionen bör vara att den nya högskolan ska kunna få tillstånd att utfärda konstnärliga examina på forskarnivå. Den konstnärliga forskningen kommer i den nya högskolan att vara ett viktigt forum för både spetsforskning, tvärkonstnärliga och tvärvetenskapliga samarbeten. Genom samgåendet skapas bättre förutsättningar för ett starkt lärosäte med internationellt konkurrenskraftig forskning. På sikt bör även samgåenden mellan andra konstnärliga högskolor i Stockholm kunna bli aktuella med den nya högskolan som grund. Förändringar av organisationen bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet.</p> <p>De tillgångar och skulder, inklusive eventuell överproduktion av helårsstudenter och helårsprestationer som de befintliga myndigheterna förfogar över ska föras över till det nya lärosätet.</p> <p>Med förbehåll för riksdagens beslut innebär inrättandet av den nya högskolan att Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola avvecklas och upphör som myndigheter den 31 december 2013. De nuvarande högskolornas namn kan dock användas som benämningar av verksamhets- och resultatenheter inom den nya högskolan.</p> <p>Uppdraget att inrätta en ny högskola</p> <p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för att en ny högskola ska kunna inrättas. Den ska omfatta verksamheterna vid Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola. Det nya lärosätet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p> <p>Kommittén ska arbeta med stor öppenhet och föra en nära dialog med Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola.</p> <p>Organisation, lokalisering och arbetsordning</p> <p>De verksamheter som i dag bedrivs vid var och en av de ingående högskolorna och som avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska ingå som tre verksamhets- och resultatenheter i den nya högskolan. All den verksamhet som avser konstnärlig forskning och konstnärlig utbildning på forskarnivå bör däremot bedrivas samlat. Högskolan bör vidare ha en gemensam lednings- och stabsfunktion.</p> <p>Organisationskommittén ska fastställa en organisation för den nya högskolan samt ta fram förslag till en arbetsordning för den.</p> <p>Högskolan ska vara lokaliserad i Stockholm.</p> <p>Verksamhetsplan</p> <p>Verksamheten vid den nya högskolan ska i huvudsak bestå av konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Organisationskommittén ska upprätta en plan för hur forskningen, det konstnärliga utvecklingsarbetet och den konstnärliga forskarutbildningen samt den gemensamma administrationen ska utvecklas vid högskolan. Verksamhetsplanen ska också innehålla en beskrivning av utvecklingen av den nya högskolans verksamhet när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</p> <p>Budget och budgetunderlag</p> <p>Kommittén ska lämna budgetunderlag för perioden 2014-2016. Verksamhetsplanen och budgetunderlaget ska bl.a. ligga till grund för regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev för 2014. Kommittén ska utgå från de resurser som de tre ingående högskolorna anvisas enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 och de medel som tilldelas högskolorna enligt regeringens kommande beslut om regleringsbrev för budgetåret 2013.</p> <p>Grundutbildningsanslag till de tre ingående organisatoriska enheterna fördelas i regleringsbrev.</p> <p>Arbetsgivaransvar</p> <p>Kommitténs ordförande ska efter samråd med de tre nuvarande högskolornas rektorer besluta om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Kommittén ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Bemanningen ska genomföras med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Studentinflytande</p> <p>Enligt 1 kap. 4 a § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Enligt andra stycket i samma paragraf ska högskolorna verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Kommittén ska verka för att kraven på studentinflytande i den nya organisationen tillgodoses.</p> <p>Rektor och styrelse</p> <p>Enligt 2 kap. 8 § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> anställs en högskolas rektor av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Styrelsens förslag ska föregås av ett hörandeförfarande på det sätt som anges i paragrafen. Kommittén ska förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för den nya högskolan genom att fullgöra sådana uppgifter som annars skulle ha fullgjorts av styrelsen för ett universitet eller en högskola. Kommittén ska lämna ett förslag till rektor till regeringen.</p> <p>Enligt 2 kap. 7 a och b §§ högskoleförordningen ska ordföranden i en högskolas styrelse och de övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag från en nomineringsgrupp. Nomineringsgruppen består av en person som utses av regeringen och som har god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet, landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga verksamhet eller landshövdingens ställföreträdare samt en representant för studenterna vid högskolan. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för lärosätets utbildnings- och forskningsuppdrag.</p> <p>Kommitténs ordförande ska tillse att en representant för studenterna utses.</p> <p>Stödfunktioner m.m.</p> <p>Kommitténs ordförande ska ingå nödvändiga avtal för den nya högskolans verksamhet. Kommitténs ordförande ska efter samråd med de tre nuvarande rektorerna förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet samt utforma redovisningsplaner och då överväga hur högskolornas befintliga avtal och övriga åtaganden ska samordnas av den nya myndigheten med bästa möjliga kostnadseffektivitet.</p> <p>Kommittén ska därutöver vidta de övriga åtgärder som krävs för att den nya högskolan ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Kommittén, eller i tillämpliga delar kommitténs ordförande, ska samråda med Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan i Stockholm och Stockholms dramatiska högskola, Högskoleverket (från och med den 1 januari 2013 Universitets- och högskoleämbetet), Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk samt med andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna kommittén eller ordföranden det underlag som kommittén eller ordföranden begär.</p> <p>Kommittén eller ordföranden ska hålla berörda centrala och lokala arbetstagarorganisationer och studentorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén, eller i tillämpliga delar ordföranden, ska särskilt beakta behovet av att hålla personal och studenter vid berörda lärosäten informerade.</p> <p>Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Därutöver ska kommittén</p> <p>- senast den 1 mars 2013 lämna budgetunderlag för perioden 2014-2016,</p> <p>- senast den 2 augusti 2013 lämna förslag till nödvändiga författningsändringar,</p> <p>- senast den 1 september 2013 redovisa hur den nya högskolan ska organiseras, lämna en verksamhetsplan för högskolan och lämna förslag på rektor för högskolan.</p> <p>En slutrapport ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2014. I rapporten ska det ingå en redovisning av hur de anställda och studenterna har involverats, informerats och förberetts på kommande förändringar samt ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av sammanslagningen under perioden 2014-2016 kan utformas.</p> <p> (Utbildningsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:76/ 2012-06-28T12:00:00+01:00 2012-06-28T12:00:00+01:00 2012:76 Meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet Justitiedepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2012</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska se över frågan om stärkt meddelar-skydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet och då framför allt i sådan verksamhet som avser vård, skola och omsorg. Utgångspunkten ska vara att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för offentligt anställda.</p> <p>I uppdraget ingår bl.a. att</p> <p>- särskilt belysa frågorna om efterforskningsförbud och repressalieförbud,</p> <p>- överväga vilka kategorier av personer som deltar i en näringsidkares verksamhet som bör ges stärkt skydd,</p> <p>- beakta nationell och internationell rättsutveckling på såväl området för meddelarskydd som angränsande rättsområden samt</p> <p>- beakta och analysera den kritik som tidigare presenterade förslag om stärkt meddelarskydd för privatanställda har fått.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till författningsändringar.</p> <p>Utredaren ska kommunicera med bl.a. en parlamentarisk referensgrupp.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2013.</p> <p>Bakgrund och utgångspunkter</p> <p>Den s.k. meddelarfriheten är en del av den reglering som avser att förverkliga offentlighetsprincipen. Var och en har meddelarfrihet enligt de grundläggande bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen, förkortad TF och yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL. Meddelarfriheten, som alltså gäller för såväl offentligt som privat anställda, innebär bl.a. att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter till massmedier för publicering. Meddelarfriheten är en del av meddelarskyddet, som dels ger meddelaren en rätt till anonymitet, dels förbjuder myndigheter och andra allmänna organ såväl att efterforska vem som har lämnat ett meddelande för publicering (efterforskningsförbudet) som att vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser för meddelaren, till exempel uppsägning eller disciplinpåföljd (repressalieförbudet). Efterforsknings- och repressalieförbudet gäller alltså endast ingrepp från det allmännas sida. Privatanställda omfattas som huvudregel inte i förhållande till sin arbetsgivare av det skydd som för-buden ger.</p> <p>Frågan om det går att generellt stärka privatanställdas meddelarskydd har utretts tidigare. Förslag har presenterats bl.a. av Meddelarskyddskommittén i betänkandet Meddelarrätt - Meddelarfrihet i företag och föreningar m.m. (SOU 1990:12) och av en utredare i promemorian Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9). Meddelarskyddskommittén föreslog bl.a. att bestämmelser om s.k. meddelarrätt i förhållandet mellan enskilda arbetsgivare och arbetstagare och mellan föreningar och deras medlemmar skulle införas i ett nytt kapitel i tryckfrihetsförordningen. Kommittén använde termen meddelarrätt som en sammanfattande beteckning på de regler som gäller till skydd för personer som på olika sätt medverkar till publicering i tryckt skrift. Meddelarrätten skulle enligt förslaget få begränsas, bl.a. för företagsledande personer. I promemorian Yttrandefrihet för privatanställda lade utredaren fram ett förslag till en särskild lag om skydd för privatanställdas</p> <p>yttrandefrihet. Lagförslaget avsåg att skydda i princip alla privatanställda i vissa verksamheter med anknytning till det allmänna genom att förbjuda arbetsgivaren att ingripa mot en arbetstagare för att han eller hon utnyttjat tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt lagförslaget var arbetsgivaren vidare förbjuden att efterforska vem som utnyttjat tryck- och yttrandefriheten. De verksamheter som avsågs var bl.a. driftentreprenader som upphandlats av det allmänna och offentligt finansierad verksamhet enligt den dåvarande skollagen <a href="https://lagen.nu/1995:1100">(1995:1100)</a>. Även hälso- och sjukvård samt tandvård omfattades.</p> <p>Båda förslagen möttes av omfattande kritik från remissinstanserna. Invändningarna var bl.a. att ett förstärkt skydd skulle strida mot principen om att avtal om tystnadsplikt ska hållas, att det skulle kunna skada lojaliteten inom ett företag och inverka menligt på företags konkurrenskraft samt att det är svårt att reglera offentlig och privat verksamhet på samma sätt eftersom skillnaderna mellan verksamheterna är stora. Varken betänkandet eller promemorian har lett till lagstiftning.</p> <p>Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi. Under senare år har den utvecklingen accelererat. Det är angeläget att även anställda i sådan verksamhet tryggt kan rapportera om förhållanden som det i samhället finns anledning att särskilt uppmärksamma. Mot denna bakgrund finns det anledning att åter se över hur meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet kan stärkas.</p> <p>Gällande rätt</p> <p>Meddelarfrihet och meddelarskydd enligt grundlagarna</p> <p>Som nämns ovan har var och en meddelarfrihet enligt de grundläggande bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Regleringen om meddelarskydd är uppbyggd av ett antal beståndsdelar, nämligen meddelarfrihet, anskaffarfrihet, anonymitetsskydd, efterforskningsförbud och repressalieförbud.</p> <p>Meddelarfrihet innebär, som nämns ovan, att var och en har rätt att straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i ett medium som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 1 § TF och 1 kap. 2 § YGL). Meddelarfriheten gäller dock inte utan undantag. I vissa i 7 kap. 3 § TF respektive 5 kap. 3 § YGL särskilt angivna fall kan den som lämnat ett meddelande för offentliggörande ändå drabbas av straffrättsligt ansvar. Det kan, för det första, bli fallet om någon genom att lämna meddelande gör sig skyldig till vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet. För det andra kan meddelaren hållas straffrättsligt ansvarig om han eller hon uppsåtligen lämnar ut allmän handling i strid med en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen <a href="https://lagen.nu/2009:400">(2009:400)</a>, förkortad OSL. För det tredje kan straffansvar komma i fråga om meddelaren uppsåtligen på något annat sätt lämnar ut en uppgift för vilken det gäller en så kallad kvalificerad tystnadsplikt enligt OSL (13 kap. OSL, slutet av varje kapitel i lagens fjärde-sjätte avdelningar samt lagens sjunde avdelning).</p> <p>Anskaffarfrihet innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter avsedda för publicering i ett medium som omfattas av grundlagarna. Motsvarande undantag som för meddelarfriheten gäller för anskaffarfriheten.</p> <p>Anonymitetsskyddet ger en meddelare rätt att vara anonym (3 kap. 1 § TF och 2 kap. 1 § YGL) och den som har tagit emot en uppgift för publicering har, med vissa undantag, tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet (3 kap. 3 § TF och 2 kap. 3 § YGL). Anonymitetsskyddet kompletteras med ett efterforskningsförbud (3 kap. 4 § TF och 2 kap. 4 § YGL). Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av sin meddelarfrihet i vidare mån än vad som behövs för att väcka åtal eller göra något annat ingripande som är tillåtet enligt tryckfrihetsförordningen respektive yttran-defrihetsgrundlagen.</p> <p>Dessutom finns det ett allmänt sanktions- och repressalieförbud (3 kap. 4 TF och 2 kap. 4 § YGL), vilket innebär att det allmänna inte heller i egenskap av arbetsgivare får vidta åtgärder som medför negativa konsekvenser för en offentligt anställd med anledning av att han eller hon har utnyttjat sin yttrande- och meddelarfrihet. Brott mot efterforsknings- och repressalieförbudet är straffbelagt med böter eller fängelse i högst ett år.</p> <p>Meddelarskydd gäller för anställda i</p> <p>1) myndigheter och andra allmänna organ (genom bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrund-lagen),</p> <p>2) privaträttsliga organ som med stöd av lag har anförtrotts uppgifter som innebär myndighetsutövning och andra privaträttsliga organ vars verksamhet helt eller delvis finansieras av det allmänna och som förts in i bilagan till OSL (enligt 2 kap. 4 §, 13 kap. 2 § och 14 kap. 1 § OSL),</p> <p>3) aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser i vilka kommuner, landsting eller kommunalförbund har - eller i vissa fall har haft - ett rättsligt bestämmande inflytande (enligt 2 kap. 3 § och 14 kap. 1 § OSL).</p> <p>I fråga om 2) och 3) ovan gäller enligt 13 kap. 2 § OSL dock inte meddelarskydd för verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamöter och styrelse-suppleanter. Skälet för detta är att det gäller särskilda bestämmelser om t.ex. skadeståndsskyldighet i aktiebolagslagen <a href="https://lagen.nu/2005:551">(2005:551)</a> och lagen om ekonomiska föreningar <a href="https://lagen.nu/1987:667">(1987:667)</a> för sådana befattningshavare. Det är även möjligt att ingripa med arbetsrättsliga åtgärder.</p> <p>Meddelarfrihet och meddelarskydd för privatanställda</p> <p>Bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska, som nämns ovan, tillämpas av myndigheter och andra allmänna organ i förhållande till enskilda. Även privatanställda är således skyddade mot ingrepp i tryck- och yttrandefriheten från det allmänna. Privatanställda i sådana enskilda organ som anges i bilagan till OSL har vidare samma skydd mot ingrepp från arbetsgivaren som offentliganställda i den verksamhet som anges i bilagan (enligt 2 kap. 4 §, 13 kap. 2 § och 14 kap. 1 § OSL). Andra privatanställda har dock inte samma skydd mot ingrepp från arbetsgivaren som offentliganställda.</p> <p>Ett visst meddelarskydd för privatanställda kan också i vissa fall åstadkommas genom kollektivavtal eller andra avtal. Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med ett privatägt företag om att utföra en kommunal angelägenhet ska kommunen eller landstinget, enligt 3 kap. 19 a § kommunallagen <a href="https://lagen.nu/1991:900">(1991:900)</a>, beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Kommuner och landsting har bl.a. möjlighet att ställa villkor om meddelarfrihet och meddelarskydd i samband med upphandling.</p> <p>Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen hindrar dock inte en privat arbetsgivare från att avtala om tystnadsplikt, eller att vid brott mot ett sådant avtal vidta arbetsrättsliga åtgärder mot eller yrka skadestånd av en anställd som t.ex. har lämnat ett meddelande till massmedier för publicering.</p> <p>En privat arbetsgivare får, utan hinder av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, försöka att själv eller med hjälp av annan efterforska vem som är författare eller annars upphovsman till ett yttrande i medierna eller vem som har lämnat upplysningar till medierna.</p> <p>Den parlamentariskt sammansatta Yttrandefrihetskommittén har i en skrivelse till Justitiedepartementet framhållit att meddelarskyddet för privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet bör utredas så snart det är möjligt. Vidare har konstitut-ionsutskottet ansett att det finns behov av en utvidgad lagstiftning om meddelarskydd för anställda i offentligt finansierad verksamhet i privat regi. Justitieministern har i svar på en interpellation om meddelarfrihet (ip. 2011/12:126) och i svar på en skriftlig fråga (2011/12:133) aviserat en sådan utredning, vilket utskottet har välkomnat (bet. 2011/12:KU13 s. 17). Enligt utskottet måste sådan lagstiftning bygga på principen att meddelarskyddet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för offentliganställda. Utskottet underströk, mot bakgrund av den omfattande och långvariga debatt som förts i frågan, särskilt vikten av att i utredningen belysa efterforskningsförbudet och repressalieförbudet. Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet har anfört i denna fråga (rskr. 2011/12:187).</p> <p>Internationella åtaganden</p> <p>Av artikel 10 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) framgår att var och en har rätt till yttrandefrihet. Den friheten får inskränkas under vissa i artikeln givna förutsättningar. För det första måste en inskränkning föreskrivas i lag och för det andra måste den anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bl.a. statens säkerhet, den allmänna säkerheten eller till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter. Vidare måste en inskränkning av yttrandefriheten vara proportionerlig.</p> <p>Europadomstolen har i målet Heinisch mot Tyskland prövat räckvidden av yttrandefriheten för en anställd i ett statligt ägt bolag (ERD dom den 21 juli 2011 i mål 28274/08). Sköterskan Heinisch hade rapporterat missförhållanden vid det äldreboende där hon arbetade till, i tur och ordning, sin arbetsgivare, polisen och sist allmänheten (genom att dela ut flygblad), och blev se-dermera avskedad. Domstolen konstaterade att privatanställdas rätt att rapportera olagligheter eller oegentligheter måste vägas mot ett privat företags rätt till skydd för sitt rykte och sina ekonomiska intressen. En privatanställd ska enligt domstolen i första hand rapportera oegentligheter till sin överordnade eller ansvarig myndighet och endast när detta är i praktiken omöjligt får den anställde vända sig till allmänheten. I målet ansåg domstolen att allmänintresset av insyn i fråga om brister i äldreomsorg som bedrivs av ett statligt ägt företag vägde tyngre än företagets ekonomiska intressen. Enligt domstolen utgjorde avskedandet av Heinisch - den strängast möjliga arbetsrättsliga påföljden - ett oproportionerligt ingrepp i hennes yttrandefrihet.</p> <p>Det finns också en bestämmelse om skydd för yttrandefriheten i artikel 11 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.</p> <p>Angränsande frågeställningar</p> <p>Den debatt som under lång tid har förts om privatanställdas möjligheter att tryggt kunna påtala oegentligheter på arbetsplatsen har inte uteslutande rört frågan om utvidgning av meddelarfriheten, dvs. möjligheten att i viss utsträckning straffritt lämna annars sekretessbelagda uppgifter till massmedier för publicering. Debatten har i många fall handlat om andra möjligheter, och i vissa fall skyldigheter, att utan risk för repressalier påtala eller anmäla oegentligheter till t.ex. sin arbetsgivare eller till en tillsynsmyndighet. Nedan följer en kortfattad redogörelse för olika möjligheter och skyldigheter att påtala oegentligheter.</p> <p>Lex Sarah och Lex Maria - skyldighet att anmäla missför-hållanden inom socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården</p> <p>På socialtjänstens område och inom hälso- och sjukvården finns det i vissa fall en skyldighet att anmäla missförhållanden av olika slag. De relevanta bestämmelserna brukar benämnas Lex Sarah och Lex Maria och de gäller i både offentlig och privat verksamhet.</p> <p>Inom socialtjänstens område finns bestämmelser om anmälan om missförhållanden i 14 kap. socialtjänstlagen <a href="https://lagen.nu/2001:453">(2001:453)</a> och 24 a-24 g §§ lagen <a href="https://lagen.nu/1993:387">(1993:387)</a> om stöd och service till vissa funktionshindrade. Enligt dem ska anställda och uppdragstagare genast rapportera missförhållanden till den som driver verksamheten. Den som driver verksamheten ska under vissa omständigheter i sin tur snarast anmäla det till Socialstyrelsen. Bestämmelserna syftar bl.a. till att komma till rätta med brister i verksamheten, att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen, att bidra till att den enskilde får insatser av god kvalitet och att skydda den enskilde från missförhållanden.</p> <p>Inom hälso- och sjukvården finns bestämmelserna om anmälan i 3 kap. 5-8 §§ och 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen <a href="https://lagen.nu/2010:659">(2010:659)</a>. Enligt dem ska vårdgivaren i verksamhet som bl.a. omfattas av hälso- och sjukvårdslagen <a href="https://lagen.nu/1982:763">(1982:763)</a> till Social-styrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Vårdgivaren ska samtidigt eller snarast därefter ge in en utredning om händelsen till Social-styrelsen. Vårdgivaren ska också informera vårdtagaren om händelsen. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med bestämmelserna är att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.</p> <p>Förslag gällande en skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarn-omsorgen</p> <p>Utredningen om skyldighet att anmäla missförhållanden inom skolväsendet m.m. har i sitt betänkande (SOU 2011:33) föreslagit att de som fullgör uppgifter i en förskole- eller skolenhet eller i annan verksamhet inom skolväsendet, särskilda utbildningsformer eller annan pedagogisk verksamhet genast ska rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden till den som ansvarar för enheten eller verksamheten. Om det rör ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande är huvudmannen för utbild-ningen eller verksamheten skyldig att anmäla det till den myndighet - Skolinspektionen eller en kommun - som har tillsyn över utbildningen eller verksamheten. Syftet med att införa en rapporteringsskyldighet är enligt utredningen att snabbt och effektivt åtgärda missförhållanden som berör barn eller elever. Förfarandet ska också utgöra ett led i utbildningens eller verksamhetens kvalitetsarbete. Betänkandet har remitterats och förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p> <p>Allmänt om s.k. whistleblowing - visselblåsning</p> <p>Så kallad whistleblowing (visselblåsning på svenska) är en term som saknar en närmare rättslig definition och som används för ett antal olika företeelser när enskilda rapporterar om t.ex. korruption eller oegentligheter. Termen används ibland för rent företagsintern rapportering och ibland i en betydligt vidare bemärkelse för rapportering till t.ex. massmedier eller till myndigheter (jfr bet. 2010/11:KU23 s. 51). För anställda i offentlig sektor brukar också meddelarskyddet anses utgöra en del av skyddet för visselblåsning.</p> <p>Det finns likheter men också tydliga skillnader mellan meddelarfrihet och meddelarskydd i grundlagens mening å den ena sidan och visselblåsning å den andra. Meddelarfrihet avser alla slags meddelanden medan visselblåsning normalt används för larm om oegentligheter eller missförhållanden. Vidare möjliggör meddelarfriheten för var och en att lämna uppgifter för publicering i massmedier medan visselblåsning inte är begränsat till massmedier utan också används vid interna larm eller larm till myndigheter.</p> <p>I svensk rätt finns ett antal bestämmelser som på olika områden ger skydd för enskilda som rapporterar om missförhållanden eller oegentligheter. Sådana bestämmelser finns, förutom i TF, YGL och OSL, i lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd, förkortad LAS, förvaltningslagen <a href="https://lagen.nu/1986:223">(1986:223)</a> och brottsbalken. Inte heller i lagen <a href="https://lagen.nu/1990:409">(1990:409)</a> om skydd för företagshemligheter ges möjlighet att ingripa mot en enskild som röjer ett allvarligt missförhållande.</p> <p>När det gäller arbetstagare som rapporterar om missförhållanden eller oegentligheter är dessa skyddade av kravet i 7 § LAS på saklig grund för uppsägning och den allmänna rättsgrundsatsen om god sed på arbetsmarknaden. I varje enskilt fall görs en avvägning mellan arbetstagarens rätt att yttra sig och den lojalitetsplikt som gäller i förhållande till arbetsgivaren.</p> <p>Konstitutionsutskottet har uttalat att regeringen bör genomföra en översyn av lagstiftningen i syfte att stärka skyddet för enskilda som slår larm, s.k. whistleblowers (bet. 2010/11:KU23 s. 53). Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet har anfört i denna fråga (rskr. 2010/11:179).</p> <p>Som framgår ovan finns på flera olika rättsområden be-stämmelser som utgör skydd för enskilda som slår larm och ändrad lagstiftning förutsätter noggranna avvägningar mellan ett antal skyddsvärda intressen. Utöver uppdraget till denna utredning pågår inom Regeringskansliet för närvarande också diskussioner om hur, och i vilket sammanhang, skyddet för enskilda som slår larm om korruption och andra oegentligheter i övrigt bör ses över.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utvecklingen har under de senaste decennierna gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi och det i sin tur har medfört ett ökat behov av stärkt skydd för privatanställda i dessa verksamheter att tryggt kunna rapportera om förhållanden som det i samhället finns anledning att särskilt uppmärksamma. Mot denna bakgrund ska en särskild utredare se över hur meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet kan stärkas.</p> <p>Utredaren ska ha som utgångspunkt att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för offentligt anställda. Samtidigt är det inom vård, skola och omsorg som behovet av stärkt meddelarskydd har visat sig tydligast. Utredaren ska därför belysa vilka möjligheter det finns att avgränsa det stärkta skyddet till dessa verksamheter. Om utredaren finner att ett stärkt meddelarskydd bör införas för privatanställda även i annan offentligt finansierad verksamhet, såsom t.ex. verksamhet som utförs av kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen, inklusive etableringslotsar, är utredaren oförhindrad att föreslå det.</p> <p>I uppdraget ingår att</p> <p>- särskilt belysa frågorna om efterforskningsförbud och repressalieförbud,</p> <p>- överväga om ett stärkt meddelarskydd för anställda bör gälla också för inhyrda arbetstagare, konsulter, uppdragstagare och andra som på liknande grund har deltagit i näringsidkarens verksamhet,</p> <p>- särskilt belysa hur en avgränsning kan ske mot sådan verksamhet hos den privata näringsidkaren som inte är offentligt finansierad,</p> <p>- särskilt belysa förhållandet till regler och avtal som tillförsäkrar samhällets insyn och tillsyn i offentligt finansierad verksamhet, och då särskilt beakta möjligheterna att vid upphandling ställa krav på skydd för den som lämnar uppgifter,</p> <p>- särskilt belysa förekomsten och beakta betydelsen av kollektivavtalsreglering med skydd för den som lämnar uppgifter,</p> <p>- beakta både nationell och internationell rättsutveckling såväl på området för meddelarskydd som på de angränsande rättsområden som beskrivits, särskilt utvecklingen av de diskussioner inom Regeringskansliet som pågår när det gäller en översyn av skyddet för enskilda som på annat sätt slår larm om t.ex. korruption och andra oegentligheter samt</p> <p>- beakta och analysera den kritik som tidigare presenterade förslag om stärkt meddelarskydd för privatanställda har fått och då särskilt i fråga om förhållandet till den arbetsrättsliga lojalitetsplikten, konsekvenser för avtalsreglerad tystnadsplikt och förhållandet till skyddet för företagshemligheter.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till författningsändringar. Det ingår inte i uppdraget att föreslå ändringar i grundlag.</p> <p>Konsekvenser av uppdraget</p> <p>Utredaren ska särskilt beskriva förslagens konsekvenser för arbetstagare och för arbetsmarknadens parter.</p> <p>Kommunikation och redovisning av uppdraget</p> <p>Utredaren ska på lämpligt sätt kommunicera med en parlamentarisk referensgrupp och med andra relevanta utredningar. Utredaren ska i sitt arbete också ha en dialog med arbetsmarknadens parter samt med övriga relevanta intresseorganisationer och myndigheter.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2013.</p> <p> (Justitiedepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2012:67/ 2012-06-14T12:00:00+01:00 2012-06-14T12:00:00+01:00 2012:67 Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst - Inspektionen för vård och omsorg Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2012</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Nuvarande tillsynsverksamhet enligt patientsäkerhetslagen <a href="https://lagen.nu/2010:659">(2010:659)</a>, socialtjänstlagen <a href="https://lagen.nu/2001:453">(2001:453)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1993:387">(1993:387)</a> om stöd och service till vissa funktionshindrade vid Socialstyrelsen bryts ut och en ny renodlad tillsyns- och tillståndsmyndighet - Inspektionen för vård och omsorg - inrättas. Syftet är att tillsynsarbetet ska stå självständigt från normering, kunskapsutveckling och bidragsgivning.</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten och lämna förslag till instruktion och anslag. Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att Inspektionen för vård och omsorg ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2013.</p> <p>Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nöd-vändiga delar.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2013.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten</p> <p>Utredningen om tillsynen inom socialtjänsten föreslog i slut-betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) att tillsynen över hälso- och sjukvården och socialtjänsten i ett första steg förs samman i Socialstyrelsen. I ett andra steg bildas sedan en renodlad tillsynsmyndighet genom att tillsynsverksamheten bryts ut från Socialstyrelsen.</p> <p>Argumenten för bildandet av en renodlad tillsynsmyndighet är enligt utredningen flera. Ett argument är att det bör finnas en tydlig gränslinje mellan kunskapsutveckling och tillsyn. Ett annat är att det finns risker för konflikter till följd av Socialstyrelsens olika uppdrag och dubbla roller. Myndigheten meddelar föreskrifter på vissa områden och har således en norme-rande roll. Dessutom bedriver myndigheten en omfattande verksamhet både med att definiera vad som är god vård genom t.ex. nationella riktlinjer och med att följa upp och utvärdera verksamheter. Samtidigt granskar Socialstyrelsen genom sin tillsyn att verksamheterna följer vad myndigheten har fastställt ska gälla. Utredningen ansåg därför att det finns starka principiella skäl för att i ett andra steg bilda en ny renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p> <p>En majoritet av remissinstanserna var emot den tvåstegslösning som föreslogs av utredningen och ville bilda en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst direkt. Regeringen ansåg emellertid i propositionen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (prop. 2008/09:160) att det snabbaste sättet att genomföra en sammanslagning av tillsynen över hälso- och sjukvården med tillsynen över socialtjänsten var att först föra över länsstyrelsernas sociala tillsyn till Socialstyrelsen och samordna den med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Regeringen menade att den föreslagna förändringen var nödvändig för att inte allvarligt fördröja en angelägen tillsynsreform. En senare utvärdering av föränd-ringen fick enligt regeringens uppfattning ge underlag till om ytterligare steg skulle tas.</p> <p>Genomförda förändringar den 1 januari 2010</p> <p>Den 1 januari 2010 genomfördes tillsynsreformen. Länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen <a href="https://lagen.nu/2001:453">(2001:453)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1993:387">(1993:387)</a> om stöd och service till vissa funktionshindrade samt tillsynen av Statens institutionsstyrelses verksamhet fördes över till Socialstyrelsen och samordnades med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Samtidigt gav regeringen Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera hur väl förändringsarbetet med tillsynsreformen uppfyller de syften, mål och intentioner med reformen som framgår av propositionen 2008/09:160. Statskontoret skulle också, ut-ifrån remissinstansernas synpunkter på betänkandet SOU 2007:82, lämna förslag till om ytterligare förändringar behövde göras eller ytterligare steg skulle tas.</p> <p>Genomförda förändringar den 1 januari 2011</p> <p>Den 1 januari 2011 reformerades ansvarssystemet inom hälso- och sjukvården på så sätt att disciplinpåföljderna varning och erinran, som hanterades av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ersattes av bl.a. en utökad klagomålshantering hos Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska efter anmälan pröva klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal och kan i beslut rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal.</p> <p>Den 1 januari 2011 infördes också tillståndsplikt för verksamhet med personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, som en ny uppgift för Socialstyrelsen.</p> <p>Statskontorets utvärdering av tillsynsreformen</p> <p>Statskontoret redovisade den 15 mars 2012 utvärderingsuppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) i rapporten Utvärdering av tillsynsreformen. Samordnad tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård <a href="https://lagen.nu/2012:11">(2012:11)</a>. Statskontoret anser att en renodlad inspektionsmyndighet för hälso- och sjukvård, LSS och socialtjänst skulle ge flera vinster. Tillsynen skulle få en särställning som statligt styrmedel inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Riksdagen skulle få det övergripande ansvaret för prioritering av tillsynsresurserna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vidare menar Statskontoret att regeringens möjligheter att styra såväl tillsynsområdet som övriga statliga åtaganden inom socialtjänst och hälso- och sjukvård skulle förbättras. Resursfördelningen till statens olika åtaganden skulle också bli mer tydlig. Statskontoret menar även att Socialstyrelsen har andra åtaganden än tillsyn gentemot hälso- och sjukvård och socialtjänst, exempelvis bidragsgivning, som på sikt kan riskera tillsynens trovärdighet. Med en renodlad in-spektionsmyndighet undanröjs denna risk.</p> <p>Statskontoret föreslår därför att regeringen bl.a.</p> <p>- tar initiativ till att en renodlad inspektionsmyndighet för tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård inrättas,</p> <p>- inrättar en organisationskommitté som särskilt ska beakta att den nya myndigheten redan från början har ändamålsenliga system och rutiner för styrning, prioritering och uppföljning av tillsynsärenden,</p> <p>- genom myndighetens instruktion ställer krav på att den nya myndigheten utvecklar rutiner för att planera tillsyn grundad på egen riskanalys,</p> <p>- inledningsvis ställer tydliga krav på den nya myndighetens kontroll och uppföljning av handläggningstider.</p> <p>Betänkandet Gör det enklare!</p> <p>Statens vård- och omsorgsutredning avlämnade den 15 maj 2012 sitt slutbetänkande (SOU 2012:33). Utredningen konstaterar liksom Statskontoret att Socialstyrelsens nuvarande tillsynsverksamhet har stora brister och föreslår också att en ny tillsynsmyndighet inrättas - Inspektionen för hälsa, vård och omsorg. Utredningens förslag är dock mer omfattande och innebär att den nya tillsynsmyndigheten även får ansvar för tillsynen över apoteksverksamhet, läkemedelsindustri och medicintekniska företag samt uppföljning av läkemedelsbiverkningar, godkännande av läkemedel, legitimationer och angränsande frågor. Dessutom föreslås myndigheten få ansvar för central tillsyn inom alkohol-, tobaks- och narkotikaområdet samt tillsyn över internationell adoptionsverksamhet.</p> <p>Regeringens överväganden</p> <p>Regeringen bedömer, liksom Statskontoret och Statens vård- och omsorgsutredning, att det finns flera skäl att nu flytta tillsynen över hälso- och sjukvården, LSS och socialtjänsten från Socialstyrelsen och inrätta en renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård, LSS- och socialtjänstverksamhet. Det bör finnas en tydlig gränslinje mellan å ena sidan tillsyn och å andra sidan kunskapsutveckling, bidragsgivning och meddelande av föreskrifter. En sådan tydlig åtskillnad bidrar också till att förstärka legitimiteten i tillsynsarbetet. En särskild tillsynsmyndighet ger också riksdag och regering bättre förutsättningar att kunna styra tillsynens resurser via anslag till myndigheten. Det skulle även bli tydligt för huvudmännen vem som ansvarar för kunskapsåterföring kring tillsynens iakttagelser. Statens vård- och omsorgsutrednings förslag att den nya myndigheten även ska ansvara för tillsynen över apoteksverksamhet, läkemedelsindustri, läkemedelsgodkännanden m.m. är inte aktuellt i det här skedet. Vilka uppgifter den nya tillsynsmyndigheten bör ha finns redovisade i departementspromemorian Inspektionen för vård och omsorg - en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2012:20).</p> <p>Regeringen avser att i en proposition hösten 2013 redovisa de lagförändringar som krävs för inrättandet av den nya tillsynsmyndigheten.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska, under förutsättning att nödvändiga beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för inrättandet av en renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård, LSS- och socialtjänstverksamhet benämnd Inspektionen för vård och omsorg. Denna verksamhet bedrivs för närvarande hos Socialstyrelsen.</p> <p>Instruktion, regleringsbrev m.m.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till instruktion och regleringsbrev för den nya myndigheten samt förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för perioden 1 juni 2013-31 december 2013. Utredaren ska även lämna ett budgetunderlag för åren 2014-2016. Det ska framgå av förslaget till instruktion att Inspektionen för vård och omsorg ska utveckla rutiner för att planera tillsyn grundade på egen riskanalys.</p> <p>Organisation och arbetsformer</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och om intern resursfördelning samt överväga lämpliga arbetsformer. En utgångspunkt vid utformningen av myndighetens organisation ska vara att den ska vara lokaliserad till Stockholm. När det gäller den regionala indelningen ska utredaren samråda med den särskilda utredaren som har i uppdrag att genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07). Inspektionen för vård och omsorg ska ledas av en myndighetschef (enrådighetsmyndighet) och ha ett insynsråd.</p> <p>Utredaren ska i fråga om organisation och rutiner säkerställa en fungerande ledning och styrning mellan den centrala och de regionala nivåerna i den nya myndigheten. Utredaren ska särskilt beakta att Inspektionen för vård och omsorg redan från början har ändamålsenliga system och rutiner för intern styrning och kontroll, prioritering samt uppföljning av tillsynsärenden och av handläggningstider. Utredaren ska även överväga införandet av arbetsmetoder som innebär en systematisk kunskapsåterföring, såväl vad gäller identifierade styrkor som svagheter beträffande arbetssätt, organisation och resultat. När det gäller arbetsmetoden som bl.a. praktiseras i Norge och som innebär en beredskap med akutteam som inom några dagar kan besöka en verksamhet som har fått allvarliga klagomål, så bör utredaren analysera om detta är en lämplig och kostnadseffektiv arbetsmetod för den statliga tillsynen inom vård- och omsorgsområdet. Vidare ska utredaren tillsammans med nuvarande ledning vid Socialstyrelsen arbeta för att upprätthålla en god produktionsnivå under förändringsarbetet och etablerandet av den nya inspektionen.</p> <p>Inspektionen för vård och omsorg kommer bl.a. att ha tillsyn över kommunal verksamhet. Myndigheten bör dra nytta av den erfarenhet som länsstyrelserna har när det gäller sådana kontakter med kommuner. Länsstyrelserna har också stor kompetens och erfarenhet av tillsyn inom olika utgiftsområden. I syfte att skapa en så effektiv och ändamålsenlig tillsynsorganisation som möjligt ska utredaren därför beakta möjligheterna till samverkan med berörda länsstyrelser.</p> <p>Åtgärder i övrigt</p> <p>I syfte att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna ska den nya myndighetens administration skötas av Statens servicecenter. Utredaren ska förbereda anslutning av den nya myndigheten till Statens servicecenters ekonomiadministrativa tjänster, löne- och lönerelaterade tjänster samt tjänster inom e-handel.</p> <p>Utredaren ska dessutom vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2013. I det ingår att förbereda anslutning av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens räkning. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal där så är möjligt.</p> <p>Bemanning</p> <p>Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utredaren ska samråda med Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket och Utredningen om den statliga regionala förvaltningen (Fi 2009:07) samt med övriga berörda myndigheter. Utredaren ska söka samråd med berörda organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska också löpande ge anställda information om förändringsarbetet.</p> <p>Utredaren ska senast den 6 augusti 2012 lämna förslag till anslag för perioden 1 juni-31 december 2013 samt för respektive år inom perioden 2014-2016 och eventuella justeringar i budgetunderlaget för 2013. Senast den 15 oktober 2012 ska utredaren lämna förslag till instruktion och regleringsbrev för myndigheten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2013.</p> <p> (Socialdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:87/ 2011-11-03T12:00:00+01:00 2011-11-03T12:00:00+01:00 2011:87 Lärlingsprovanställning - en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Arbetsmarknadsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska utreda och föreslå lösningar i fråga om en ny anställningsform med utbildningsinnehåll för unga - lärlingsprovanställning.</p> <p>Utredaren ska bl.a.</p> <p>- utreda vilka arbetsrättsliga regler som bör gälla för anställningsformen,</p> <p>- analysera och lämna förslag på hur utbildningsinnehållet i anställningen ska regleras och kvalitetssäkras,</p> <p>- analysera och ta ställning till vilka möjligheter till kombinationer av en lärlingsprovanställning med andra lärlingsprovanställningar samt andra former av anställningar som bör vara möjliga, och</p> <p>- analysera relevanta delar av EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden för att säkerställa att de nya reglerna och det sätt på vilket de samverkar med befintliga regler stämmer överens med dessa.</p> <p>Utredaren ska lämna nödvändiga författningsförslag.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2012.</p> <p>Ny anställningsform med utbildningsinnehåll för unga</p> <p>Regeringens övergripande mål är att stärka arbetslinjen och att alla som vill och kan arbeta också ska få möjlighet att få ett arbete. Regeringen ser det angeläget att underlätta för unga kvinnor och män att etablera sig på arbetsmarknaden och att särskilt stimulera mindre företag att anställa.</p> <p>Den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad och det finns enligt regeringens mening inte skäl till några större förändringar av arbetsrätten.</p> <p>Vissa grupper, exempelvis unga, kan dock till följd av utformningen av vissa delar av arbetsrätten möta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att genomföra mindre justeringar av gällande regler för att minska dessa problem. Att inrätta en ny lärlingsprovanställningsform är en sådan insats, vilken också har aviserats i budgetpropositionerna för 2011 och 2012.</p> <p>Generella utgångspunkter</p> <p>Det finns redan i dag olika möjligheter till arbetsplatsförlagt lärande och till tidsbegränsade anställningar, som regleras dels i författning, dels i kollektivavtal. Inom utbildningsområdet har gymnasial lärlingsutbildning införts och regeringen har aviserat sin avsikt att lägga fram förslag till riksdagen om en särskild arbetsrättslig reglering så att lärlingar ska kunna kombinera utbildning inom den nya gymnasieskolan med anställning på ett företag.</p> <p>Den nya lärlingsprovanställningsform som föreslås bör utformas på sådant sätt att den kompletterar övriga möjligheter. Regleringen ska utformas på sådant sätt att den är tillämplig på hela arbetsmarknaden, särskilt med beaktande av små företags behov. Det kan noteras att många små företag saknar kollektivavtal.</p> <p>Vissa generella utgångspunkter ska gälla för anställningsformen. Den ska endast kunna erbjudas en person som är yngre än 23 år och under som längst 18 månader. Det ska vara möjligt att göra avsteg från regleringen genom kollektivavtal. Löne- och anställningsvillkor ska regleras på sedvanligt sätt genom avtal och lämnas därmed utanför utredarens uppdrag.</p> <p>När det gäller den valda åldersgränsen kan följande sägas. Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen <a href="https://lagen.nu/2008:567">(2008:567)</a> får arbetsgivare inte av skäl som har samband med ålder diskriminera den som hos arbetsgivaren gör en förfrågan om arbete eller söker arbete. Enligt 2 kap. 2 § 4 diskrimineringslagen hindrar förbudet dock inte särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Vissa typer av anställningar är typiskt sett avsedda för yngre, mindre erfarna arbetstagare. Att anställningar som lärlingar förbehålls yngre arbetssökande för att underlätta för unga kvinnor och män att få tillträde till arbetsmarknaden, får anses vara ett berättigat syfte. En åldersgräns på 23 år är både lämplig och nödvändig för att uppnå syftet. En person som fullföljt gymnasiala studier kan därmed under en period ingå denna form av anställningsavtal. Samtidigt minskas risken att anställningsformen används för personer som kan antas redan ha skaffat sig grundläggande arbetslivserfarenhet. Den nya anställningsformen bör i första hand regleras i lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd, men även andra alternativ kan övervägas.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- undersöka om anställningsformen överlappar andra typer av lärlingsanställningar och i så fall analysera konsekvenserna av detta,</p> <p>- analysera anställningsformens eventuella inverkan på ungdomars incitament att inleda eller slutföra sina gymnasiestudier, alternativt om en lärlingsprovanställning bör kunna vara ett alternativ för ungdomar som inte önskar studera vidare,</p> <p>- analysera för- och nackdelar med att införa en begränsning av i vilken ålder en arbetstagare tidigast ska kunna ingå en lärlingsprovanställning, och</p> <p>- analysera anställningsformens tänkbara inverkan på former av utbildningar under anställning som regleras genom kollektivavtal.</p> <p>Anställningsformen och dess tillämpningsområde</p> <p>Den nya anställningsformen ska utformas på ett sätt som långsiktigt gynnar både arbetsgivare och arbetstagare.</p> <p>Lärlingsprovanställningsformen måste vara attraktiv för arbetsgivare så att dessa väljer att anställa, bland annat genom att vara lätt att förstå och använda sig av.</p> <p>Arbetsgivare och arbetstagare kan antas ha delvis olika intressen i förhållande till anställningsformen. Arbetsgivaren kan antas ha önskemål om att anställningsformen ska vara så flexibel som möjligt och att den utbildning som ges i första hand ska gynna den egna verksamheten. Arbetstagaren kan antas ha önskemål om att etablera sig på arbetsmarknaden, få anställningstrygghet och ett utbildningsinnehåll som ökar anställningsbarheten även hos andra arbetsgivare än den där lärlingsprovanställningen innehas.</p> <p>Utredaren ska mot denna bakgrund och med utgångspunkt i de nuvarande reglerna om provanställning i lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd</p> <p>- utreda och ta ställning till hur olika intressen i fråga om flexibilitet, anställningsskydd och utbildningsinnehåll bör balanseras,</p> <p>- analysera och ta ställning till behovet av en särskild reglering av lärlingsprovanställdas arbetsrättsliga ställning i förhållande till övriga arbetstagare eller tidigare arbetstagare på arbetsplatsen, exempelvis i arbetsbrists- och företrädesrättssituationer,</p> <p>- analysera och ta ställning till vilka möjligheter till kombinationer av en lärlingsprovanställning med andra lärlingsprovanställningar samt andra former av anställningar som bör vara möjliga,</p> <p>- utreda och ta ställning till vilka sanktioner som bör knytas till anställningsformen och de krav som är en förutsättning för dess ingående, och</p> <p>- om det bedöms lämpligt, föreslå en annan benämning på anställningsformen än lärlingsprovanställning.</p> <p>Utbildningsinnehållet</p> <p>Överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om ett utbildningsinnehåll ska vara en förutsättning för att ett avtal om lärlingsprovanställning ska kunna ingås.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- utreda och ta ställning till hur kravet på utbildningsinnehåll ska utformas och kvalitetssäkras.</p> <p>Utgångspunkten för hur kravet på utbildningsinnehåll ska utformas och kvalitetssäkras ska vara att det i samband med anställningens ingående upprättas en plan för utbildningen i vilken anges exempelvis</p> <p>- vem som är handledare,</p> <p>- vilka inslag av utbildning som kommer att genomföras under anställningstiden, och</p> <p>- hur stor del av arbetstiden som utbildningen kommer att omfatta under olika perioder av anställningen.</p> <p>Arbetstagaren bör efter fullföljd anställningsperiod kunna få den under lärlingsprovanställningen förvärvade kompetensen dokumenterad.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- föreslå en lämplig form för dokumentation av den kompetens som arbetstagaren har förvärvat under lärlingsprovanställningen.</p> <p>Sveriges internationella åtaganden</p> <p>Utredaren ska analysera relevanta delar av EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden, särskilt direktiv (99/70/EG) om ramavtalet om visstidsarbete, undertecknat av EFS, UNICE och CEEP samt dess bilaga (visstidsdirektivet) och direktiv (2000/78/EG) om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet. Syftet med analysen ska vara att säkerställa att de nya reglerna och det sätt på vilket de samverkar med befintliga regler stämmer överens med dessa.</p> <p>Nödvändiga författningsförslag och andra förslag till åtgärder</p> <p>Mot bakgrund av de utgångspunkter som har angivits och den utredning och de ställningstaganden som har gjorts inom ramen för uppdraget ska utredaren lämna nödvändiga författningsförslag.</p> <p>Utredaren är fri att där så är lämpligt lämna förslag även på andra typer av åtgärder.</p> <p>Kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar</p> <p>Utöver vad som följer av kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a> ska utredaren särskilt analysera sina förslag och redovisa sina slutsatser när det gäller vilka effekter förslagen kan få</p> <p>- för sysselsättningen av unga,</p> <p>- för ungas etablering på arbetsmarknaden,</p> <p>- för användandet av olika anställningsformer,</p> <p>- för flödet mellan olika anställningsformer och även in och ur arbetslöshet respektive olika arbetsmarknadspolitiska insatser, och</p> <p>- för företag och särskilt små företags incitament att anställa unga.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- kostnadsberäkna sina förslag,</p> <p>- föreslå finansiering av dessa, och</p> <p>- belysa frågorna med hänsyn till unga kvinnors och mäns olika behov.</p> <p>Utredaren är även fri att ta upp andra konsekvenser av sina förslag, som bedöms relevanta.</p> <p>Genomförande, samråd samt redovisning av uppdraget</p> <p>Utredaren ska samråda med företrädare för arbetsmarknadens parter, relevanta myndigheter och organisationer. I denna del av uppdraget ingår bl.a. att ta del av erfarenheter och pågående arbete avseende arbetsplatsförlagt lärande för unga kvinnor och män och särskilda anställningsformer för dessa och belysa olika aspekter av den föreslagna nya anställningsformen i förhållande till befintliga kollektivavtal.</p> <p>Utredaren ska även ta del av erfarenheter och pågående arbete inom området som rör utbildningar på gymnasial nivå och utbildning inom Yrkeshögskolan och vad som framkommit i utredningar, utvärderingar och liknande som berör frågeområdet.</p> <p>Utredaren ska vidare göra internationella jämförelser exempelvis i fråga om</p> <p>- vilka särskilda anställningsformer för unga kvinnor och män det finns i andra relevanta länder, i förekommande fall med utbildningsinslag, och</p> <p>- vilka effekter dessa har haft när det gäller att skapa anknytning till arbetsmarknaden och incitament för arbetsgivare att anställa.</p> <p>Utredaren ska vidare samråda med företrädare för de mindre företagen. När det gäller redovisningen av förslagens konsekvenser för företag ska utredaren också samråda med Näringslivets regelnämnd.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2012.</p> <p> (Arbetsmarknadsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:99/ 2011-11-03T12:00:00+01:00 2011-11-03T12:00:00+01:00 2011:99 Tilläggsdirektiv till Utredningen Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration (Fi 2010:08) Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011.</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>Regeringen beslutade den 4 november 2010 kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration (dir 2010:117) med innebörden att en särskild utredare gavs i uppdrag att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter.</p> <p>Regeringen ger nu utredaren i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att servicecentret ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012. Servicecentret ska inrättas som en egen myndighet och ha namnet Statens servicecenter. Syftet med bildandet är att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen.</p> <p>Utredaren ska föreslå instruktion och regleringsbrev för myndigheten och de författningsändringar i övrigt som föranleds av den nya myndigheten. Vidare ska utredaren lämna budgetunderlag och verksamhetsplan. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation, ingå nödvändiga avtal för myndighetens räkning samt bemanna myndigheten. Utredaren ska redovisa resultatet av sitt arbete till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 maj 2012.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Servicecenterutredningen (Fi 2010:08)</p> <p>Regeringen gav den 4 november 2010 en särskild utredare i uppdrag att förbereda bildandet av ett myndighetsgemensamt servicecenter som ska erbjuda tjänster inom i första hand ekonomi- och personaladministration till statliga myndigheter. Av direktiven (dir. 2010:117) framgår att arbetet ska genomföras i två etapper. I en första etapp skulle utredaren analysera och lämna förslag till vilka verksamheter inom Skatteverkets nuvarande administrativa verksamhetsstöd och, eventuellt, vid andra myndigheter, som är lämpliga att föras över till den nya organisationen, hur servicecentret ska organiseras, vilken avgiftsmodell som bör tillämpas och vilka myndigheter som bör anslutas under år 2012. Utredaren skulle redovisa budgetära konsekvenser av förslagen samt föreslå behövliga författningsändringar. Denna del av uppdraget skulle redovisas senast den 15 april 2011. Av direktiven framgår att avsikten är att regeringen efter den avslutade första etappen ska kunna fatta beslut om att gå vidare med etapp 2, dvs. att genomföra bildandet av servicecentret med målsättningen att detta ska kunna ske den 1 januari 2012.</p> <p>Utredningen redovisar resultatet av sitt arbete med etapp ett i betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38). Utredningen föreslår att servicecentret inrättas som en egen myndighet den 1 januari 2012. Utredningen föreslår vidare att ekonomienheten inom Skatteverkets verksamhetsstöd samt lämpliga delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra grund för servicecentret och att servicecentret inledningsvis lokaliseras till Gävle och Östersund. Vidare föreslås att servicecentret ska finansieras med intäkter från anslutande kundmyndigheter och att prismodellen ska baseras på styckeprissättning och full kostnadstäckning. Utredningen föreslår att ca 25 myndigheter (med motsvarande 25 procent av alla statligt anställda) ansluts under perioden 2012-2015. På sikt bör merparten av de statliga myndigheterna anslutas.</p> <p>Ekonomistyrningsverket (ESV) fick regeringens uppdrag att bistå med stöd åt utredningen [Fi 2010/5047 (delvis)]. I uppdraget ingick bl.a. att föreslå en uppsättning administrativa nyckeltal och en modell för nytto- och kostnadsbedömning som ska kunna utgöra ett enhetligt beslutsunderlag för att bedöma effektiviseringspotentialen vid en anslutning till servicecentret. ESV redovisar resultatet av regeringsuppdraget i rapporten Metodstöd för enhetlig bedömning av stödverksamheten (ESV 2011:3). ESV föreslår i rapporten en uppsättning nyckeltal inom områdena kostnadseffektivitet, stöd till kärnverksamheten samt regelefterlevnad. Därtill redovisar ESV två vägledningar för lönsamhetsbedömningar, varav en är ämnad för beslutsfattare och en för dem som tar fram beslutsunderlag inför ställningstagande om att utnyttja tjänster från servicecentret eller i egen regi.</p> <p>Remissinstansernas synpunkter</p> <p>Som ett led i regeringens remissförfarande anordnades den 10 maj 2011 ett remissmöte till vilket 128 remissinstanser inbjöds att delta. Vid mötet deltog 82 remissinstanser. 112 remissinstanser inkom den 31 maj med remissvar.</p> <p>En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till att bilda ett myndighetsgemensamt servicecenter i form av en egen myndighet och tillstyrker i huvudsak utredningens förslag, däribland Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Datainspektionen, Riksarkivet, Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Lantmäteriet, Kronofogdemyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försvarets materialverk. Endast en remissinstans, Konkurrensverket, avstyrker utredningens förslag med hänvisning till att utredningen inte utgör ett tillräckligt bra underlag för beslut. Konkurrensverket anser vidare att det finns en risk att centralisering och förstatligande av administrativa stödfunktioner går i motsatt riktning till regeringens mål att konkurrensutsätta marknader. Fackförbundet ST är tveksamt till att etablera ett myndighetsgemensamt servicecenter, då ST anser att utredningen inte i tillräcklig grad bedömt vilka nackdelar den föreslagna lösningen med ett gemensamt servicecenter kan ha. Det finns även ett antal högskolor och universitet som menar att utredningens förslag inte ger optimala förutsättningar för högskolor och universitet.</p> <p>Bland de remissinstanser som är positiva lyfter flera fram vikten av att vissa frågor närmare belyses och beaktas i den fortsatta processen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) menar att informationssäkerhetsfrågorna behöver belysas ytterligare, bland annat mot bakgrund av att stora mängder känslig information kommer att lagras i samma miljö. Statskontoret pekar bl.a. på att sekretessbestämmelser inte per automatik överförs mellan myndigheter och att frågan om hur sekretessfrågor ska hanteras bör behandlas under de kommande förberedelserna. Ekonomstyrningsverket lyfter bl.a. fram vikten av att skapa forum och processer som tillförsäkrar befintliga och potentiella beställarmyndigheter en tillräckligt stark ställning i förhållande till servicecentret för att utvecklingen ska drivas av den efterfrågan och de behov som finns vid myndigheterna. Arbetsgivarverket anser att förslaget till tjänsteutbud synes rimligt och betonar vikten av att strategiska funktioner inom HR (Human Resource) och ekonomi inte finns med i förslaget. För en effektiv ledning och styrning är det viktigt att frågan om strategisk kompetens finns kvar på kundmyndigheten. Arbetsgivarverket betonar vikten av att det inte ligger i servicemyndighetens uppdrag att göra arbetsgivarpolitiska avtalstolkningar i fråga om kollektivavtal som slutits mellan parterna inom den statliga sektorn. Arbetsgivarverket anför vidare att det behöver tydliggöras vilket ekonomiskt ansvar servicecentermyndigheten har vid exempelvis felaktiga utbetalningar av förmåner. Andra frågor som lyfts fram som viktiga av många remissinstanserna är att det bör vara frivilligt för myndigheterna att ansluta sig till servicecentret och att det ska vara möjligt att gå ur servicecentret. Vidare lyfter ett antal remissinstanser fram att prismodellen bör ta hänsyn till kundmyndigheternas storlek och antal tjänster som köps, att det är viktigt att tjänsten systemstöd för e-beställningar preciseras samt att processen för intern styrning och kontroll utvecklas och klargörs. Många anser också att tidsplanen för etablering är snäv.</p> <p>Bildandet av Statens servicecenter för en effektivare statlig administration</p> <p>Utgångspunkter och motiv för bildandet av ett servicecenter</p> <p>Med utgångspunkt i utredningens förslag och med beaktande av remissinstansernas synpunkter, ska ett myndighetsgemensamt servicecenter för tjänster inom administrativt stöd inrättas den 1 juni 2012. Syftet är att uppnå sänkta kostnader och en rad kvalitativa nyttor för statsförvaltningen som helhet.</p> <p>Ett centralt motiv är att minska kostnaderna för statsförvaltningens löpande administrativa verksamhet. Genom att konsolidera och standardisera verksamheten i ett servicecenter uppnås stordriftsfördelar. Servicecenterutredningen har beräknat den årliga effektiviseringspotentialen i statsförvaltningen för 133 myndigheter, motsvarande 85 procent av de anställda i statsförvaltningen, till 295 miljoner kronor årligen inom de tjänster som initialt ska tillhandahållas av servicecentret. Det motsvarar en effektivisering på 33 procent. Ytterligare effektivitet bedöms kunna uppnås genom ständiga förbättringar (lean), ökad automatiseringsgrad i processerna och utkontraktering av delar av verksamheten.</p> <p>En pådrivande faktor för att stimulera den privata utbudsmarknaden är att servicecentret kommer att kunna tillhandahålla stora volymer och standardiserade processer. Därtill får servicecentret en samlad kompetens på området som ökar förutsättningarna för staten att bli en bra beställare som kan precisera tydliga upphandlingsunderlag. Vidare bedöms servicecentret i kraft av sin storlek kunna upprätthålla konkurrensen genom att använda sig av flera olika leverantörer och därmed undvika ett läge där en leverantör får en monopolliknande ställning.</p> <p>Genom att myndigheter väljer att ansluta sig som kund till servicecentret genomlyses kostnader och processer, vilket leder till ökad öppenhet och underlättar jämförelser av kostnader över tid och med andra leverantörer.</p> <p>Vidare kan det bli avsevärt mer kostnadseffektivt om byte och införande av nya systemstöd görs på ett ställe än på varje enskild myndighet. Ett aktuellt exempel är myndigheternas övergång till e-beställningar under 2013. Om införande, drift och underhåll (inklusive stöd för leverantörsanslutning) görs med stöd av servicecentret bedöms kostnaderna minska. Enligt servicecenterutredningens preliminära beräkningar kan införandekostnaderna minska med 25 procent och drift- och underhållskostnaderna med 50 procent.</p> <p>Att koncentrera administrativt stöd i ett servicecenter har också flera fördelar av mer kvalitativ karaktär. Myndigheternas fokus på kärnverksamheten ökar, eftersom ledning och resursinsatser kan ägnas åt annat än administrativt stöd. Administrativt stöd blir vidare kärnverksamhet i servicecentret, vilket kan främja effektivitet och kvalitet och rekrytering av kvalificerade medarbetare inom det administrativa området. Koncentration och stordrift möjliggör en jämnare och högre effektivitet och kvalitet på utförda tjänster, och minskar riskerna för kompetensbrist eller personberoende inom kundmyndigheterna. Detta är särskilt centralt mot bakgrund av de pensionsavgångar som väntas inom det administrativa området under de kommande åren. Vidare kan servicecentret enklare anpassa leveransen av administrativa stödtjänster om kundmyndigheternas verksamhet och behov förändras.</p> <p>Ytterligare en fördel är att det skapas en organisatorisk plattform för framtida koncentration och stordrift av andra förvaltningsgemensamma stödtjänster. Utredningen föreslår att hantering av it-stöd, genomförandestöd vid myndighetsspecifika upphandlingar, e-arkiv och digital informationsförvaltning, kontorsstöd samt e-legitimationer bör övervägas som tjänster i servicecentret på längre sikt. Även inom det personaladministrativa området bedömer utredningen att det kan finnas fördelar med en koncentration, såsom de administrativt stödjande delarna av rekryteringsprocessen. När det gäller t.ex. e-arkiv bedömer Riksarkivet i förstudien e-arkiv och e-diarium (2011-01-31) att varje myndighet behöver investera mellan 10 och 15 miljoner kronor för att införa ett e-arkiv. För stora och it-intensiva myndigheter bedöms kostnaden för införande vara betydligt högre. Kostnaderna för utveckling, förvaltning och drift av e-arkiv bedöms minska med 10 till 30 procent om detta i stället görs gemensamt.</p> <p>Motiv för bildandet av servicecentret som en egen myndighet</p> <p>Servicecentret ska inrättas som en egen myndighet. De argument som talar för en egen myndighet är följande:</p> <p>- servicecentrets verksamhet renodlas och regeringens möjligheter till en tydlig och långsiktigt hållbar styrning av verksamheten säkerställs,</p> <p>- kundorientering kommer i första hand för servicecentret,</p> <p>- att stödverksamhet blir kärnverksamhet främjar effektiviteten i verksamheten och främjar rekryteringen av kvalificerade medarbetare,</p> <p>- förutsättningarna för ett högt förtroende bland kundmyndigheterna säkerställs genom ökad öppenhet i servicecentrets verksamhet och genom att verksledningen inte har dubbla roller i bemärkelsen såväl beställare som utförare av administrativt stöd.</p> <p>Servicecentret ska ledas av en styrelse. Skälet är främst att servicecentret får en central roll för statsförvaltningens administration. Verksamheten kommer att bedrivas under affärsliknande förhållanden, vilket talar för styrelseformen. Styrelseformen skapar också förutsättningar för en kompetensmässig bredd i ledningen av servicecentret, vilket är viktigt mot bakgrund av bredden i de frågor servicecentret kommer att hantera.</p> <p>Servicecentret ska omfattas av internrevisionsförordningen <a href="https://lagen.nu/2006:1228">(2006:1228)</a> och förordningen <a href="https://lagen.nu/2007:603">(2007:603)</a> om intern styrning och kontroll, mot bakgrund av att servicecentret kommer att ha stort ansvar för kundmyndigheternas administration samt att många kundmyndigheter omfattas av de aktuella förordningarna.</p> <p>I syfte att renodla verksamhetsformerna inom statsförvaltningen kommer regeringen att på sikt pröva lämpligheten med att ombilda servicecentret till ett aktiebolag. En sådan prövning kommer bl.a. att göras mot de generella kriterier för bolagisering som regering och riksdag tidigare slagit fast (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU10 och bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189): verksamheten är av betydande omfattning, verksamheten styrs inte primärt av politiska uppgifter och mål, verksamheten bedrivs under fungerande konkurrensvillkor, verksamheten har kommersiella förutsättningar och är oberoende av direkta anslagsmedel och verksamheten innebär ingen myndighetsutövning.</p> <p>Den nya myndighetens uppdrag</p> <p>Den nya myndighetens uppdrag är att utforma och tillhandahålla tjänster inom området administrativt stöd till statliga myndigheter i syfte att uppnå sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet för staten som helhet. En utgångspunkt för servicecentret ska vara att inte utföra tjänster i egen regi om en privat aktör kan utföra dem mer kostnadseffektivt med bibehållen eller ökad kvalitet. Servicecentret ska därför systematiskt pröva vilka delar i servicecentrets leverans som kan utkontrakteras.</p> <p>Myndigheten ska arbeta utifrån följande övergripande riktlinjer:</p> <p>- Skapa en servicekultur som bygger på en kontinuerlig och formaliserad dialog med representanter för kundmyndigheterna, i syfte att utveckla tjänsternas utformning och innehåll.</p> <p>- Säkerställa att balansen mellan kostnadseffektivitet, kvalitet och service upprätthålls.</p> <p>- Effektivisera verksamheten genom ett strukturerat arbetssätt för kontinuerligt förbättringsarbete (lean).</p> <p>- Kontinuerligt följa och jämföra sig med marknaden för ekonomi- och personaladministrativa tjänster.</p> <p>- Vara en pådrivande kraft för att skapa en konkurrensutsatt marknad för statliga administrativa tjänster.</p> <p>- Systematiskt pröva vilka delar i servicecentrets leverans som kan utkontrakteras i syfte att uppnå sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet.</p> <p>- Utveckla medarbetarnas kompetens samt skapa en god arbetsmiljö.</p> <p>Den nya myndighetens verksamhet, organisation och lokalisering</p> <p>Ekonomienheten inom Skatteverkets verksamhetsstöd samt lämpliga delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra grunden för servicecentret. Anledningen till att även delar av Försäkringskassans verksamhetsstöd ska utgöra bas i servicecentret är att tjänsteutbudet kompletterar Skatteverkets tjänsteutbud, att verksamheten är koncentrerad till en ort samt uppvisar en hög effektivitet och stabilitet. Med anledning av den nya myndighetens verksamhet avser regeringen att ge Skatteverket respektive Försäkringskassan i uppdrag att i samverkan med utredningen förbereda en överföring av berörda verksamheter från respektive myndighet. I uppdraget till Försäkringskassan kommer det också att ingå att utreda hur gränssnittet mellan ekonomiadministrationen och myndighetens kärnverksamhet ska se ut med målet att frikoppling av lämpliga delar av ekonomiadministrationen kan ske under 2012.</p> <p>Servicecentrets produktion ska inledningsvis ha två produktionsorter och lokaliseras där verksamheten är lokaliserad i dag, det vill säga till Gävle och Östersund. Motivet är att tillvarata befintlig kompetens och minimera omställningskostnader. Regeringen bedömer vidare att det finns stora fördelar med att ha två produktionsorter. Sårbarheten för exempelvis tekniska störningar minskar om produktionen är förlagd på två orter. Kompetensförsörjningen kan också underlättas och bli mindre sårbar. Två produktionsorter öppnar dessutom för ett potentiellt högre effektiviseringstryck och en förbättrad verksamhetsuppföljning, eftersom produktionsorterna kan jämföras med varandra. På längre sikt, i takt med att servicecentrets verksamhet expanderar, kommer fördelarna med att lokalisera verksamhet vid servicecentret på en tredje produktionsort att prövas. I samband med en sådan prövning är det viktigt att tillämpa de principer om statliga myndigheters lokalisering som regeringen slagit fast i prop. 2011/12:1 utgiftsområde 19 gällande Samordnad och effektiv förvaltningsstruktur.</p> <p>När det gäller Kammarkollegiets administrativa stödverksamhet för mindre myndigheter, bedömer regeringen att denna verksamhet initialt inte ska integreras med servicecentrets verksamhet. Inom ett par år, efter det att servicecentret är etablerat och visat sig fungera effektivt, bör det prövas om Kammarkollegiets administrativa stödverksamhet bör tillföras servicecentret i syfte att uppnå synergier och skapa största möjliga nytta för staten som helhet.</p> <p>Servicecentret ska organiseras på ett sätt som gör verksamheten flexibel, så att servicecentret kan anpassa sin verksamhet till omfattningen av såväl kundmyndigheter som tjänsteutbud.</p> <p>Den nya myndighetens tjänsteutbud</p> <p>Servicecentrets initiala tjänsteutbud bör inledningsvis omfatta löneadministration, rese- och utläggsadministration, beslutsskrivning avseende personalfrågor, tjänstepensionsadministration, kundfakturering och kundreskontra, leverantörsreskontra, anläggningsredovisning, löpande redovisning och bokslut, tidredovisning samt stöd för e-beställningar. När det gäller tjänstepensionsadministrationen ska servicecentret tillhandahålla anslutning till Statens tjänstepensionsverks tjänster. Även om utgångspunkten ska vara standardiserade tjänster, ska tjänsteutbudet också kunna tillgodose enskilda myndigheters särskilda behov i syfte att skapa optimala förutsättningar för statsförvaltningen som helhet.</p> <p>Så snart servicecentrets etablering är tryggad och centrets initiala verksamhet och tjänsteutbud fungerar effektivt, bör andra tjänsteområden bli aktuella för koncentration i servicecentret. Ett prioriterat tjänsteområde är koncerngemensamma stödtjänster inom e-förvaltningsområdet som t.ex. e-arkiv och digital informationsförvaltning. Regeringen avser att utreda lämplighet och tidpunkt för en koncentration av dessa tjänster och andra förvaltningsgemensamma stödtjänster i servicecentret.</p> <p>Finansiering av den nya myndigheten</p> <p>Servicecentrets kostnader för uppstart, löpande verksamhet och investeringar ska finansieras med avgifter från kundmyndigheterna. Målsättningen är full kostnadstäckning på sikt. Fram till dess att servicecentret är självfinansierande är avsikten att verksamheten ska finansieras genom utnyttjad kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret. Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ska finansieras via lån i Riksgäldskontoret.</p> <p>Anslutning av kundmyndigheter</p> <p>Såsom angavs i kommittédirektiven (dir. 2010:117) till utredningen, ska myndigheters anslutning till servicecentret i första hand ske på frivillig basis. Om det skulle dröja med en bred anslutning av myndigheter på frivillig basis samtidigt som servicecentrets verksamhet och lönsamhetskalkylerna för de anslutna myndigheterna visar på tydliga effektivitetsvinster, avser regeringen dock att skärpa det generella förändringstrycket. En utgångspunkt kommer då att vara att myndigheter som inte vill ansluta sig ska kunna visa att den aktuella verksamheten sköts minst lika effektivt i egen regi eller på annat sätt. I syfte att skapa jämförbarhet är det viktigt att myndigheterna och servicecentret mäter och redovisar sina kostnader på samma sätt. Den av Ekonomistyrningsverket framtagna rapporten Metodstöd för enhetlig bedömning av stödverksamheten (ESV 2011:3) bör vara ett underlag för myndigheternas mätningar och bedömningar. Regeringen avser att följa upp hur myndighetsledningarna hanterar denna fråga, bl.a. i samband med myndighetsdialogerna.</p> <p>Myndigheterna får själva bestämma vilka tjänster de vill köpa av servicecentret. Myndigheterna förbinder sig att köpa tjänster i enlighet med den överenskommelse som finns mellan servicecentret och respektive kundmyndighet och har därefter möjlighet att gå ur servicecentret om det skulle visa sig att det finns andra sätt att sköta verksamheten på som är effektivare. Den närmare utformningen av ett sådant utträde kommer att preciseras i överenskommelsen mellan servicecentret och respektive myndighet.</p> <p>Uppföljning och utvärdering av bildandet av servicecentret</p> <p>Regeringen avser att kontinuerligt följa upp och efter en tid utvärdera effekterna av bildandet av servicecentret. En utvärdering ska belysa vilka effekter på kostnadseffektivitet och kvalitet som reformen resulterat i för såväl kundmyndigheterna som statsförvaltningen som helhet samt hur den privata utbudsmarknaden har påverkats. Avsikten är att ge Statskontoret ett sådant uppdrag.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att servicecentret ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012. Uppdragets olika delar anges närmare nedan.</p> <p>Föreslå instruktion, författningsändringar och regleringsbrev</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion och regleringsbrev för myndigheten. Utredaren ska föreslå de övriga författningsändringar som krävs. I samband med detta ska utredaren analysera om myndigheten bör omfattas av det särskilda ansvaret enligt 11 § förordningen <a href="https://lagen.nu/2006:942">(2006:942)</a> om krisberedskap och höjd beredskap. Förslag till instruktion och regleringsbrev ska lämnas senast den 15 mars 2012.</p> <p>Besluta om organisation, arbetsformer och stödfunktioner</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och ta fram en arbetsordning för myndigheten. Servicecentrets produktion är i huvudsak redan etablerad inom Skatteverket och Försäkringskassan, men funktioner för ledning, internt stöd, kundservice och kommunikation behöver skapas.</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner.</p> <p>Besluta om bemanning</p> <p>Utredaren ska bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet och säkerställa att nödvändig beställar- och upphandlingskompetens finns inom myndigheten.</p> <p>Utredaren ska fatta beslut om bemanning och även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p> <p>Beakta krav på informationssäkerhet</p> <p>I arbetet med att utforma myndighetens verksamhet, organisation och it-system ska utredaren särskilt belysa och tillgodose kundmyndigheters krav på informationssäkerhet. Syftet är att säkerställa att servicecentret har en god säkerhetsarkitektur enligt etablerade standarder för informationssäkerhet som tillgodoser både kundmyndigheters och servicecentrets behov. I denna fråga ska utredaren samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).</p> <p>Ta fram en riskanalys och åtgärdsplan för sårbarhetshantering</p> <p>Utredaren ska göra en riskanalys och lämna en åtgärdsplan kopplat till den eventuellt ökade sårbarhet som följer av en koncentration av statens administration.</p> <p>Belysa påverkan på offentlighet och sekretess</p> <p>Utredaren ska belysa hur den nya myndighetens verksamhet kommer att förhålla sig till regelverket om offentlighet och sekretess och i förekommande fall lämna de författningsförslag som krävs. I detta ingår att, för det fall utredaren kan förutse att det kan komma i fråga att uppgifter som omfattas av sekretess hos kundmyndigheten ingår i ett uppdrag till servicecentret, analysera hur detta förehåller sig till offentlighets- och sekretesslagens <a href="https://lagen.nu/2009:400">(2009:400)</a> bestämmelser samt vid behov föreslå författningsändringar.</p> <p>Ingå nödvändiga avtal</p> <p>Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I detta ingår särskilt avtal i syfte att införa it-stöd för servicecentrets egna behov, produktion samt kundservice och kommunikation.</p> <p>Föreslå verksamhetsplan, resursfördelning och budgetunderlag</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till resursfördelning och verksamhetsplan för tiden 1 juni till 31 december 2012. I verksamhetsplanen ska det också ingå en plan för kundanslutning för perioden 2013-2015 med målsättningen att omkring 25 myndigheter eller motsvarande 25 procent av alla statligt anställda ansluts till servicecentrets ekonomi- och personaladministrativa tjänster t.o.m. 2015. En särskild plan för kundanslutning till tjänster knutna till e-beställningar för perioden 2012-2013 ska utarbetas. Utredaren ska ta fram en strategi för utkontraktering som inkluderar en plan för hur servicecentret kan vara en pådrivande kraft för att skapa en konkurrensutsatt marknad. Utredaren ska vidare lämna budgetunderlag i enlighet med förordning <a href="https://lagen.nu/2000:605">(2000:605)</a> om årsredovisning och budgetunderlag för perioden 2012-2014. Budgetunderlaget ska lämnas senast den 31 januari 2012. I budgetunderlaget ska det även finnas prognostiserade avgiftsnivåer för 2012. I anslutning till detta ska utredaren fastställa servicecentrets prismodell. Avgiftsnivåer för 2012 ska fastställas senast den 15 mars.</p> <p>Förbereda och genomföra anslutning av kundmyndigheter</p> <p>Utgångspunkten är att de myndigheter som i dag köper berörda tjänster av Skatteverkets verksamhetsstöd även ska vara initiala kundmyndigheter till Statens servicecenter. Utredaren ska därför för servicecentrets räkning träffa överenskommelser med Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriet som innebär att de fr.o.m. den 1 juni 2012 blir kunder hos servicecentret. Därutöver ska utredaren träffa överenskommelser med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för anslutning under 2012 samt med ytterligare tre till fem nya kundmyndigheter för anslutning under 2012 eller första kvartalet 2013.</p> <p>Utgångspunkten ska vara att det inte ska kosta mer för Skatteverket och Försäkringskassan att köpa tjänster av servicecentret jämfört med att utföra dem i egen regi såsom i dag.</p> <p>Att träffa överenskommelser med kundmyndigheterna fordrar att utredaren preciserar och genomför den överenskommelse- och anslutningsprocess som Servicecenterutredningen föreslagit i sitt betänkande. Nyckelfrågor är att i överenskommelserna fastställa tydliga gränssnitt och klar ansvarsfördelning mellan servicecentret och kundmyndigheterna. En viktig fråga att fastställa i överenskommelsen är rutiner för att säkerställa en effektiv hantering av eventuella felaktigheter i underlag och utbetalningar. Överenskommelserna ska vidare klargöra bl.a. vilken information som servicecentret ska hantera, hur behandlingen av personuppgifter ska ske, kundmyndigheternas insyn och medverkan i servicecentrets arbete med informationssäkerhet och kundmyndigheternas tillgång till de handlingar som arkiveras hos servicecentret.</p> <p>Precisera tjänsteutbudet gällande e-beställningar</p> <p>Utredaren ska precisera tjänsteutbudet när det gäller tjänster för beställnings- leverans- och fakturahanteringsprocesserna. Utgångspunkten ska vara att tjänsteutbudet när det gäller e-beställningar ska kunna tillgodose samtliga myndigheters behov av stöd i syfte att kunna hantera en övergång till e-beställningar under 2013. Ett preliminärt tjänsteutbud och en avgiftsmodell ska vara fastställd och kunna kommuniceras till myndigheterna senast den 15 december 2011. I denna del ska utredaren samverka med Ekonomistyrningsverket som har regeringens uppdrag att leda och samordna införandet av e-beställningar i staten samt samråda med Kammarkollegiet.</p> <p>Övrigt</p> <p>Utredaren ska i övrigt lämna de förslag och vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juni 2012.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet). Utredaren ska vidare samråda med Skatteverket, Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket Statens tjänstepensionsverk, Kammarkollegiet, E-delegationen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Datainspektionen. I den mån andra myndigheters och kommittéers arbete berörs ska samråd ske med dessa.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- senast den 31 januari 2012 dels lämna budgetunderlag för perioden 2012-2014, dels lämna förslag till resursfördelning och verksamhetsplan, inklusive plan för kundanslutning för perioden 2013-2015.</p> <p>- senast den 15 mars 2012 lämna förslag till instruktion och till eventuella författningsändringar i övrigt samt underlag till regleringsbrev för myndigheten,</p> <p>Utredaren ska slutligt redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 maj 2012.</p> <p> (Socialdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:76/ 2011-09-15T12:00:00+01:00 2011-09-15T12:00:00+01:00 2011:76 Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Arbetsmarknadsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska se över reglerna kring tvister i samband med uppsägning och lämna förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid sådana tvister ska kunna begränsas. Syftet med de regeländringar som ska föreslås är att nyanställningar ska främjas.</p> <p>I uppdraget ingår bl.a. att</p> <p>- kartlägga hur tvister som uppstår i samband med att en anställning avslutas hanteras i praktiken och bedöma vilka problem nuvarande regelverk medför,</p> <p>- föreslå åtgärder som minskar arbetsgivarens kostnader vid tvist om uppsägning och leder till ett mer förutsägbart regelsystem,</p> <p>- bedöma vilka konsekvenser de föreslagna åtgärderna får för arbetsgivarens vilja att anställa, och</p> <p>- lämna nödvändiga författningsförslag.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 28 september 2012.</p> <p>Regelverket kring avslutandet av anställningar</p> <p>Grundläggande för anställningsskyddet i lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd (LAS) är att det krävs saklig grund för uppsägning. Saklig grund för uppsägning finns endast om uppsägning sker på grund av arbetsbrist eller personliga skäl. Personliga skäl avser förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Uppsägning på grund av arbetsbrist är övriga legala skäl, t.ex. ekonomiska skäl eller omorganisation.</p> <p>En arbetstagare som blir uppsagd och som inte anser att det finns saklig grund för uppsägning kan kräva skadestånd och begära att uppsägningen ogiltigförklaras. Kräver en arbetstagare enbart skadestånd, innebär det att anställningen upphör i och med att uppsägningstiden löpt ut. Skadestånd kan lämnas som ekonomiskt skadestånd för ekonomisk skada och som allmänt skadestånd för den kränkning det innebär att bli uppsagd, om uppsägningen inte var sakligt grundad. En begäran om att en uppsägning ska ogiltigförklaras innebär som huvudregel att anställningen består under tiden tvisten prövas. Arbetstagaren får då i regel inte stängas av från arbetet och har rätt till lön och andra förmåner så länge anställningen består. Arbetstagaren har samtidigt en skyldighet att utföra arbete precis som vanligt. Vinner arbetstagaren bifall till sitt yrkande om ogiltigförklaring fortsätter arbetstagarens anställning hos arbetsgivaren. Förklarar däremot domstolen att uppsägningen var sakligt grundad, upphör anställningen i och med detta. Om det är mer eller mindre uppenbart att uppsägningen var sakligt grundad, kan arbetsgivaren genom ett interimistiskt beslut i domstol få anställningen att upphöra under tiden tvisten prövas. Det är främst uppsägningar på grund av personliga skäl som kan ogiltigförklaras. Om tvisten avser huruvida ett turordningsbrott skett i samband med uppsägning, kan arbetstagaren endast kräva skadestånd. Om en arbetsgivare inte följer en dom om ogiltigförklaring, blir han eller hon skadeståndsskyldig. Det finns alltså möjlighet för arbetsgivaren att betala ett skadestånd i stället för att låta arbetstagaren fortsätta sin anställning. Nivån på skadeståndet framgår av LAS och varierar beroende på arbetstagarens anställningstid.</p> <p>Utgångspunkter för uppdraget</p> <p>Den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringens utgångspunkt är att det inte finns skäl till några större förändringar av arbetsrätten. Hur balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intressen ser ut vid tvister om uppsägning enligt dagens regelverk behöver dock ses över. En annan utgångspunkt för uppdraget är att arbetsgivarens kostnader ska begränsas.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Regler som gäller tvister vid uppsägning finns huvudsakligen i LAS men också i annan lagstiftning, t.ex. i diskrimineringslagen <a href="https://lagen.nu/2008:567">(2008:567)</a> och i de olika ledighetslagarna. Utredaren ska</p> <p>- bedöma vilka konsekvenser förslag till förändringar kan få för lagstiftningen på området, och</p> <p>- beakta EU-rätten och Sveriges åtaganden enligt relevanta internationella instrument.</p> <p>En avgränsning av uppdraget är att översynen endast ska avse regelverket kring tvister om avslutande av anställningar och omfatta kostnader som uppstår efter det att en uppsägning har ägt rum. Utredaren får också överväga förändringar i bestämmelserna om avskedande, om det bedöms lämpligt.</p> <p>Översynen ska avse både uppsägning på grund av arbetsbrist och personliga skäl. Frågor som avser turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska dock lämnas utanför.</p> <p>Hur tillämpas dagens regelverk vid tvist om uppsägning och avskedande i praktiken?</p> <p>För att kunna lämna förslag som minskar arbetsgivarens kostnader vid uppsägning behöver det klargöras hur det nuvarande regelverket fungerar och vilka problem som detta medför. Utredaren ska därför</p> <p>- analysera nuvarande regelverk,</p> <p>- kartlägga hur tvister i samband med att en anställning avslutas hanteras i praktiken,</p> <p>- bedöma vilka problem för arbetsgivare och arbetstagare som dagens regelverk medför,</p> <p>- beskriva vilken roll arbetsmarknadens parter och kollektivavtal har vid tvister om uppsägning, och</p> <p>- analysera om de regler som finns vållar särskilda problem för små arbetsgivare och då fästa särskild uppmärksamhet vid privata arbetsgivare.</p> <p>Vilka åtgärder kan begränsa kostnaderna vid tvist om uppsägning?</p> <p>De regler som tillämpas vid tvister om uppsägning bör vara rimliga och förutsägbara. Det finns annars en risk att företag avhåller sig från att anställa. Regelverket ska innefatta en balans mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen. Sker uppsägningar utan saklig grund, ska det finnas sanktioner och en arbetstagare ska även i fortsättningen kunna få en uppsägning ogiltigförklarad.</p> <p>Utredaren ska göra följande:</p> <p>- Redogöra för flera olika sätt att åstadkomma begränsade kostnader för arbetsgivare vid tvist om uppsägning. Åtgärderna kan vara av olika karaktär t.ex. justering av de lagregler som gäller förfarandet när en arbetstagare har begärt att en uppsägning ska ogiltigförklaras, justering av skadeståndsbeloppen, effektivisering av regelverket som gäller förhandlingar i och utanför domstol eller åtgärder för att minska tidsåtgången vid domstolsprocesser. Även försäkringslösningar eller andra förslag får övervägas.</p> <p>- Utreda alternativet att arbetsgivaren inte ska betala lön till arbetstagaren när en tvist om ogiltighet av uppsägning pågår. Utredaren ska redogöra för hur ett sådant förslag skulle kunna genomföras och föreslå hur arbetstagaren i sådant fall ska ersättas under tiden samt hur ersättningen ska finansieras. Utgångspunkten ska då vara att arbetstagaren inte ska drabbas ekonomiskt av ett sådant förslag jämfört med i dag och att arbetsgivarnas kostnader ska begränsas.</p> <p>- Redovisa hur motsvarande frågor hanteras i ett urval av andra länder.</p> <p>- Analysera förslagen i enlighet med vad som följer nedan.</p> <p>Konsekvensutredning och avvägning mellan olika intressen</p> <p>De regler som gäller vid en tvist om uppsägning styr hur arbetstagare, arbetsgivare och deras respektive intresseorganisationer agerar när en tvist om uppsägning uppstår. Utredaren ska därför</p> <p>- analysera vilka konsekvenser de föreslagna åtgärderna får på parternas handlingsmönster, t.ex. om de föreslagna åtgärderna kan antas påverka antalet tvister som drivs vidare till domstol och möjligheterna att nå en lösning genom frivilliga överenskommelser,</p> <p>- analysera om och hur den roll arbetsmarknadens parter har när det gäller att lösa tvister på arbetsmarknaden kan påverkas av de föreslagna åtgärderna,</p> <p>- analysera vilken effekt åtgärderna kan antas få på anställningstryggheten,</p> <p>- bedöma om åtgärderna kan påverka hur snabbt tvister kan lösas,</p> <p>- bedöma i vilken omfattning åtgärderna kan påverka sysselsättningen och arbetsgivarnas vilja att anställa,</p> <p>- analysera på vilket sätt arbetsgivarens kostnader kan komma att påverkas och uppskatta hur stor kostnadsminskning förslagen kan antas leda till för arbetsgivare när tvisten löses i domstol eller genom en enskild överenskommelse,</p> <p>- beskriva vilken påverkan förslagen kan ha på stora respektive små arbetsgivare, och</p> <p>- särskilt analysera hur de föreslagna åtgärderna påverkar privata arbetsgivare, i synnerhet mindre sådana.</p> <p>Utredaren får även beakta andra konsekvenser och väga in andra faktorer som han eller hon finner relevanta.</p> <p>Förslag till åtgärder</p> <p>Utredaren ska sammanfattningsvis mot bakgrund av de överväganden som gjorts</p> <p>- föreslå åtgärder som minskar kostnaderna för arbetsgivare vid tvist om uppsägning,</p> <p>- utforma förslagen så att de blir enkla att förstå och tillämpa, och</p> <p>- utarbeta nödvändiga författningsförslag.</p> <p>Kostnadsberäkningar och övriga konsekvensutredningar</p> <p>Utredaren ska analysera kostnader och konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>. Om förslagen i betänkandet påverkar kostnader eller intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller enskilda ska utredaren beräkna konsekvenserna av förslagen och redovisa det i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska även dessa redovisas. Skulle förslagen medföra kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska utredaren föreslå hur de ska finansieras.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska samråda med arbetsmarknadens parter och företrädare för de mindre företagen. När det gäller redovisningen av förslagens konsekvenser för företag, ska utredaren också samråda med Näringslivets regelnämnd.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 28 september 2012.</p> <p> (Arbetsmarknadsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:59/ 2011-06-22T12:00:00+01:00 2011-06-22T12:00:00+01:00 2011:59 Översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga m.m. Arbetsmarknadsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska se över de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.</p> <p>Utredaren ska lämna ett samlat förslag till hur arbetsmarknadspolitiska insatser bör utformas för att på ett effektivt sätt bidra till att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i ökad utsträckning kan få och behålla ett arbete. Utredaren ska i sammanhanget ta ställning till ett antal frågor som rör Samhall AB. Uppdraget omfattar att föreslå såväl förändringar av nuvarande insatser som eventuella nya insatser.</p> <p>Utgångspunkten för översynen är att insatserna ska komma de personer till del som har störst behov av dem och vara flexibla i relation till individuella behov. Insatserna bör också samverka väl, både sinsemellan och med de generella arbetsmarknadspolitiska insatserna, samt vara kostnadseffektiva och regleras på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt.</p> <p>I utredningsarbetet bör arbetsgivarnas roll särskilt beaktas.</p> <p>Utredaren ska lämna fullständiga förslag till de författningsändringar som bedöms vara nödvändiga. Uppdraget ska redovisas senast den 16 april 2012.</p> <p>Allmänt om behovet av en översyn</p> <p>En grundläggande utgångspunkt för regeringens politik är att alla människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas på arbetsmarknaden. Det förutsätter att alla människor har möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sin förmåga och sina förutsättningar. Sverige ratificerade i januari 2009 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Av konventionen framgår att staterna ska verka för att personer med funktionsnedsättning kan delta i arbetslivet på samma villkor som andra. De åtgärder som vidtas ska enligt konventionen bl.a. främja möjligheter till anställning och befordran samt bidra till att personer med funktionsnedsättning kan finna, erhålla, behålla och återgå till en anställning.</p> <p>Principen om likabehandling och icke-diskriminering är av grundläggande betydelse på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Huvuddelen av alla dem som har någon form av funktionsnedsättning har arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De konkurrerar och bidrar på samma villkor som den övriga arbetskraften. För dem som inte har möjlighet att utan stöd etablera sig på arbetsmarknaden är det av avgörande betydelse med väl utformade arbetsmarknadspolitiska insatser.</p> <p>Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga tillhör arbetskraften i betydligt mindre utsträckning än personer utan nedsatt arbetsförmåga. Också sysselsättningsgraden är betydligt lägre, medan arbetslösheten är påtagligt högre. Drygt 168 000 personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i dag inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Ungefär hälften av dem har varit utan arbete i mer än tre år och närmare 82 procent har varit utan arbete minst ett år; att jämföra med 57 procent för övriga inskrivna hos förmedlingen.</p> <p>För närvarande finns det inom arbetsmarknadspolitiken fem olika former av subventionerad anställning för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga: lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA), utvecklings- respektive trygghetsanställning samt skyddad anställning hos Samhall AB. Vid sidan av de subventionerade anställningarna finns insatserna arbetshjälpmedel, personligt biträde, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) samt särskilt stöd till start av näringsverksamhet. Samtliga insatser regleras i förordningen <a href="https://lagen.nu/2000:630">(2000:630)</a> om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Vid årsskiftet 2010/2011 deltog i genomsnitt cirka 87 200 personer i de särskilda insatserna. Genomgående präglas insatserna av en ojämn könsfördelning; cirka 60 procent av deltagarna är män och cirka 40 procent är kvinnor.</p> <p>Majoriteten av de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har funnits under lång tid och har inte förändrats till sin grundläggande konstruktion. Samtidigt har villkoren på arbetsmarknaden och i arbetslivet förändrats radikalt i olika avseenden under de senaste tjugo åren.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Övergripande</p> <p>En särskild utredare ska se över de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.</p> <p>Den översikt av de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som Statskontoret gjort på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet (A2010/803/A) är ett viktigt underlag för utredningen.</p> <p>Den ojämna könsfördelningen bland deltagarna i de olika programmen bör särskilt beaktas i översynen, liksom EU:s statsstödsregler. Översynen syftar inte till att förändra gränserna för statens arbetsmarknadspolitiska åtagande.</p> <p>Utredarens övergripande uppdrag är att</p> <p>- föreslå hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bör utformas för att på bästa sätt bidra till att dessa personer i ökad utsträckning kan få och behålla ett arbete.</p> <p>För utredningsarbetet ska ett antal utgångspunkter gälla. Vidare ska ett antal frågor belysas särskilt. Utredaren har därför följande deluppdrag.</p> <p>Träffsäkerhet, flexibilitet och kostnadseffektivitet</p> <p>De arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga måste vara träffsäkra, flexibla och kostnadseffektiva. Det innebär bl.a. att insatserna ska komma de individer till del som behöver dem mest och, så långt som möjligt, anpassas till individuella behov. Vikten av träffsäkerhet och flexibilitet är i första hand en fråga om att optimera individens möjligheter till arbete och utveckling och om de vinster som samhället på ett allmänt plan kan göra. I och med att kostnaderna för olika former av insatser varierar mycket finns emellertid också andra resursaspekter att beakta. Att rätt person erbjuds rätt insats - med rätt subventionsnivå - kan ha betydelse för hur många personer som totalt sett kan få hjälp och stöd inom ramen för tillgängliga resurser. Det är också viktigt att analysera eventuella undanträngningseffekter och hur det kan säkerställas att utbetalningar av medel sker i enlighet med regelverket.</p> <p>Det är vidare angeläget att analysera hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna på området kan anpassas för att bättre tillgodose nya behov och möta nya utmaningar på arbetsmarknaden.</p> <p>Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har generellt sett särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett kritiskt skede för många är övergången mellan skola och arbete eller annan sysselsättning. Antalet unga utan fullständig gymnasieutbildning ökar trendmässigt. En förklaring kan vara den växande gruppen unga med psykiska problem. Fler unga får i dag också olika typer av s.k. neuropsykiatriska diagnoser - t.ex. Aspergers syndrom och ADHD. Här finns behov av anpassade och individualiserade stödåtgärder av olika slag, inte minst för att vid behov stödja individ - och arbetsgivare - också efter det att en anställning eller praktik kommit till stånd. Andra vars behov bör analyseras särskilt i översynen är personer som har en mindre omfattande, men under överskådlig tid bestående, nedsättning av arbetsförmågan, liksom tidigare sjukskrivna och nyanlända invandrare, vilka har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.</p> <p>I arbetet för att erbjuda individuellt anpassade lösningar för personer med funktionssnedsättning som står långt ifrån arbetsmarknaden kan sociala företag fylla en viktig funktion. År 2010 beslutade regeringen om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Handlingsplanen innehåller ett antal insatser som ska genomföras i syfte att underlätta för fler och växande sociala företag. Med anledning av handlingsplanen har regeringen lämnat olika uppdrag till flera myndigheter.</p> <p>Det är angeläget att uppmärksamma inte bara förutsättningarna för individen att ta steget in på arbetsmarknaden, utan också möjligheterna att kvarstå och utvecklas i arbetslivet. I regeringens skrivelse En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010-2015 (skr. 2009/10:28) betonas betydelsen av en bra arbetsmiljö. En arbetsplats med goda och stödjande arbetsmiljöfaktorer är särskilt viktigt för dem som på grund av någon form av psykisk funktionsnedsättning har en svag ställning på arbetsmarknaden. I fråga om arbetsplatsens arbetsmiljöförutsättningar kan arbetsmiljöpolitiken och arbetsmarknadspolitiken i högre grad behöva samverka.</p> <p>En förutsättning för att olika former av subventionerade anställningar ska fungera väl, för individen och som arbetsmarknadspolitiskt instrument, är att bedömningen av individens arbetsförmåga i samband med en anvisning är enhetlig och håller hög kvalitet. En fråga med koppling till detta är hur Arbetsförmedlingens kodning av individens funktionsnedsättning fungerar. Det är viktigt att i utredningsarbetet följa pågående arbete i dessa hänseenden, dels på myndighetsnivå, dels inom Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04).</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- analysera processen för Arbetsförmedlingens bedömning av en individs nedsättning av arbetsförmågan och hur förmedlingen säkerställer att individen anvisas en ändamålsenlig insats,</p> <p>- analysera och föreslå hur olika insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bör utformas för att komma dem till del som bäst behöver dem och innebära ett effektivt och flexibelt stöd för individen,</p> <p>- särskilt analysera insatsernas innehåll och utformning i relation till unga personer med funktionsnedsättning, och</p> <p>- analysera hur Arbetsförmedlingens styrning, uppföljning och kontroll av de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan utvecklas och förbättras.</p> <p>Samordning och samverkan</p> <p>Insatserna på området måste vara samordnade och samverka väl. Det är därför angeläget att närmare analysera relationen mellan de olika insatserna. En viktig aspekt är vilka effekter skillnaderna i subventionsnivå mellan olika insatser för personer med funktionsnedsättning får i olika avseenden.</p> <p>Det är emellertid också viktigt att se de särskilda insatserna i perspektiv av mer generella arbetsmarknadspolitiska insatser. Utformningen av de generella insatserna kan ha betydelse för Arbetsförmedlingens möjligheter att effektivt arbeta med de särskilda insatserna och arbetsgivares vilja att t.ex. anställa personer med lönebidrag eller motsvarande. Hur olika arbetsmarknadspolitiska insatser, totalt sett, samspelar med varandra är dock inte en fråga för utredningen. Regeringen har denna dag uppdragit åt Statskontoret att kartlägga befintliga former av subventionerad anställning, inklusive nystartsjobb (A2011/2742/A). Kartläggningen ska ligga till grund för en deskriptiv analys av respektive insats utformning och hur de samspelar med varandra och med andra arbetsmarknadspolitiska insatser vid arbetsplatser. Uppdraget ska slutredovisas senast den 2 januari 2012.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- i den mån det bedöms nödvändigt i relation till ovan nämnda redovisning från Statskontoret, analysera hur de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samverkar med varandra och med mer generellt inriktade former av subventionerad anställning eller motsvarande, i fråga om subventionsnivåer och i övrigt, och</p> <p>- utifrån det övergripande uppdraget och relevanta delar av Statskontorets redovisning, föreslå eventuella förändringar av de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga syftande till bättre samlad verkan.</p> <p>Enkelhet och tydlighet</p> <p>Ett ytterligare centralt intresse är att regelverket för insatserna ska vara enkelt och tydligt. Regelverket måste både underlätta för arbetsgivare att erbjuda personer subventionerad anställning och bidra till en effektiv och rättssäker handläggning vid Arbetsförmedlingen. Gällande, relativt komplexa, regelverk kan vara svårt för den enskilda arbetsförmedlaren att känna till och tillämpa. Det kan också vara ett hinder i arbetet för att få arbetsgivare att erbjuda subventionerade anställningar, inte minst när det gäller små och medelstora företag.</p> <p>Det finns anledning att pröva om antalet former av subventionerad anställning kan minskas. I flera av programmen är den ekonomiska ersättningen till arbetsgivaren konstruerad på samma sätt. Det kan finnas skäl att överväga att slå samman program eller avskaffa något eller några av dem. En särskild aspekt att beakta i ett förenklingsperspektiv är huruvida insatserna omfattas av lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- analysera och föreslå hur regelverket för de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga kan göras enklare och tydligare, och</p> <p>- ta ställning till såväl antalet former av subventionerad anställning som deras inriktning.</p> <p>Särskilt om regelverket för lönebidrag</p> <p>Den form av subventionerad anställning som berör flest personer med funktionsnedsättning är anställning med lönebidrag. Det finns ett antal förhållanden att särskilt beakta i översynen när det gäller lönebidrag.</p> <p>Antalet anställningar med lönebidrag har minskat sedan 2007. En bidragande orsak kan vara att Arbetsförmedlingen, till följd av önskemål från arbetsgivare, i större utsträckning anvisar personer trygghetsanställningar - vilka parallellt har ökat i antal. Det kan också handla om att arbetsgivare föredrar att anställa en person med nystartsjobb i stället för någon med funktionsnedsättning, som har rätt till lönebidrag.</p> <p>Regeringen har satt upp ett mål om att antalet övergångar från anställning med lönebidrag till osubventionerat arbete ska öka jämfört med föregående år. Målet har inte nåtts under senare år. Ungefär hälften av dem som haft en anställning med lönebidrag blir arbetslösa när insatsen upphör.</p> <p>Anställningar med lönebidrag är i princip avsedda för dem som bedöms kunna öka sin arbetsförmåga i sådan utsträckning att stödet kan fasas ut inom fyra år. En mycket stor del av anställningarna med lönebidrag har dock varat under längre tid än fyra år.</p> <p>Den högsta bidragsgrundande lönen vid en anställning med lönebidrag är i dag 16 700 kronor. Skillnaden mellan "taket" i lönebidraget och genomsnittslönen i befolkningen har ökat kraftigt över tid. Endast en liten andel av arbetsgivarna får full ersättning för den nedsättning av arbetsförmågan som individen bedömts ha. Beloppsgränsen kan vara en bidragande orsak till att lönebidrags- och trygghetsanställningar främst kommer till stånd i låglöneyrken.</p> <p>Regeringen beslutade nyligen om en ändring i förordningen <a href="https://lagen.nu/2000:630">(2000:630)</a> om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Ändringen innebär att kravet på att en anvisning till en anställning med lönebidrag endast får ske om lön och andra anställningsförmåner följer av kollektivavtal eller är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen lättas upp något. Framöver ska likvärdighet gälla "i väsentliga delar". Bakgrunden är följande. Arbetsgivare utan kollektivavtal har tidigare hos de partsägda försäkringsbolagen kunnat teckna nödvändiga tilläggsförsäkringar för anställda med lönebidrag. Detta är dock inte längre möjligt på tjänstemannaområdet. Arbetsförmedlingens arbete att hitta anställningar för personer med lönebidrag har därmed försvårats. Detta är allvarligt. Regeringen vill med förordningsändringen motverka att möjligheterna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att komma i arbete begränsas.</p> <p>Det är dock angeläget att följa upp att förordningsändringen ger avsedd verkan. Också effekterna på individnivå bör följas upp. Det finns vidare anledning att, i samband med en mer generell översyn av regelverket för de särskilda insatserna, närmare pröva hur reglerna avseende försäkring och andra anställningsförmåner på sikt bör utformas. Utgångspunkten bör vara att regelverket ska främja möjligheterna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att komma i arbete samtidigt som den anställde tillförsäkras goda arbetsvillkor. Utgångspunkten bör också vara att det även fortsättningsvis ska vara arbetsgivarens ansvar att personer som anställs med lönebidrag eller motsvarande har det försäkringsskydd som bedöms behövligt.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- särskilt analysera regelverket för lönebidrag, dess tillämpning och Arbetsförmedlingens svårigheter att få ut personer i arbete med lönebidrag,</p> <p>- på grundval av analysen, föreslå de förändringar som bedöms nödvändiga,</p> <p>- följa upp effekterna av den beslutade ändringen avseende försäkringskravet vid anvisning till anställning med lönebidrag, och</p> <p>- mot bakgrund av uppföljningen, analysera och föreslå hur regelverket för försäkringsskydd och andra anställningsförmåner för personer i anställning med lönebidrag eller motsvarande på sikt bör utformas.</p> <p>Arbetsmarknadsparternas roll</p> <p>En nyckelfaktor för att de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning ska fungera effektivt, är att parterna på arbetsmarknaden är beredda att bidra till att arbets- och praktiktillfällen skapas. Det är därför viktigt att vara lyhörd för synpunkter från parterna när det gäller utformningen av insatserna.</p> <p>Arbetsgivarnas inställning är helt avgörande - det är arbetsgivaren som beslutar om en anställning eller en praktikplats kommer till stånd eller inte. Enkla och transparenta regler är som framgått en viktig aspekt i kontakten med arbetsgivarna. God och lättillgänglig information är en annan. Arbetsförmedlingen bedriver redan, på regeringens uppdrag, ett utvecklingsarbete på detta område. I kontakt med arbetsgivare, både privata och offentliga, är det samtidigt angeläget att klargöra betydelsen av att dessa tar ett socialt ansvar och bidrar till ett inkluderande arbetsliv. Regeringen bedömer att det finns anledning att etablera närmare dialog med näringslivet när det gäller möjligheterna att bereda fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet till arbete eller praktik.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- inhämta synpunkter från arbetsgivar- och branschorganisationer, enskilda arbetsgivare och fackliga organisationer på hur olika typer av insatser bör utformas för att fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska erbjudas anställning eller praktik,</p> <p>- analysera vilka faktorer som är avgörande för att privata och offentliga arbetsgivare, av olika storlek och i olika branscher, ska erbjuda subventionerad anställning eller praktik åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,</p> <p>- genomföra särskilda samtal med ledande företrädare för ett antal företag i syfte att identifiera vad företagen kan göra för att bereda fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet till arbete eller praktik och ta fram idéer till hur enskilda företag och det offentliga bättre kan samverka i aktuellt avseende, och</p> <p>- löpande hålla Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) informerat om hur samtalen fortskrider samt i lämplig form sprida resultaten av dem.</p> <p>Vissa frågor som gäller Samhall AB</p> <p>Skyddat arbete hos Samhall AB är en av fem existerande former av subventionerad anställning för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och omfattas därmed av utredningens uppdrag. Vissa frågor kopplade till anställningsformerna inom Samhall AB samt bolagets verksamhet i övrigt bör dock särskilt övervägas.</p> <p>I budgetunderlaget för 2012-2014 (A2011/1085/A) föreslår Samhall AB att bolagets kärnuppdrag bör utvecklas. Förslaget som benämns "Nya Samhall" syftar till att skapa förutsättningar för ökad genomströmning i bolaget och bygger bl.a. på:</p> <p>- att en ny form av tidsbegränsad anställning införs,</p> <p>- att en mindre del av personalen - den som har störst behov av det - ska ha kvar långvariga anställningar,</p> <p>- att självfinansieringsgraden ska öka - och den genomsnittliga merkostnadsersättningen per anställd därmed minska, och</p> <p>- att ett mer flexibelt volymmål införs som ger större möjligheter till konjunkturell anpassning av verksamheten.</p> <p>Regeringen välkomnar att Samhall AB presenterat förslag om utveckling av bolaget. Förslagen behöver nu analyseras. Grunderna för Samhall AB:s verksamhet har legat fast under lång tid och det finns anledning att pröva olika delar av verksamheten i ljuset av de förändringar som ägt rum på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Utgångspunkten för eventuella förslag till förändringar måste dock vara att Samhall AB:s kärnuppdrag förblir intakt och att otillbörlig konkurrenspåverkan kan undvikas.</p> <p>Samhall AB kopplar i budgetunderlaget införandet av "Nya Samhall" till frågan om den s.k. merkostnadsersättning som bolaget får från staten. Tidigare utredningar har konstaterat att det är oklart vad denna ersättning närmare avser. Ernst & Young AB har under 2010 på Arbetsmarknadsdepartementets uppdrag utrett frågan (A2010/3335/A). I sin rapport konstaterar Ernst & Young AB att ett fullt ut ändamålsenligt ersättningssystem bl.a. måste baseras på en bedömning av varje berörd individs arbetsförmåga och behov av utvecklingsinsatser. Ernst & Young AB ser stora praktiska problem med att införa ett sådant system. Därför föreslås på kort sikt att utveckla gällande system för merkostnadsersättning. Det är, som framgått, angeläget att bättre klargöra vad staten faktiskt ersätter Samhall AB för genom den merkostnadsersättning som betalas ut. En modell för merkostnadsersättning till Samhall AB får samtidigt inte innebära orimliga administrativa bördor för bolaget eller Arbetsförmedlingen. Den måste vara möjlig att tillämpa i praktiken och att införa utan omfattande anpassning av Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- redovisa för- och nackdelar med Samhall AB:s förslag i budgetunderlaget för 2012-2014 om en framtida modell syftande till ökad genomströmning, samt föreslå hur en sådan modell bäst skulle kunna genomföras,</p> <p>- efter samråd med Arbetsförmedlingen i relevanta delar föreslå en förändrad modell för merkostnadsersättning till Samhall AB som innebär en stärkt koppling mellan ersättningens nivå och de faktiska merkostnader som följer av bolagets uppdrag och som i högre grad är individbaserad på så sätt att den utgår ifrån nedsättningen av arbetsförmågan hos de anställda, och</p> <p>- i sammanhanget pröva och, om det bedöms meningsfullt, vidareutveckla de förslag till lösningar som lämnats av Ernst & Young AB.</p> <p>Konsekvensbeskrivningar</p> <p>Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, ska utredningen, i enlighet med kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>, redovisa en beräkning av dessa konsekvenser. För eventuella kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska en finansiering föreslås.</p> <p>Organisation, samråd m.m. samt redovisning av uppdraget</p> <p>Utredaren ska i sitt arbete beakta pågående reformarbete av relevans. Det gäller särskilt reformer som kan komma att beslutas i samband med riksdagens hantering av budgetpropositionen för 2013.</p> <p>Utredaren ska också ta del av internationella erfarenheter som bedöms ha särskild relevans.</p> <p>Samråd ska ske med berörda myndigheter, inklusive Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S2010:04), samt med Samhall AB och arbetsmarknadens parter. Utredaren ska också samråda med handikapporganisationerna, inklusive deras ungdomsorganisationer. Det är angeläget att dessa ges goda möjligheter att lämna synpunkter och få information om utredningens arbete.</p> <p>Utredaren ska lämna fullständiga förslag till de författningsändringar som är nödvändiga för genomförande av föreslagna åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 16 april 2012.</p> <p> (Arbetsmarknadsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:52/ 2011-06-09T12:00:00+01:00 2011-06-09T12:00:00+01:00 2011:52 En effektiv myndighetsstruktur i fråga om Högskoleverket, Verket för högskoleservice och Internationella programkontoret för utbildningsområdet Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag till de åtgärder som behövs för att genomföra en ändamålsenlig och effektiv organisering av de verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK). Vidare ska utredaren föreslå namn på de nya myndigheterna.</p> <p>Utgångspunkter för utredarens arbete ska bl.a. vara att:</p> <p>- Högskoleverkets uppdrag ska renodlas så att verkets huvuduppgifter är att svara för kvalitetssäkring och tillsyn,</p> <p>- VHS, IPK och delar av Högskoleverkets verksamhet ska sammanföras till en ny myndighet med ansvar för verksamhet av tydlig service- och samordningskaraktär samt vissa främjandeuppgifter, och</p> <p>- den nya myndighetsstrukturen ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.</p> <p>Utredaren ska utarbeta de förslag till författningsändringar som behövs för att genomföra förslagen.</p> <p>Uppdragets analysfas ska redovisas senast den 16 januari 2012. Uppdragets genomförandefas ska redovisas senast den 31 augusti 2012. En slutredovisning av uppdraget ska redovisas senast den 28 december 2012.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Genom riksdagens beslut om propositionen Ett högskoleverk inrättades Högskoleverket den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:165, bet. 1994/95:UbU17, rskr. 1994/95:386). Högskoleverket övertog de uppgifter som Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning hade. Vidare övertog Högskoleverket de myndighetsuppgifter som Verket för högskoleservice (VHS) svarade för.</p> <p>Riksdagen beslutade även att VHS:s serviceuppgifter, främst medverkan vid antagning av studenter, upphandling och juridisk service, skulle - så snart det var tekniskt möjligt - föras över till ett helägt statligt bolag med högskolorna som företrädare för staten. I avvaktan på detta renodlades VHS uppgifter till att omfatta enbart serviceuppgifterna och VHS ombildades till en uppdragsmyndighet. Genom riksdagens beslut av propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. återkallade riksdagen sitt godkännande att lägga ned VHS i syfte att bilda ett servicebolag för verksamheten (prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264). Vidare beslutades att den gemensamma serviceverksamheten skulle bedrivas i myndighetsform.</p> <p>En effektiv myndighetsstruktur</p> <p>Statsförvaltningen ska förverkliga regeringens politik. Hur den statliga förvaltningen organiseras är ett viktigt styrinstrument för regeringen. Den statliga förvaltningen bör vara organiserad på ett sådant sätt att rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls. Ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika myndigheter bör vara tydlig. Myndigheter bör som regel inte ha överlappande uppgifter, och rollkonflikter inom en enskild myndighet bör undvikas. En omprövning av inriktningen och omfattningen av en myndighets uppdrag kan aktualiseras till följd av en förändrad inriktning av den förda politiken (jfr prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38).</p> <p>Redan tidigare har en förändring av myndighetsstrukturen genomförts inom skolväsendet. Förändringarna har bl.a. inneburit en ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter, där vissa uppgifter som tidigare legat på Statens skolverk i stället fullgörs av en särskild myndighet för tillsyn och kvalitetsgranskning, Statens skolinspektion. I propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) anförde regeringen bl.a. att man genom att skilja tillsynsuppgifterna från de föreskrivande, utvecklande och bidragsförmedlande uppgifterna får en tydlig och förutsägbar rollfördelning, vilket i sin tur ger myndigheterna förutsättningar att genomföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.</p> <p>Autonomiutredningen ifrågasatte i sitt betänkande om inte Högskoleverkets granskande roll på sikt borde renodlas i större utsträckning (SOU 2008:104). Utredningen ansåg att en sådan renodling skulle vara i linje med den utveckling som bl.a. skett på skolområdet och att det borde övervägas om inte ansvaret för Högskoleverkets främjande- och serviceuppgifter på sikt ska överföras antingen till VHS, till andra myndigheter eller till lärosätena själva.</p> <p>Förstärkt kvalitetssäkring och tillsyn</p> <p>Av 1 kap. 4 § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> framgår att verksamheten vid universitet och högskolor ska avpassas så att hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. Vidare framgår bl.a. att tillgängliga resurser ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Universitet och högskolor finansieras i stor utsträckning av statliga medel. Dessa medel ska användas så att bästa möjliga kvalitet uppnås i verksamheten.</p> <p>Regeringens ambition är att stärka universitetens och högskolornas autonomi. Genom propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor har universitet och högskolor fått ökat självbestämmande inom ramen för myndighetsformen (prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337). En konsekvens av detta är att den politiska detaljstyrningen har minskat och att universiteten och högskolorna har fått ett större ansvar att utforma sin verksamhet så att hög kvalitet utvecklas och bibehålls. När den statliga styrningen minskar ökar dock i motsvarande grad statens behov av uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det gäller inte minst kvalitetsutvärdering av utbildningens resultat. Därför har ett nytt kvalitetssäkringssystem införts som svarar mot ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320). I ett decentraliserat högskolesystem med allt mer autonoma lärosäten får Högskoleverket en central roll med ansvar för nationell kvalitetssäkring.</p> <p>Regeringen framhåller i skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79) att den offentliga tillsynen är viktig för att stärka efterlevnaden av gällande föreskrifter i lag och förordning. Det behöver finnas en fungerande balans mellan universitetens och högskolornas självbestämmande och statsmakternas behov av styrning och kontroll.</p> <p>Regeringen framhöll i propositionerna att Högskoleverkets uppdrag bör förtydligas så att verkets huvuduppgift blir att svara för kvalitetssäkring och tillsyn.</p> <p>Samlat stöd och service</p> <p>Universitetens och högskolornas ökade självbestämmande ger nya möjligheter för lärosätena att möta de nya utmaningar och krav som ställs på lärosätena i en föränderlig värld. En decentraliserad och alltmer diversifierad högskolesektor ökar dock behovet av samordning av vissa gemensamma uppgifter i syfte att underlätta för allmänheten, presumtiva studerande samt universitet och högskolor men även för andra intressenter. Det gäller t.ex. system för anmälan och antagning till högre utbildning, tillträdesfrågor, information om högre utbildning i Sverige och bedömning av utländsk utbildning. Enligt nuvarande ansvarsfördelning mellan Högskoleverket, VHS och IPK finns uppgifter som sinsemellan är närliggande och delvis likartade. Även Svenska institutet ansvarar för verksamhet som till vissa delar angränsar till nämnda myndigheters ansvarsområden.</p> <p>Enligt 1 kap. 11 a § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> ska ett universitet eller en högskola ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen ska tecknas genom att Centrala studiestödsnämnden för universiteten och högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet.</p> <p>I syfte att skapa en ändamålsenlig och effektiv myndighetsstruktur bör överlappande och likartad verksamhet koncentreras till en myndighet.</p> <p>Berörda myndigheter</p> <p>Högskoleverket</p> <p>Högskoleverkets uppgift är att bl.a. ansvara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning genom kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt prövning av tillstånd att utfärda examina. Högskoleverket svarar även för tillsynen över verksamheten inom sitt ansvarsområde. Verket har också regeringens uppdrag att genomföra utredningar och uppföljningar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor. Verket svarar därutöver för information om verksamheten och utbildningsutbudet vid universitet och högskolor och för bedömningar av utländska utbildningar. Vidare ska Högskoleverket upplåta lokaler och sköta administrativa, föredragande och handläggande uppgifter åt Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd.</p> <p>Högskoleverket är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Högskoleverket leds av en myndighetschef som utses av regeringen.</p> <p>Verket för högskoleservice</p> <p>Verket för högskoleservice (VHS) har till uppgift att på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagning av studenter, vid bedömning av utländska gymnasiebetyg och med rådgivning och service i fråga om studieadministrativ verksamhet.</p> <p>Myndigheten får utföra andra uppdrag än vad som redovisas ovan och även åt andra än universitet och högskolor.</p> <p>VHS verksamhet är till största delen avgiftsfinansierad av sina uppdragsgivare.</p> <p>VHS är en styrelsemyndighet och leds av en styrelse. Under styrelsen finns en direktör som anställs av myndigheten.</p> <p>Internationella programkontoret för utbildningsområdet</p> <p>Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen i ett enskilt fall beslutar. Verksamheten omfattar samtliga utbildningsnivåer, från grundskoleutbildning, gymnasieutbildning, vuxenutbildning och yrkesutbildning till högre utbildning. IPK har, utöver regeringen, Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) som uppdragsgivare och finansiärer. IPK handleder och informerar om möjligheterna till internationellt utbyte och samarbete, fördelar stöd till individer och organisationer för aktiviteter inom ramen för utbytes- och samarbetsprogram samt stödjer utbildningsinsatser för internationalisering genom att sprida erfarenheter och resultat från programverksamheten.</p> <p>IPK är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. IPK leds av en myndighetschef som utses av regeringen.</p> <p>Annan berörd verksamhet</p> <p>Från anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. finansieras bl.a. vissa insatser inom högskoleområdet som i dag genomförs av Svenska institutet. Det handlar om att informera i utlandet om högre utbildning i Sverige, stipendier för studier vid College of Europe och insatser i samband med programmet North2north. Från anslaget finansieras även åtgärder för att främja undervisning i svenska språket och undervisning om svenska förhållanden på högskolenivå i utlandet.</p> <p>Uppdrag</p> <p>En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag till de åtgärder som behövs för att genomföra en ändamålsenlig och effektiv organisering av de verksamheter som för närvarande bedrivs vid Högskoleverket, VHS och IPK. Syftet är att skapa en effektiv och tydlig ansvarsfördelning, där den granskande verksamheten skiljs från den främjande verksamheten och verksamhet som avser meddelande av föreskrifter.</p> <p>Utgångspunkter för utredarens arbete</p> <p>Högskoleverkets uppdrag ska renodlas och på så sätt stärkas så att verket får en tydlig granskande funktion i högskolesystemet med ansvar för kvalitetssäkring och tillsyn. Det innebär att verket inte längre ska ha några direkta främjandeuppgifter. Högskoleverket ska svara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning enligt propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) och regeringens uppdrag till verket om kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (U2010/4164/UH). Högskoleverket ska följa universitetens och högskolornas resursutnyttjande i syfte att bistå regeringen med det underlag regeringen behöver för att säkerställa att högskoleverksamheten är effektiv. Högskoleverket ska vidare utöva tillsyn över verksamheten vid universitet och högskolor i syfte att bl.a. trygga rättssäkerheten för enskilda individer. Högskoleverket ska vara självständigt i förhållande till universitet och högskolor och utöva sin verksamhet med hög integritet gentemot lärosätena. Med anledning av att universitets och högskolors självbestämmande ökar har regeringen ett ökat behov av en samlad bild över högskoleverksamhetens kvalitet, effektivitet och resultat. Högskoleverket ska mot den bakgrunden svara för statistik, analys, utredning och uppföljning inom sitt verksamhetsområde. Uppföljningen ska ha relevans för regeringens politik och svara mot regeringens behov av beslutsunderlag. Slutligen ska Högskoleverket upplåta lokaler och sköta administrativa, föredragande och handläggande uppgifter åt Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans avskiljandenämnd. Den ombildade myndigheten ska liksom i dag vara en enrådighetsmyndighet med insynsråd.</p> <p>VHS, IPK och delar av Högskoleverkets verksamhet ska sammanföras till en ny myndighet med ansvar för verksamhet av tydlig service- och samordningskaraktär och vissa främjandeuppgifter. Myndigheten ska samordna vissa gemensamma uppgifter, bl.a. systemservice i fråga om antagning m.m., information om högre utbildning samt hantering av utbytes- och samarbetsprogram för alla utbildningsnivåer. Den nya myndigheten ska svara för statistik, analys, utredning och uppföljning inom sitt verksamhetsområde. I detta sammanhang är det av vikt att kompetens på samtliga utbildningsnivåer garanteras. Uppföljningen ska ha relevans för regeringens politik och svara mot regeringens behov av beslutsunderlag.</p> <p>Myndigheten ska ha till huvudsaklig uppgift att bistå såväl sina uppdragsgivare som användare, t.ex. presumtiva studerande och studenter, allmänheten samt uppdragsgivare, med service inom sitt ansvarsområde. Den nya myndighetens verksamhet ska till viss del vara anslagsfinansierad och därutöver uppdragsfinansierad. De uppgifter som ska överföras från Högskoleverket till denna myndighet omfattar information till sökande och studenter, tillträdesfrågor, inklusive framtagande av högskoleprovet, och bedömning av utländsk högskoleutbildning. I syfte att skilja den granskande verksamheten från den föreskrivande bör den nya myndigheten ha föreskriftsrätt i stället för Högskoleverket.</p> <p>När det gäller IPK:s verksamhet ska hänsyn tas till sådana förpliktelser som följer av myndighetens uppgift som svenskt programkontor för programmet för livslångt lärande och övriga internationella program inom utbildningsområdet som myndigheten ansvarar för. Utgångspunkten är att det ska finnas ett programkontor för utbildningsområdet.</p> <p>Universitetens och högskolornas inflytande över den verksamhet som i dag utförs av VHS på uppdrag av lärosätena, t.ex. en samordnad antagning, ska säkerställas. Den nya servicemyndigheten ska därför även fortsättningsvis vara en styrelsemyndighet och ha en tydlig förankring hos användarna. Sammansättningen i styrelsen ska även spegla myndighetens olika verksamhetsområden. Myndighetschefen ska utses av regeringen.</p> <p>Den nya myndighetsstrukturen ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.</p> <p>Etapp 1: Analysfas</p> <p>I en första etapp ska utredaren</p> <p>- föreslå organisation, dimensionering och namn på de nya myndigheterna,</p> <p>- överväga om även andra uppgifter ska överföras från Högskoleverket till den myndighet dit VHS och IPK förs om detta innebär effektivitetsvinster och synergieffekter samt i förekommande fall lämna förslag till en sådan förändring,</p> <p>- överväga om verksamhet som finansieras med medel från anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och som för närvarande bedrivs av Svenska institutet i stället ska inordnas i den myndighet dit VHS och IPK förs, redovisa för- och nackdelar med en sådan ordning samt i förekommande fall lämna förslag till en sådan förändring,</p> <p>- överväga om den myndighet dit verksamheten i VHS och IPK förs i stället för Centrala studiestödsnämnden ska teckna försäkring för studenterna genom överenskommelse med Kammarkollegiet samt i förekommande fall lämna förslag till en sådan förändring,</p> <p>- föreslå vilken myndighet som ska ansvara för den samlade högskolestatistiken och vara den statistikansvariga myndigheten inom verksamhetsområdet enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2001:100">(2001:100)</a> om den officiella statistiken,</p> <p>- ta ställning till om det finns uppgifter som myndigheterna för närvarande utför som kan utgå, t.ex. till följd av att dessa uppgifter bäst hanteras av universitet och högskolor mot bakgrund av det ökade självbestämmande som regeringen har initierat,</p> <p>- med utgångspunkt i den föreslagna organisationen analysera och tydliggöra de gränsdragningar av verksamheter som identifierats, såsom t.ex. statistik, analys, utredning och uppföljning mellan de nya myndigheterna, samt även tydliggöra gränsdragningen gentemot andra berörda myndigheter,</p> <p>- pröva och lämna förslag i fråga om den föreskriftsrätt som Högskoleverket i dag har enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2008:353">(2008:353)</a> om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska ges till den nya servicemyndigheten eller till någon annan myndighet,</p> <p>- belysa eventuella problem som kan uppstå i övergången av verksamheter från berörda myndigheter till den nya organisationen samt föreslå hur dessa på bästa sätt kan lösas, och</p> <p>- lämna förslag till anslagsfördelning mellan myndigheterna, upprätta en budget för respektive myndighet för 2013 och ett budgetunderlag för åren 2014-2016.</p> <p>Etapp 2: Genomförandefas</p> <p>Under en andra etapp av utredningsarbetet ska åtgärder genomföras som krävs för att ett ombildat högskoleverk och en ny myndighet ska kunna inleda sina verksamheter den 1 januari 2013.</p> <p>Utredaren ska</p> <p>- lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för respektive myndighet samt förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner,</p> <p>- föreslå nödvändiga författningsändringar som behövs för ett genomförande,</p> <p>- ingå nödvändiga avtal för respektive myndighets verksamhet,</p> <p>- bedöma vilken kompetens som är nödvändig för respektive myndighets verksamhet,</p> <p>- fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet,</p> <p>- bemanna myndigheterna med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd, och</p> <p>- besluta om bemanning av respektive myndighet och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Kostnader</p> <p>Förslagen ska rymmas inom de ekonomiska ramar som gäller för de berörda myndigheterna. Möjliga besparingar och de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av förslagen på kort och lång sikt ska redovisas.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).</p> <p>Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, exempelvis Högskoleverket, VHS, IPK, Svenska institutet, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Myndigheten för yrkeshögskolan, Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån, och med berörda organisationer, exempelvis Sveriges förenade studentkårer och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Vidare ska utredaren samråda med Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk och med andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändig. Myndigheterna ska lämna det underlag som utredaren begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagar-organisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p> <p>Etapp 1 ska redovisas senast den 16 januari 2012. Etapp 2 ska redovisas senast den 31 augusti 2012. En slutredovisning av uppdraget ska redovisas senast den 28 december 2012.</p> <p> (Utbildningsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:46/ 2011-05-31T12:00:00+01:00 2011-05-31T12:00:00+01:00 2011:46 Avveckling av Fiskeriverket Landsbygdsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska fr.o.m. den 1 juni 2011 i samarbete med Fiskeriverket (FiV) förbereda avvecklingen av myndig-heten så att den kan avvecklas den 30 juni 2011. Utredaren ska därefter ansvara för avvecklingen av FiV.</p> <p>Utredaren ska ha arbetsgivaransvaret för den uppsagda personalen i avvecklingsorganisationen samt hantera övriga avvecklingsfrågor.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2012.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100) har regeringen aviserat att en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor ska inrättas. En konsekvens är att Fiskeriverket avvecklas den 30 juni 2011.</p> <p>Riksdagen har beslutat att Fiskeriverket avvecklas den 30 juni 2011 och att en ny myndighet för havs- och vattenmiljö inrättas fr.o.m. den 1 juli 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 23, bet. 2010/11:MJU2, rskr. 2010/11:120).</p> <p>Regeringen har den 17 juni 2010 beslutat om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö (M 2010:03). Av direktiven framgår att myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011 samt att myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Verksamheten som bedrivits vid Fiskeriverket övergår fr.o.m. den 1 juli 2011 till Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet samt till Statens jordbruksverk enligt direktiven och tilläggsdirektiven till Utredningen om inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03).</p> <p>Uppdraget att avveckla Fiskeriverket</p> <p>Fiskeriverket ska avvecklas den 30 juni 2011. Ansvaret för avvecklingen ligger t.o.m. den 30 juni 2011 hos Fiskeriverket. Utredaren ska fr.o.m. den 1 juli 2011 ha arbetsgivaransvaret för den personal som kommer att ingå i avvecklingsorganisationen.</p> <p>Utredaren ska dock redan fr.o.m. den 1 juni 2011 förbereda avvecklingen i samarbete med Fiskeriverket.</p> <p>I uppdraget ingår att</p> <p>- utarbeta en avvecklingsplan, planera och budgetera arbetet samt redovisa detta för regeringen,</p> <p>- ge de anställda aktiv och kontinuerlig information,</p> <p>- hålla kontakt med berörda arbetstagarorganisationer,</p> <p>- fullgöra arbetsgivarens uppgifter enligt trygghetsavtalet och så långt möjligt aktivt medverka till att de anställda kan få ett nytt arbete eller finna en annan acceptabel lösning i enskilda fall,</p> <p>- utnyttja tillgängliga resurser, framför allt Trygghetsstiftelsen och den offentliga arbetsförmedlingen, men också t.ex. Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, företagshälsovården samt i fråga om arkiven Riksarkivet,</p> <p>- vidta övriga administrativa åtgärder, t.ex. verkställa slutlig arkivläggning och slutföra matriklar för berörd personal samt</p> <p>- avsluta sådana kontrakt eller åtaganden som inte omhändertagits vid verksamhetsövergången till Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk eller Sveriges lantbruksuniversitet.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska senast den 1 augusti 2011 lämna en avveck-lingsplan inklusive budget för avvecklingen till regeringen (Landsbygdsdepartementet). I samband med årsredovisningen för avvecklingsmyndigheten ska utredaren redovisa vidtagna åtgärder i avvecklingsarbetet och redogöra för fortsatt arbete.</p> <p>Senast den 1 september 2012 ska utredaren lämna en slutrapport till regeringen.</p> <p> (Landsbygdsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:34/ 2011-04-14T12:00:00+01:00 2011-04-14T12:00:00+01:00 2011:34 Översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 14 april 2011</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska mot bakgrund av en ökande medellivslängd och ett förestående ökande antal äldre i förhållande till antalet förvärvsaktiva analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Därutöver ska utredaren ta fram förslag och alternativa strategier för hur de pensionsrelaterade åldersgränserna ska hanteras. Utredaren ska vidare lämna förslag till åtgärder inom arbetsmiljö eller andra områden som ger förbättrade förutsättningar för att arbeta längre upp i åldrarna.</p> <p>Direktiven har tagits fram i samråd med Pensionsgruppen.</p> <p>Uppdraget ska delredovisas i fråga om analysen senast den 16 januari 2012 och slutredovisas senast den 1 april 2013.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Medellivslängden stiger successivt i Sverige. Ökningstakten är något högre än vad som tidigare prognostiserats, vilket i grunden är en framgång och något positivt. År 2010 var den återstående beräknade medellivslängden, för dem som uppnått 65 års ålder, 21,05 år för kvinnor och 18,21 år för män. Det motsvarar en ökning med 1,30 respektive 2,18 år sedan pensionsreformen 1994. För närvarande ökar medellivslängden med drygt ett år per decennium.</p> <p>Ett längre liv innebär allt fler äldre i förhållande till yngre. Det är i sig inget problem men blir ett problem för samhället och den förvärvsarbetande delen av befolkningen om den längre livslängden inte balanseras med ett längre arbetsliv.</p> <p>Den genomsnittliga åldern för uttag av allmän ålderspension var 64,7 år 2010 och i princip lika för kvinnor och män. Genomsnittsåldern har legat mycket stabilt under de senaste 10 åren. Däremot har spridningen ökat påtagligt, dvs. allt fler tar ut pensionen före respektive efter 65 år. Ålder för uttag av ålderspension är dock inte liktydigt med att man lämnar förvärvslivet. Dels går det att kombinera arbete och pension, dels är det inte ovanligt med annan försörjning som sjukersättning eller avtalspension fram till dess att ålderspension tas ut vid 65 år. Mer relevant i sammanhanget är utträdesåldern ur förvärvslivet, dvs. hur länge människor tillhör den förvärvsarbetande delen av befolkningen.</p> <p>Ett vanligt sätt att definiera utträdesålder är genomsnittsåldern då människor lämnar arbetslivet, givet att de hör till arbetskraften vid 50 års ålder. För 2010 har utträdesåldern 2010 beräknats till 63,0 år. Som framgår av diagram 1 har den förväntade utträdesåldern stigit tydligt sedan mitten av 1990-talet.</p> <p>Diagram 1 Genomsnittlig förväntad ålder vid utträdet från arbetslivet för personer som vid 50 års ålder finns i arbetskraften (förväntad utträdesålder)</p> <p>Källa: Pensionsmyndigheten</p> <p>Jämfört med början av 1980-talet är dock den genomsnittliga åldern bara några månader högre och för män faktiskt lägre.</p> <p>Utöver att medellivslängden ökat snabbare än utträdesåldern har vi under senare decennier sett en senare debut i arbetslivet. Båda tendenserna leder till att antalet äldre i förhållande till antalet förvärvsaktiva har ökat. Samtidigt står vi av demografiska skäl inför en än mer påtaglig ökning av andelen äldre under de närmaste decennierna. Som framgår av diagram 2 kommer antalet personer över 65 år i förhållande till antalet personer i åldrarna 20-64 år under de närmaste 20 åren att öka från cirka 32 till 42 procent. Ett sådant scenario innebär förutom att de som förvärvsarbetar måste försörja allt fler, även sämre förutsättningar för tillväxt och därmed lägre pensioner.</p> <p>Diagram 2 Antalet personer över 65 år i förhållande till antalet personer i åldrarna 20-64 år (procent)</p> <p>Källa: SCB:s befolkningsprognos 2010</p> <p>Eftersom pensionens storlek följer medellivslängdens utveckling finns i pensionssystemet en automatisk följsamhet och det finns därför heller ingen formell pensionsålder. Det är också en viktig princip i pensionsreformen att pensionsåldern ska kunna vara individuell och flexibel - beroende av individuella förutsättningar och prioriteringar. På motsvarande sätt som tidpunkten för inträde i arbetslivet har en betydande variation finns skäl för att tidpunkten för utträdet varierar.</p> <p>Pensionen beräknas vid pensioneringen utifrån förväntad medellivslängd, vilket innebär att pensionen vid ökad medellivslängd men oförändrad pensionsålder successivt kommer bli allt lägre i förhållande till slutlönen. Det ger i sig direkta drivkrafter för att arbeta längre - givet att kunskapen finns om att hela livsinkomsten och pensionsåldern påverkar pensionen. Det bygger i sin tur på att det finns information om hur stor pensionen blir om man arbetar längre. Den informationen finns inte tillgänglig på ett samlat sätt för alla grupper. Informationen är möjlig att ta fram men kräver ett större engagemang av alla inblandade för att det ska finnas en samlad information om hela pensionen. Med en stigande medellivslängd är en god och samlad information om pensionen av central betydelse för att det ska vara möjligt för individerna att förutse sin ekonomiska framtid och utifrån det kunna göra medvetna val mellan utbildning, arbete, pension och sparande samt att förstå värdet av ett längre arbetsliv. Behovet av ett längre arbetsliv hänger därför samman med tillgången till en god och samlad pensionsinformation.</p> <p>Även om det inte finns en formell pensionsålder finns det flera lagreglerade åldersgränser som på olika sätt påverkar valet av utträde ur arbetslivet och tidpunkt för uttag av pension.</p> <p>- Allmän ålderspension kan tidigast tas ut vid 61 år. Pensionen beräknas utifrån förväntad återstående livslängd för åldersgruppen varför ett uttag från 61 år innebär en tydligt lägre pension än vid senare uttag.</p> <p>- Garantipension kan tidigast tas ut från 65 år. Omkring 30 procent av dem som i år tar ut pension får garantipension, i de flesta fall betalas garantipensionen ut som en utfyllnad och med ett reducerat belopp. Det är endast drygt en procent av dem som nu beviljas ålderspension som får full garantipension. Även delningstalen är knutna till när en årskull fyller 65 år.</p> <p>- Rätt att kvarstå i anställning enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd gäller till 67 år och kan inte avtalas bort. Den åldersgränsen tillhör inte pensionssystemet i sig men är en väsentlig del av pensionsreformen och för möjligheten till en rörlig pensionsålder. Gränsen ingår därför som en del av pensionsöverenskommelsen. I överenskommelsen ingår även att gränsen på sikt ska kunna höjas ytterligare.</p> <p>- En ytterligare åldersgräns finns vid 55 år - gränsen för när privat pensionssparande och viss tjänstepension kan börja att tas ut. Den gränsen gäller i de fall avdragsrätt i skattelagstiftningen har nyttjats för de inbetalade pensionsavgifterna. Åldersgränsen tillhör inte det allmänna pensionssystemet eller pensionsöverenskommelsen men har viss betydelse för val av pensioneringstidpunkt.</p> <p>Utöver dessa återfinns åldersgränsen 65 år i flera allmänna system som signalerar var gränsen mellan arbetsliv och pensionstid går. Det gäller t.ex. arbetslöshetsersättning, sjukersättning, sjukpenning, arbetsskadelivränta och i skattesystemet. Därutöver finns samma gräns också i de kollektivavtalade tjänstepensionssystemen.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>För att klara den kommande demografiska påfrestningen i kombination med en antagen fortsatt stigande medellivslängd utan välfärdsförluster behöver arbetslivet förlängas. Det kan ske genom tidigare inträde i arbetslivet, genom senare utträde eller med en ökad arbetsfrekvens under arbetslivet. Det är rimligt att anta att övergången från arbetsliv till pension i ökande grad kommer att ske successivt, vilket förutsätter en anpassning av arbetslivet. Fler behöver jobba längre men för vissa handlar det om möjligheten att kunna fortsätta jobba efter 67 år medan det för andra handlar om åtgärder som gör det möjligt att jobba fram till 65 år. Det finns alltså inte en metod för detta utan det handlar sannolikt om olika medel för att nå målet om en ökning av antalet arbetade timmar.</p> <p>Det övergripande syftet med uppdraget kan med utgångspunkt i detta sammanfattas som att analysera hur den genomsnittliga pensionsåldern kan höjas och ta fram konkreta förslag till åtgärder för att fler ska kunna arbeta längre. I det arbetet är frågan om de åldersrelaterade gränserna kärnfrågan. Det innebär dock inte enbart en strikt fråga om åldersgränser. Eftersom det övergripande målet är fler arbetade timmar innefattar uppdraget också att analysera hinder i regler, attityder och arbetsmiljö som försvårar ett längre arbetsliv och åtgärder för att motverka sådana hinder. Som nämnts kan arbetslivet förlängas genom ett tidigare inträde på arbetsmarknaden men sådana åtgärder ingår inte i uppdraget. Inte heller innefattar uppdraget att behandla eller lämna förslag på skatteområdet när det gäller arbetsgivares pensionskostnader och pensionssparande.</p> <p>En inledande analysfas</p> <p>Den första delen av uppdraget är att göra en analys av de nuvarande gränserna och de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Denna del ska redovisas i ett delbetänkande senast den 16 januari 2012.</p> <p>I denna del ingår att utifrån befintliga data och studier om den demografiska utvecklingen och det framtida behovet av arbetskraft analysera konsekvenserna för pensionssystemet vid oförändrade regler och beteendemönster. Vidare att sammanställa fakta kring nuvarande pensionsbeteenden samt attityder till pension och pensionsåldrar. I det ingår att redovisa vad som påverkar attityder och beteenden, bl.a. hos både arbetstagare och arbetsgivare. En analys ska också göras av vad den förväntade utvecklingen får för konsekvenser för kompensationsgrader och pensionsnivåer och hur det i sin tur påverkar sparande, levnadsstandard och samhällets kostnader.</p> <p>I uppdraget ligger också att identifiera och analysera problem på dagens arbetsmarknad och kartlägga vilka hinder som finns för ett längre arbetsliv som leder till att människor lämnar arbetsmarknaden före 65 år och att en så stor andel inte kan eller vill arbeta efter 65 år. Sådana hinder har tidigare i helt dominerande utsträckning handlat om att krävande fysiska miljöer begränsat möjligheten att fortsätta i arbetslivet. De problemen finns fortfarande men hinder finns nu i ökad utsträckning också i den psykosociala miljön eller i arbetslivets organisation. En relevant fråga är hur arbetstider och möjligheter till deltid påverkar möjligheten till ett längre arbetsliv. Vidare att analysera vilken betydelse som tillgången till utbildning i vuxen ålder har för möjligheterna att förlänga arbetslivet.</p> <p>De hinder som finns ska också analyseras ur dels ett jämställdhetsperspektiv, dvs. i vilken utsträckning och på vilket sätt de hinder som finns drabbar kvinnor respektive män och dels ett diskrimineringsperspektiv som bl.a. tar hänsyn till diskrimineringsgrunden ålder. Vidare ska de fördelningspolitiska effekterna av hindren analyseras, dvs. vilka grupper som drabbas och hur det i sin tur påverkar deras ekonomi.</p> <p>Utredaren ska analysera de hinder som finns för ett längre arbetsliv och hur ändrade åldersgränser kan påverka detta. Analysen ska även omfatta tjänstepensionernas och de privata pensionernas konstruktion och hur de bidrar till pensionsbeteenden.</p> <p>De pensionsrelaterade åldersgränserna</p> <p>Efter analysen ska utredaren ta fram och analysera förslag som hanterar de problem som identifierats i analysfasen.</p> <p>En oförändrad faktisk pensionsålder och en ökad andel äldre är i sig inget finansiellt problem för det autonoma allmänna ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Sett ur det perspektivet kan nuvarande gränser behållas. Men stigande medellivslängd som inte matchas av ett längre arbetsliv innebär i ett avgiftsbestämt och autonomt pensionssystem allt lägre pension per månad när denna måste räcka fler år. I längden kan det bli ett problem för individerna och för samhället i form av allt fler som inte klarar sig på en egen intjänad pension. Det avgiftsbestämda pensionssystemet ger visserligen drivkrafter för att senarelägga pensionslivet men samtidigt finns ett motverkande signalvärde om pensionssystemets gränser ligger stilla. Som tidigare nämnts ställer den demografiska utvecklingen krav på ett längre arbetsliv och det är då inte rimligt med åldersgränser som ger motsatta signaler. Av diagram 3 framgår också att oförändrade pensionsgränser med tiden kommer att framstå som alltmer orimliga med en ökande medellivslängd.</p> <p>Diagram 3 Utveckling av medellivslängden sedan 1913 (prognos 2010-2060) samt nivåerna för pensionssystemets pensionsåldrar</p> <p>Källor: SCB och Socialdepartementet</p> <p>Utredaren ska mot den bakgrunden analysera om och i så fall hur de pensionsrelaterade åldersgränserna kan justeras. Förändringar kan göras genom successiva politiska beslut eller med automatik, i det senare fallet t.ex. genom indexering eller genom i förväg definierade kriterier. Utredaren ska föreslå alternativa strategier för en långsiktig lösning av hur och när de pensionsrelaterade åldersgränserna bör höjas. En viktig del i det arbetet är att ta fram förslag till följdändringar av hur åldersgränser i socialförsäkringssystemet, skattesystemet, arbetslöshetsförsäkringen och andra angränsande system bör hanteras och vilka konsekvenser som följdändringar i de systemen leder till. I arbetet ingår att redovisa finansiering av förslagen samt att lämna de författningsförslag som krävs. Utredaren ska också visa på konsekvenser för tjänstepensionerna och övergripande analysera konsekvenserna för dessa om gränserna i det allmänna systemet höjs och även undersöka om det finns egenskaper i tjänstepensionsavtalen eller inom andra områden som kan tänkas motverka en sådan höjning. Även konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden såsom relevanta ILO-konventioner behöver här beaktas.</p> <p>För denna del finns inga egentliga begränsningar för utredningen. Det är t.ex. möjligt för utredningen att även föreslå andra åtgärder eller ändringar i andra regelsystem som får likartade effekter - dvs. fler arbetade timmar per person.</p> <p>Åtgärder som förbättrar arbetsmiljön</p> <p>Utredaren ska analysera olika alternativ och föreslå åtgärder i arbetsmiljön som förbättrar möjligheterna till ett förlängt arbetsliv och noggrant analysera konsekvenser för individ, arbetsmarknad och samhälle. I det ingår att analysera hur åtgärderna påverkar kvinnor och män och jämställdheten mellan könen samt vilka de fördelningspolitiska effekterna blir av förslagen.</p> <p>Det är det förlängda arbetslivet som är målet och arbetsmiljöåtgärder och arbetstidsregler som är redskapet. Det innebär att arbetsmiljö kan tolkas i obegränsat vid bemärkelse så länge det förbättrar möjligheterna för ett längre arbetsliv. Åtgärderna kan därmed t.ex. avse förbättringar som ökar förutsättningarna för att jobba fram till 65 år, åtgärder som gör det möjligt att jobba på hel- eller deltid flera år efter 65 år och åtgärder för att möjliggöra en anpassning av arbetsuppgifter och liknande i de högre åldrarna. Det bör här beaktas att arbetstidsfrågor i hög grad hanteras av arbetsmarknadens parter och frågorna hanteras med hänsyn till detta.</p> <p>De förbättringar som föreslås kan röra förslag till ändrad lagstiftning men utredaren kan även identifiera sådana förhållanden på arbetsmarknaden som inte direkt regleras av författning och peka på behov av åtgärder som kan leda till en förbättrad arbetsmiljö. Åtgärderna ska ta sikte på sådant som ger förbättrade möjligheter för dem som befinner sig i arbetskraften men riskerar att behöva lämna arbetsmarknaden till följd av åldersrelaterade skäl, dvs. att åldern i sig leder till att man har svårt att klara av ett fortsatt arbete. Det kan t.ex. handla om möjligheterna att påverka sina arbetstider, möjligheterna till deltid eller möjligheterna för ett lägre arbetstempo eller alternativa arbetsuppgifter. Det kan dock också handla om mer preventiva åtgärder riktade mot något yngre arbetskraft i syfte att motverka risker för senare förslitningsskador. Det ligger däremot inte i uppdraget att peka på åtgärder som exklusivt hjälper personer utanför arbetskraften att ta sig in på arbetsmarknaden men självklart kan åtgärderna gärna ha en sådan dubbel verkan.</p> <p>Konsekvensbeskrivning</p> <p>En väsentlig del av uppdraget är en konsekvensbeskrivning av de förslag som lämnas. Det gäller t.ex. konsekvenser på kort och lång sikt för</p> <p>- pensionssystemet</p> <p>- statens budget och de offentliga finanserna</p> <p>- dagens pensionärer, de som snart går i pension respektive yngre pensionssparare</p> <p>- jämställdhet mellan kvinnor och män</p> <p>- tjänstepensionsavtalen</p> <p>- arbetsmarknadens parter och företagen</p> <p>- sysselsättningen</p> <p>- lönebildningen</p> <p>- tillväxten</p> <p>- miljön</p> <p>- folkhälsan och ohälsan</p> <p>- internationella överenskommelser och konventioner</p> <p>Arbetsformer för utredningen</p> <p>Uppdraget berör i första hand det allmänna ålderspensionssystemet och åldersgränserna i systemet. Dessa har dock stor betydelse för samhället i övrigt och förändringar får följdverkningar inom många områden. Därutöver har den del av uppdraget som berör arbetsmiljöfrågor och arbetstidsfrågor en direkt koppling till arbetsmarknaden och dess organisationer. Det är därför angeläget att arbetet sker i samråd med alla berörda organisationer och myndigheter och att utredningen har ett utåtriktat och förankrande arbetssätt.</p> <p>Utredningen har särskilt stor betydelse för tjänstepensionsavtalen och för förhållanden i arbetslivet som rör arbetsmarknadens parter. Samråd med dessa organisationer är därför av särskild betydelse. En särskild referensgrupp med företrädare för de organisationerna ska därför finnas för löpande dialog och samråd. Pensionsgruppen ska vid lämpliga tillfällen informeras om utredningens arbete. Därutöver står det utredaren fritt att inrätta fler referensgrupper eller att organisera förankringsarbetet på annat sätt.</p> <p>Pensionsmyndigheten ska bistå utredaren och utredaren ska i övrigt samråda med relevanta myndigheter såsom Arbetsmiljöverket.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska redovisa sin analys i en delrapport till regeringen senast den 16 januari 2012. I rapporten kan även förslag lämnas som är möjliga och lämpliga att genomföra i ett tidigt skede. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 april 2013.</p> <p>Utöver nämnda två rapporter får utredaren om det bedöms lämpligt på eget initiativ publicera skrifter eller rapporter i syfte att bredda kunskap och skapa debatt.</p> <p> (Socialdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2011:12/ 2011-02-17T12:00:00+01:00 2011-02-17T12:00:00+01:00 2011:12 Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Miljödepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011</p> <p>Utvidgning av uppdraget</p> <p>Regeringen beslutade den 17 juni 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av Havs- och vattenmyndigheten (dir. 2010:68).</p> <p>Regeringen ger nu utredaren i uppdrag att också genomföra de åtgärder som behövs för att huvudparten av den verksamhet som bedrivs på avdelningen för forskning och utveckling inom Fiskeriverket överförs till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fr.o.m. den 1 juli 2011.</p> <p>Utredaren ska vidare genomföra de åtgärder som behövs för att säkerställa Havs- och vattenmyndighetens roll som kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare så att den nuvarande FoU-verksamheten vid Fiskeriverket även fortsättningsvis bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt levererar rådgivning med hög kvalitet.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2011 med en delredovisning senast den 3 mars 2011 av sådana finansieringsfrågor för FoU-verksamheten som behöver regeringens ställningstagande och som inte omfattas av det budgetunderlag som utredaren lämnar den 1 mars 2011.</p> <p>Havs- och vattenmyndighetens kunskapsförsörjning för fiskefrågor till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</p> <p>Regeringen har gett Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att i samråd med Statskontoret närmare analysera vilka delar i Fiskeriverkets nuvarande forsknings- och utvecklingsverksamhet som bör ingå i den nya myndigheten och vilka delar som lämpligen bör utföras på universitet och högskolor, överföras i privat regi eller avvecklas (dnr Jo2010/1375).</p> <p>I oktober 2010 redovisade Formas sin rapport till regeringen med förslag om att i huvudsak föra forskningen och anknytande datainsamlingsverksamhet till SLU.</p> <p>I uppdraget till Formas ingick att komma med förslag på hur Havs- och vattenmyndigheten ska lösa sin kunskapsförsörjning som motsvarar Fiskeriverkets nuvarande FoU-verksamhet och vilka delar av Fiskeriverkets forskning och kunskapsförsörjande verksamhet som ska överföras till universitet, högskolor, forskningsråd, annan förvaltningsmyndighet eller avvecklas som statlig verksamhet. Regeringens utgångspunkt var att forskning ska bedrivas vid universitet och högskolor. Regeringen anser även att det är av vikt att den nya myndigheten samt andra närmast berörda myndigheter, främst Regeringskansliet, Jordbruksverket, länsstyrelser och Naturvårdsverket, ska ha tillgång till nödvändig kunskap och kompetens.</p> <p>Formas förslag innebär att större delen av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Fiskeriverket bör läggas i en extern organisation inom högskolan, förslagsvis Sveriges lantbruksuniversitet. Denna forsknings- och utvecklingsverksamhet föreslås svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt vetenskaplig rådgivning för den nya myndigheten.</p> <p>Havs- och vattenmyndigheten ska enligt Formas förslag ansvara för att den externa verksamheten ges tydliga riktlinjer och beställningar samt finansieras. Myndighetens roll blir således beträffande datainsamling och rådgivning att förvalta de ekonomiska resurserna för verksamheten och med hjälp av dessa vara kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare av verksamheten. Datainsamlingen och rådgivningsfunktionen ska bedrivas så att den sker i enlighet med Rådets förordning avseende datainsamling EG (nr 199/2008) samt även tillgodoser behoven hos övriga berörda myndigheter samt fiskerinäringen och andra organisationer.</p> <p>Den till SLU överförda datainsamlings- och rådgivningsfunktionen kommer att behöva bedriva behovsmotiverad forskning som stöd för att bl.a. säkerställa kvaliteten i rådgivning och undersökningar. Denna forskning bör utvecklas utifrån sektorns behov och inomvetenskapliga prioriteringar.</p> <p>Det är vidare angeläget att säkerställa långsiktighet i Havs- och vattenmyndighetens kunskapsförsörjning för att möjliggöra långa tidsserier och trygga jämförbarheten över tid när det t.ex. gäller datainsamling och miljöövervakning.</p> <p>Uppdraget att överföra FoU-verksamheten till SLU och säkerställa Havs- och vattenmyndighetens beställarroll</p> <p>Den särskilda utredaren ska, genom utvidgning av tidigare direktiv, genomföra de åtgärder som behövs för att huvudparten av den verksamhet som bedrivs på avdelningen för forskning och utveckling inom Fiskeriverket överförs till SLU fr.o.m. den 1 juli 2011. Uppgiften för denna överförda verksamhet ska vara att svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt att ta fram underlag till de vetenskapliga råd som Havs- och vattenmyndigheten behöver för att fullfölja uppdraget som central myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor av minst det slag och i minst den omfattning och som hittills bedrivits av Fiskeriverket. Forskningen ska inte skiljas från denna verksamhet. Vid överföringen av denna verksamhet ska utredaren i samråd med SLU beakta de som är antagna till utbildning på forskarnivå vid andra lärosäten så att de ges möjlighet att slutföra sin utbildning.</p> <p>Utredaren ska vidare genomföra de åtgärder som behövs för att Havs- och vattenmyndigheten, i rollen som kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare, ska kunna svara för att datainsamlings- och rådgivningsverksamheten säkerställs och finansieras samt att genom löpande uppföljningar och utvärderingar se till att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt samt levererar rådgivning med hög kvalitet.</p> <p>Förändringen av FoU-verksamhetens huvudmannaskap ska utgå från befintliga resurser och behovet av långsiktigt bibehållen kvalitet i verksamheten. Utredaren ska säkerställa att Havs- och vattenmyndigheten får och bibehåller tillräckliga resurser för att skapa och vidmakthålla den kompetens som behövs för myndighetens roll som kvalificerad beställare, mottagare och utvärderare.</p> <p>Utredaren ska ingå nödvändiga överenskommelser på såväl lång som kort sikt med SLU för den nya myndighetens räkning för att säkerställa övergången samt kontinuitet och kvalitet i den löpande verksamheten.</p> <p>Utgångspunkten ska vara att den överförda FoU-verksamheten ska hållas samman och det ankommer på SLU att besluta om verksamhetens organisation och arbetsformer inom SLU, liksom att svara för beslut om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Det ankommer också på SLU att i samråd med utredaren fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet beträffande den överförda verksamheten. Överföringen av verksamhet till SLU ska ske med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet) och i samråd med SLU. Utredaren ska särskilt samråda med Fiskeriverket och utredningen Havsplanering i svenska vatten (dir. 2009:109). Utredaren ska även samråda med Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2011 med en delredovisning senast den 3 mars 2011 av sådana finansieringsfrågor av FoU-verksamheten som behöver regeringens ställningstagande och som inte omfattas av det budgetunderlag som utredaren lämnar den 1 mars 2011.</p> <p> (Landsbygdsdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:101/ 2010-09-23T12:00:00+01:00 2010-09-23T12:00:00+01:00 2010:101 Förberedelser inför ett överförande av Lantmäteriets division Metria till ett av staten helägt aktiebolag Miljödepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 23 september 2010</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska påbörja förberedelserna för att, efter riksdagens beslut, föra över delar av verksamheten vid Lantmäteriets division Metria till ett av staten helägt aktiebolag. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2011.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen utsåg i september 2009 en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att ombilda vissa verksamheter vid Lantmäteriet till aktiebolagsform (bolagisering) samt bedöma lämpligheten i detta (dir. 2009:86). Uppdraget redovisades i januari 2010 i betänkandet Förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter inom Lantmäteriet till aktiebolagsform (SOU 2010:3). Utredaren föreslog i betänkandet att en bolagisering av delar av division Metria ska ske den 1 januari 2011.</p> <p>Lantmäteriets division Metria, dess nuvarande verksamhet, liksom marknadssituationen för konsulter på geodataområdet beskrivs utförligt i betänkandet. Ett bolagiserat Metria skulle uppfylla alla kriterier som krävs när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för bolagisering (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU10 och bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189). Konkurrensförhållandena på marknaden bedöms också förbättras efter en bolagisering, vilket i sin tur kan förväntas medföra ökad samhällsekonomisk effektivitet.</p> <p>Regeringen har för avsikt att i en proposition under hösten 2010 föreslå en bolagisering av huvuddelen av Lantmäteriets division Metria. Regeringens skäl för detta är följande. Från förvaltningspolitisk utgångspunkt saknas skäl att bedriva verksamheten i myndighetsform. Vidare uppfyller verksamheten samtliga kriterier som riksdag och regering tidigare har ställt upp för när en affärsverksamhet inom en myndighet kan bedömas aktuell för ombildning till aktiebolagsform. Inte minst konkurrensskäl talar för en bolagisering. Förutsättningarna för konkurrensneutralitet ökar och grunden för misstankar om korssubventionering elimineras vid en bolagisering. Med en bättre fungerande marknad ökar därmed kraven på ökad effektivitet och produktivitet i verksamheten, vilket kommer samhället till del i form av lägre priser. En bolagisering medför också förbättrade förutsättningar för verksamheten att utvecklas. Därtill kommer EU-direktiven Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90, Celex 32003L0098) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1, Celex 32007L0002) att innebära förändrade förutsättningar för myndigheter att tillhandahålla offentlig information, vilket försvårar att denna form av uppdragsverksamhet bedrivs inom myndigheten.</p> <p>Arbetet med förberedelserna bör påbörjas snarast. Det är angeläget att arbetet kan bedrivas på ett sådant sätt att övergångstiden blir så kort som möjligt för att minimera osäkerheten hos anställda och kunder när det gäller den framtida organisationen.</p> <p>Därför bör utredarens arbete påbörjas snarast och drivas parallellt med riksdagens behandling av frågan. De förslag som utredaren lämnar kommer att kunna genomföras endast under förutsättning att riksdagen godkänner regeringens kommande proposition om bolagisering av delar av Lantmäteriets division Metria.</p> <p>Fram till dess att bolagiseringen genomförs är Lantmäteriets ledning ansvarig för den pågående verksamhet som division Metria bedriver.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Den särskilda utredaren ska påbörja, och efter riksdagens beslut genomföra, alla nödvändiga formella och praktiska förberedelser för att överföra delar av verksamheten vid Lantmäteriets division Metria till ett av staten helägt bolag. Den myndighetssamverkan som sker mellan Försvarsmakten och Lantmäteriets division Metria bör vid en bolagisering föras över till myndighetsdelen av Lantmäteriet. I övrigt ska utredaren avgränsa den verksamhet som ska föras över till bolaget. Målsättningen är att det nya bolaget ska kunna ta över verksamheten så snart det är möjligt men tidigast den 1 april 2011.</p> <p>De förslag på förberedelser som utredningen har presenterat i betänkandet (SOU 2010:3) och regeringens förslag i den kommande propositionen om bolagiseringen ska vara utgångspunkt för utredarens arbete.</p> <p>Utredaren ska hantera samtliga övergångsfrågor bl.a. när det gäller lokalisering, lokaler, ekonomi- och lönesystem, IT-system, personal, pensioner, kunder och leverantörer. I detta sammanhang ska hänsyn tas till miljö- och klimataspekter.</p> <p>Utredaren ska särskilt</p> <p>- ta fram ett förslag till överlåtelseavtal mellan staten och bolaget,</p> <p>- i samråd med generaldirektören i Lantmäteriet ta fram förslag till en övergångsreglering för ansvarsfördelning mellan bolaget och Lantmäteriet i fråga om pågående arbeten, garantiåtaganden m.m.,</p> <p>- uppdatera den befintliga finansiella värderingen (samt inför detta genomföra såväl en rättslig som en finansiell företagsbesiktning s.k. due diligence) av verksamheten vid division Metria inför överförandet av verksamheten till bolaget för att säkerställa ett korrekt marknadsvärde,</p> <p>- ta fram de analyser som krävs för att fastställa att överföring av tillgångar och skulder till bolaget är i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler och den s.k. marknadsekonomiska investerarprincipen,</p> <p>- analysera hur utredningens förslag förhåller sig till lagen <a href="https://lagen.nu/2007:1091">(2007:1091)</a> om offentlig upphandling (LOU), bl.a. med avseende på den temporära undantagsregeln i 2 kap. 10 a § LOU,</p> <p>- företräda bolaget vid förhandlingar med företrädare för Regeringskansliet i fråga om överlåtelseavtalet mellan staten och bolaget,</p> <p>- ta fram förslag till en lämplig organisationsstruktur,</p> <p>- ta fram förslag till arbetsordning för styrelsen samt förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i bolaget,</p> <p>- i samråd med den blivande ordföranden ta fram förslag till blivande verkställande direktör för bolaget,</p> <p>- ta fram förslag till bolagets blivande ledningsgrupp,</p> <p>- ta fram förslag till namn och bolagsordning för bolaget,</p> <p>- ta fram förslag till affärsplan, ekonomiska mål, konsoliderad redovisning och nyckeltal för bolaget,</p> <p>- förbereda upphandling av bank- och försäkringsavtal samt förbereda förslag till finanspolicy,</p> <p>- fatta beslut om arbetsgivarorganisation för bolaget och företräda detsamma vid förhandlingar om kollektiv-avtal,</p> <p>- vid överföring av verksamheten från Lantmäteriet till bolaget beakta 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd och i samband därmed företräda bolaget vid förhandlingar med arbetstagarorganisationerna,</p> <p>- anskaffa lokaler och utrustning samt förbereda anskaffning av IT-system,</p> <p>- kontakta division Metrias avtalsmotparter och förbereda partsbyte till bolaget,</p> <p>- träffa överenskommelse med Lantmäteriet och Riksarkivet angående bolagets tillgång till division Metrias arkiv.</p> <p>Under arbetet ska utredaren stämma av med och informera Lantmäteriets ledning.</p> <p>Utredaren ska kontinuerligt rapportera till och samråda med företrädare för Regeringskansliet i den utsträckning Miljödepartementet bestämmer.</p> <p>Utredaren ska samråda med Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk.</p> <p>Berörda arbetstagarorganisationer ska kontinuerligt informeras under arbetets gång och ges möjlighet att framföra synpunkter.</p> <p>Alla åtgärder som utredaren vidtar ska vara villkorade av riksdagens godkännande av propositionen om bolagisering av delar av Lantmäteriets division Metria.</p> <p>Lantmäteriet och dess division Metria ska, i enlighet med regeringens uppdrag att förbereda överföring av delar av uppdragsverksamheten vid division Metria till ett av staten helägt aktiebolag (M2010/3870/H) bistå utredaren och lämna utredaren det underlag denne begär.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2011.</p> <p> (Miljödepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:90/ 2010-09-09T12:00:00+01:00 2010-09-09T12:00:00+01:00 2010:90 Tilläggsdirektiv till Utredning om inrättande av en ny oberoende granskningsmyndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvården (S 2010:05) Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 9 september 2010</p> <p>Ändring i uppdraget</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 maj 2010 har chefen för Socialdepartementet, statsrådet Hägglund, gett en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny oberoende granskningsmyndighet med ansvar för kvalificerad och systematisk uppföljning, utvärdering och effektivitetsgranskning av hälso- och sjukvården (dir. 2010:58).</p> <p>I bakgrunden till uppdraget angavs att den oberoende granskningsmyndighetens koppling till äldreomsorg och övrig socialtjänst skulle beredas vidare.</p> <p>Utvidgning av uppdraget</p> <p>Regeringen beslutar att den nya oberoende granskningsmyndighetens uppdrag även ska omfatta uppgifter inom socialtjänsten.</p> <p>Utredaren ska därför förbereda en utvidgning av den nya myndighetens verksamhet med områden inom socialtjänsten. Utvidgningen ska avgränsas till områden som ligger i gränssnittet mellan vård och omsorg. Det kan t.ex. avse missbruksområdet eller kommunens vård och omsorg av äldre.</p> <p>Utredaren ska beakta utvidgningen av myndighetens uppdrag när det gäller att bestämma ledningsform, lokalisering, namn, bemanning och andra tillhörande frågor som framgår av tidigare direktiv (dir. 2010:58). I den mån utredaren bedömer att redan lämnade förslag behöver kompletteras med anledning av utvidgningen ska detta anmälas till Socialdepartementet så snart som möjligt.</p> <p>Myndigheten ska bemannas med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>De samråd som ska ske enligt tidigare direktiv ska även omfatta motsvarande intressenter för socialtjänsten.</p> <p>Utredaren ska enligt gällande direktiv den 15 oktober 2010 redovisa bl.a. förslag till instruktion för myndigheten, regleringsbrev och budgetunderlag. Dessa förslag ska även omfatta de uppgifter inom socialtjänsten som utredaren föreslår att myndigheten ska arbeta med.</p> <p>I delrapporten, som ska lämnas senast den 31 december 2010, ska utredaren föreslå den inriktning som arbetet ska ha för de områden inom socialtjänsten som myndigheten väljer att koncentrera sig på.</p> <p>I slutrapporten, som ska lämnas senast den 1 mars 2011, ska utredaren utreda hur brukarnas och klienternas behov av kvalitetssäkrad och lättillgänglig information inom utvalda socialtjänstområden bättre kan tillgodoses och utvecklas.</p> <p>(Socialdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:81/ 2010-08-26T12:00:00+01:00 2010-08-26T12:00:00+01:00 2010:81 Bildande av Myndigheten för kulturanalys Kulturdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 26 augusti 2010</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för kulturanalys.</p> <p>Utredaren ska bl.a. lämna förslag till instruktion för myndigheten, underlag till regleringsbrev för 2011 och förslag till kompetensprofil för ledamöter i ett insynsråd. Utredaren ska även besluta om bl.a. organisation, verksamhetsplan och bemanning av myndigheten samt vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p> <p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 december 2010.</p> <p>Frågan om en analysmyndighet på kulturområdet</p> <p>I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) gör regeringen bedömningen att en ny myndighet bör bildas med uppgift att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser. I propositionen uttrycker regeringen att den nya myndighetens uppgift bör vara att analysera det samlade utfallet av de kulturpolitiska insatserna och lämna förslag till regeringen om vilka eventuella ändringar i regeringens politik som detta kan föranleda. Regeringen anger också att myndigheten bör ha ett övergripande analysansvar för hela kulturområdet.</p> <p>Kultursamverkansutredningen lämnade i februari 2010 betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Utredningen föreslår bl.a. att en ny modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet införs successivt fr.o.m. 2011 och att analysmyndigheten ges i uppdrag att följa effekterna av den nya modellen. Betänkandet har remissbehandlats under våren 2010.</p> <p>Inom Kulturdepartementet har ett fördjupat underlag med överväganden om den nya myndighetens inriktning och förutsättningar tagits fram (dnr Ku2010/1396/KV).</p> <p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p> <p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet med namnet Myndigheten för kulturanalys. Den ska vara en enrådighetsmyndighet och ledas av en myndighetschef. Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd. Myndigheten för kulturanalys ska bildas den 1 januari 2011 och vara lokaliserad i Stockholm.</p> <p>Myndighetens huvudsakliga uppgift ska vara att, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom hela kulturområdet. Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer som kan ligga till grund för omprövningar av politiken. Därutöver ska den nya myndigheten ges vissa långsiktiga uppdrag, exempelvis att bedriva omvärldsbevakning och följa den internationella utvecklingen på kulturområdet, att analysera och utvärdera kulturlivets samlade finansiering, att bedöma den statliga verksamhetsstyrningen och bidragsordningarna på kulturområdet samt att följa utvecklingen inom andra sektorer med betydelse för kulturlivet i Sverige.</p> <p>Vissa utvärderings- och analysuppdrag som i dag åligger Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet ska föras över till den nya myndigheten.</p> <p>I budgetpropositionen för 2010 redovisar regeringen att medel tillförts för att möjliggöra att en ny analysmyndighet inrättas (prop. 2009/10:1, utg.omr. 17, s. 51). Anslaget för Myndigheten för kulturanalys har preliminärt beräknats till 7 miljoner kronor fr.o.m. 2011.</p> <p>Kultursamverkansutredningen föreslår i sitt betänkande att den nya myndigheten bör överta ansvar och resurser för forsknings- och utvecklingsinsatser som i dag ligger på Statens kulturråd. För 2010 disponerar Kulturrådet 2 347 000 kronor för detta ändamål. Regeringen planerar att ta ställning till utredningens förslag i budgetpropositionen för 2011.</p> <p>Uppdraget att bilda Myndigheten för kulturanalys</p> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för kulturanalys. Regeringens bedömning i den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur avseende behovet av en analysmyndighet på kulturområdet ska vara utgångspunkt för utredarens arbete, liksom det underlag som tagits fram inom Kulturdepartementet (dnr Ku2010/1396/KV).</p> <p>Inför regeringens kommande beslut ska utredaren lämna förslag till instruktion för myndigheten och till de författningsändringar som i övrigt kan föranledas av utredarens överväganden. Utredaren ska också lämna underlag till regleringsbrev för 2011 och förslag till kompetensprofil för ledamöter i ett insynsråd.</p> <p>Utredaren ska i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011. Det omfattar bl.a. utformning av myndighetens organisation, verksamhetsplan och arbetsordning. Utredaren ska även förbereda myndighetens anslutning till det statliga redovisningssystemet, lägga upp redovisningsplaner, fastställa diarieplaner m.m. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för den nya myndighetens räkning.</p> <p>Utredaren ska bedöma vilken kompetens som behövs för myndighetens verksamhet och fatta beslut om bemanning, liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. De åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet ska fullgöras av utredaren.</p> <p>Bemanningen av myndigheten ska ske med beaktande av 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p> <p>Arbetsformer och redovisning av uppdraget</p> <p>Utredaren ska samråda med Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och institutioner på kulturområdet i den utsträckning det behövs, liksom med Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Ekonomistyrningsverket och berörda delar av forskarsamhället. Utredaren ska också hämta information och erfarenheter från myndigheter på andra politikområden som har motsvarande utvärderings- och analysuppdrag.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Utredaren ska senast den 1 oktober 2010 lämna förslag till instruktion för myndigheten och till eventuella författningsändringar i övrigt, underlag till regleringsbrev för 2011 och förslag till kompetensprofil för ledamöter i ett insynsråd.</p> <p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 december 2010.</p> <p> (Kulturdepartementet)</p> <p></p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:42/ 2010-04-08T12:00:00+01:00 2010-04-08T12:00:00+01:00 2010:42 Bildande av Myndigheten för radio och tv Kulturdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2010</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ges i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Myndigheten för radio och tv.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag om bl.a. verksamhetsmål, instruktion och budget. Utredaren ska också besluta om bl.a. organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 augusti 2010.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p> <p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 juli 2010.</p> <p>En ny myndighetsorganisation på medieområdet</p> <p>Regeringen eftersträvar en så effektiv statsförvaltning som möjligt. I detta sammanhang har frågan om en ny myndighetsorganisation på medieområdet väckts, i syfte att nå en effektivare administration.</p> <p>På medieområdet verkar i dag sex myndigheter - Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket, Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Statens biografbyrå och kommittén Medierådet. Var och en av myndigheterna har mellan fem och cirka 15 anställda. Taltidningsnämnden har dock ingen anställd personal utan dess kansliuppgifter utförs av Presstödsnämnden. Myndigheterna har flera verksamhetsmässiga beröringspunkter och den snabba utvecklingen på medieområdet ställer stora krav på effektivitet och kompetens. En mer sammanhållen administration förmodas kunna öka effektiviteten och de resurs- och verksamhetsmässiga fördelarna.</p> <p>Regeringen har överlämnat propositionen om en ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) till riksdagen med förslag till nya bestämmelser för radio och tv. Propositionen innehåller också förslag och bedömningar när det gäller en ny myndighetsorganisation på medieområdet. Förändringarna, som närmare beskrivits i propositionen, innebär huvudsakligen att Granskningsnämnden för radio och TV samt Radio- och TV-verket avvecklas. Verksamheterna bildar i stället en ny myndighet, Myndigheten för radio och tv. Därutöver innebär förändringarna att Taltidningsnämnden avvecklas och att dess verksamhet förs över till Talboks- och punktskriftsbiblioteket.</p> <p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p> <p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet inom radio- och tv-området med namnet Myndigheten för radio och tv. Myndigheten ska ledas av en myndighetschef och vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd. Myndigheten för radio och tv ska bildas den 1 augusti 2010.</p> <p>Bemanningen av myndigheten ska ske med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Andra beslut med betydelse</p> <p>Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att från och med den 1 augusti 2010 ansvara för avvecklingen av Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Taltidningsnämnden (dir. 2010:41).</p> <p>Regeringen har gett Talboks- och punktskriftsbiblioteket uppdraget att inordna taltidningsverksamheten och den särskilda taltidningsnämnden i bibliotekets verksamhet.</p> <p>Uppdraget att bilda Myndigheten för radio och tv</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny samlad myndighet med ansvar för radio och tv-frågor. Det regeringen anfört om en ny myndighetsorganisation på radio- och tv-området och i övrigt i propositionen om en ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) ska vara utgångspunkten för arbetet.</p> <p>Den nya myndigheten ska enligt nämnda proposition ta över verksamheten dels enligt de nuvarande instruktionerna för Granskningsnämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket, dels de förändrade och nya uppgifter som följer av den föreslagna radio- och tv-lagen.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p> <p>Instruktion och eventuella författningsändringar</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till instruktion för myndigheten och ett eventuellt behov av författningsändringar i övrigt. Vid utarbetandet av förslaget till instruktion för myndigheten ska det särskilda beslutsorganets oberoende roll, funktion och arbetssätt inom myndigheten särskilt belysas.</p> <p>Anslag och resursfördelning</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till budget och verksamhetsplan för myndigheten för perioden 1 augusti till 31 december 2010, och därtill lämna ett budgetunderlag för 2011-2013.</p> <p>Utredaren ska också, i samråd med den särskilda utredaren med uppdrag att slutföra avvecklingen av de nuvarande myndigheterna, lämna ett underlag för de avvecklingskostnader som kan uppstå under 2010.</p> <p>Stödfunktioner, organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska förbereda den nya myndighetens anslutning till det statliga redovisningssystemet, lägga upp redovisningsplaner och fastställa diarieplaner. Utredaren ska också anskaffa det som behövs för myndighetens verksamhet och ingå nödvändiga avtal som inte kan tas över från de avvecklade myndigheterna.</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och föreslå lämpliga arbetsformer och arbetsordning för myndigheten. Utredaren ska dessutom bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande</p> <p>Utredaren ska samråda med Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket, Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket, Statens Pensionsverk och i den utsträckning det behövs med i övrigt berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska också samråda med den särskilda utredaren med uppdrag att avveckla Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV- verket och Taltidningsnämnden. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag och stöd som denna begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Kostnader för organisationsförändringarna ska rymmas inom myndigheternas förvaltningsanslag.</p> <p>Utredaren ska senast den 7 maj 2010 lämna</p> <p>- underlag om avvecklingskostnader under budgetåret 2010,</p> <p>- förslag till budget för tiden 1 augusti-31 december 2010, och</p> <p>- budgetunderlag för 2011-2013.</p> <p>Senast den 21 maj 2010 ska utredaren lämna förslag till</p> <p>- verksamhetsplan för myndigheten,</p> <p>- instruktion för myndigheten, och</p> <p>- de övriga författningsändringar som eventuellt behövs.</p> <p>Uppdraget ska slutligt redovisas till regeringen senast den 31 juli 2010.</p> <p> (Kulturdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2010:8/ 2010-01-21T12:00:00+01:00 2010-01-21T12:00:00+01:00 2010:8 Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2010</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En organisationskommitté ska förbereda och genomföra inrättandet av en ny högskola som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. Kommittén ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya högskolan ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p> <p>Kommittén ska bl.a.</p> <p>- upprätta en budget för 2011 och lämna ett budgetunderlag för perioden 2011-2013,</p> <p>- besluta om bemanning och i övrigt utöva den blivande arbetsgivarens befogenheter,</p> <p>- förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för den nya högskolan,</p> <p>- förbereda regeringens beslut om förordnande av styrelse för den nya högskolan,</p> <p>- fullgöra sådana uppgifter för den nya högskolan som annars skulle ha fullgjorts av nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete eller annat motsvarande organ med ansvar för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå, och</p> <p>- ingå nödvändiga avtal för den nya högskolans verksamhet.</p> <p>Uppdraget ska slutligt redovisas senast den 31 mars 2011.</p> <p>En ny högskola för konstnärlig utbildning inom film, radio, teater och tv</p> <p>Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm kom i april 2009 in med en gemensam begäran (U2009/2874/UH) om att regeringen ska fatta beslut om att bilda en ny högskola som ska omfatta verksamheterna vid de båda lärosätena.</p> <p>Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm är högskolor med statlig huvudman som bedriver konstnärlig utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. På Teaterhögskolan i Stockholm utbildas skådespelare och mimare medan Dramatiska institutet utbildar i stort sett alla andra yrkesgrupper inom film, radio, teater och tv. En ny gemensam högskola kommer, enligt förslaget från de båda högskolorna, att samla utbildningar inom både film, radio, teater och tv och kommer därför att rymma den konstnärliga processens främsta aktörer och perspektiv.</p> <p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg. omr. 16) behandlat begäran från Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. I propositionen gjorde regeringen bedömningen att en gemensam organisation för de båda högskolorna kan gynna utvecklingen av utbildning och forskning, öka högskolans attrationskraft och på sikt leda till en effektivisering av verksamheten. Mot denna bakgrund har riksdagen efter förslag från regeringen i budgetpropositionen godkänt att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126). I budgetpropositionen för 2010 har regeringen också aviserat ett uppdrag som rör den fortsatta inriktningen av arbetet med inrättandet av en ny gemensam högskola.</p> <p>Med ändring av regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende universitet och högskolor m.m. inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde beslutade regeringen i juni 2009 att Kammarkollegiet skulle betala ut medel till Dramatiska institutet respektive Teaterhögskolan i Stockholm för att möjliggöra en eventuell sammanslagning av verksamheterna vid de båda lärosätena till en ny högskola. Medlen ska enligt regleringsbrevet användas under perioden 2009-2011 för ovanstående ändamål.</p> <p>Den nya högskolans förutsättningar och inriktning</p> <p>Verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en ny högskola. Den nya högskolan ska överta de båda ingående lärosätenas samtliga åtaganden, dvs. såväl rättigheter som skyldigheter. De myndighetskapital och eventuella överskjutande helårsstudenter och helårsprestationer som de båda befintliga myndigheterna förfogar över ska föras över till den nya högskolan. Den nya högskolan kommer att ges dispositionsrätt till eventuellt anslagssparande från de båda befintliga myndigheterna.</p> <p>Den nya högskolan ska bedriva utbildning inom utbildningsområdena teater och media samt konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Detta ska ske på ett sätt som effektivt tillvaratar och integrerar de båda ingående högskolornas utbildnings- och forskningsmöjligheter.</p> <p>Inrättandet av den nya högskolan innebär att Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska avvecklas den 31 december 2010.</p> <p>Uppdraget att inrätta en ny högskola</p> <p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för inrättandet av en ny högskola som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. Den nya högskolan ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p> <p>Kommittén ska arbeta med stor öppenhet och föra en nära dialog med Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm.</p> <p>Budget och budgetunderlag</p> <p>Kommittén ska upprätta en budget för 2011 och lämna ett budgetunderlag för perioden 2011-2013. Kommittén ska också lämna ett underlag till strategidokument för den nya högskolans verksamhet. Dessa underlag ska bl.a. ligga till grund för regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev för 2011. Kommittén ska utgå från de resurser som de båda ingående lärosätena har anvisats enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2010 och de medel som har tilldelats de båda lärosätena enligt regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende universitet och högskolor m.m.</p> <p>Arbetsgivaransvar</p> <p>Kommitténs ordförande ska efter att ha inhämtat synpunkter från de båda nuvarande rektorerna besluta om bemanning liksom i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Kommittén ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Bemanningen ska genomföras med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Studentinflytande</p> <p>Enligt 1 kap. 4 a § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Enligt andra stycket i samma paragraf ska högskolorna verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Kommittén ska verka för att kraven på studentinflytande i den nya organisationen tillgodoses.</p> <p>Rektor och styrelse</p> <p>Enligt 2 kap. 8 § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> anställs en högskolas rektor av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Styrelsens förslag ska föregås av ett hörandeförfarande på det sätt som anges i paragrafen. Kommittén ska förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för den nya högskolan genom att fullgöra sådana uppgifter som annars skulle ha fullgjorts av en högskolas styrelse. Kommittén ska lämna ett förslag till rektor till regeringen.</p> <p>Enligt 2 kap. 7 a § högskoleförordningen ska ordföranden i en högskolas styrelse och de övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag från högskolan. Högskolans förslag ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans utbildnings-, forsknings- och samverkansuppdrag. Kommitténs ordförande ska förbereda regeringens beslut genom att fullgöra högskolans uppgift, om möjligt efter samråd med den tillträdande rektorn, och lämna ett förslag till styrelse till regeringen.</p> <p>Uppgifter för organet för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå</p> <p>Kommittén ska för den nya högskolans räkning fullgöra sådana uppgifter som annars enligt högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> och högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> skulle ha fullgjorts av ett organ för konstnärlig forskning, konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig utbildning på forskarnivå.</p> <p>Stödfunktioner m.m.</p> <p>Kommitténs ordförande ska ingå nödvändiga avtal för den nya högskolans verksamhet. Kommitténs ordförande ska efter efter att ha inhämtat synpunkter från de båda högskolornas rektorer förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och utforma redovisningsplaner och då överväga hur de båda lärosätenas befintliga avtal och övriga åtaganden ska samordnas av den nya myndigheten med bästa möjliga kostnadseffektivitet.</p> <p>Kommittén ska lämna de förslag till författningsändringar som behövs och vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya högskolan ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Kommittén, eller i tillämpliga delar kommitténs ordförande, ska samråda med Dramatiska institutet, Teaterhögskolan i Stockholm, Högskoleverket, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk samt med andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna kommittén eller ordföranden det underlag som kommittén eller ordföranden begär.</p> <p>Kommittén eller ordföranden ska hålla berörda centrala och lokala arbetstagarorganisationer och studentorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén, eller i tillämpliga delar ordföranden, ska särskilt beakta behovet av att hålla personal och studenter vid berörda lärosäten informerade.</p> <p>Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Därutöver ska kommittén</p> <p>- senast den 1 april 2010 lämna budgetunderlag för perioden 2011-2013,</p> <p>- senast den 2 augusti 2010 lämna de förslag till författningsändringar som behövs,</p> <p>- senast den 1 september 2010 lämna underlag till strategidokument för den nya högskolans verksamhet,</p> <p>- senast den 1 november 2010 redovisa hur den nya högskolans organisation ska utformas och lämna förslag till rektor för den nya högskolan.</p> <p>Kommitténs ordförande ska senast den 2 november 2010 lämna förslag till styrelse för den nya högskolan.</p> <p>Ett betänkande ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2011. I betänkandet ska det ingå en redovisning av hur de anställda och studenterna har involverats, informerats och förberetts på kommande förändringar samt ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av sammanslagningen under perioden 2011-2013 kan utformas.</p> <p> (Utbildningsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2009:85/ 2009-09-24T12:00:00+01:00 2009-09-24T12:00:00+01:00 2009:85 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Arbetsmarknadsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska överväga och lämna förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas för att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.</p> <p>EG-direktivet och svenska regler</p> <p>Direktivet</p> <p>Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (nedan kallat direktivet) trädde i kraft den 5 december 2008 (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9, Celex 32008L0104). Det ska vara införlivat i medlemsstaterna senast den 5 december 2011.</p> <p>Direktivet är indelat i tre kapitel. Det första kapitlet innehåller allmänna bestämmelser om tillämpningsområde, syfte och definitioner. I kapitlet finns också bestämmelser som syftar till att det i medlemsstaterna ska undanröjas omotiverade hinder för anlitande av arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag. Det andra kapitlet innehåller bestämmelser om skyddet för anställda i bemanningsföretag när det gäller arbets- och anställningsvillkor samt regler om tillgång till anställning, yrkesutbildning och gemensamma inrättningar. I kapitlet finns också bestämmelser om representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget. Det tredje kapitlet innehåller slutbestämmelser. Här anges bl.a. att direktivet inte hindrar medlemsstaterna att tillämpa eller införa förmånligare regler för arbetstagarna enligt lag eller kollektivavtal. Kapitlet innehåller därutöver bestämmelser om bl.a. sanktioner och genomförande.</p> <p>Enligt artikel 2 är syftet med direktivet att skydda arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och förbättra kvaliteten i det arbete de utför. Direktivet syftar också till att effektivt bidra till att skapa arbetstillfällen och utveckla flexibla arbetsformer genom att erkänna bemanningsföretag som arbetsgivare och fastställa en lämplig ram för anlitande av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.</p> <p>Direktivets materiella innehåll</p> <p>I materiellt hänseende innebär direktivet att medlemsstaterna är skyldiga att efter samråd med arbetsmarknadens parter göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag (artikel 4). Begränsningar eller förbud av denna karaktär kan endast motiveras av allmänintresset, särskilt arbetstagarnas skydd, kraven på hälsa och säkerhet i arbetet eller behovet av att garantera att arbetsmarknaden fungerar väl och att missbruk förhindras. Om sådana begränsningar eller förbud föreskrivs i kollektivavtal, får översynen utföras av de parter på arbetsmarknaden som har förhandlat fram det berörda avtalet. Medlemsstaterna ska senast den 5 december 2011 informera kommissionen om resultatet av översynen.</p> <p>Artikel 5 föreskriver att medlemsstaterna ska införa en likabehandlingsprincip som ska tillämpas på arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Likabehandlingsprincipen innebär att grundläggande arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag under den tid som uppdraget i kundföretaget varar, ska vara minst de villkor som skulle ha gällt för dem om de hade anställts direkt av företaget i fråga för att inneha samma tjänst. De grundläggande villkor som avses är, enligt artikel 3 f i direktivet, arbets- och anställningsvillkor som fastställs i lagar och andra författningar, kollektivavtal eller andra bindande generella bestämmelser som gäller i kundföretaget och som avser arbetstidens längd, övertid, raster, vilotid, nattarbete, semester, helgdagar och lön. Regler i kundföretaget som gäller skydd av gravida och ammande kvinnor och skydd av barn och ungdomar ska också följas, liksom sådana regler som rör likabehandling av kvinnor och män samt åtgärder för att motverka all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.</p> <p>I direktivet ges möjlighet för medlemsstaterna att tillgodose skyddet för anställda i bemanningsföretag på andra sätt än genom den föreskrivna likabehandlingsprincipen. En sådan möjlighet, som var angelägen för svensk del under förhandlingarna av direktivet, följer av artikel 5.3. Där anges att medlemsstaterna efter samråd med arbetsmarknadens parter får ge dessa möjlighet att bibehålla eller ingå kollektivavtal med överenskommelser om arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag som avviker från artikelns huvudprincip om likabehandling. En förutsättning för detta är dock att det övergripande skyddet av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag respekteras.</p> <p>Enligt artikel 5.5 är medlemsstaterna skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra missbruk vid tillämpningen av artikel 5 och särskilt för att förhindra flera på varandra följande uppdrag som syftar till att kringgå direktivets bestämmelser.</p> <p>Direktivet innehåller också bestämmelser som syftar till att göra det lättare för arbetstagare i bemanningsföretag att få permanent anställning i kundföretaget samt regler som bl.a. rör tillgång till gemensamma inrättningar, förmåner och utbildning hos kundföretaget (artikel 6). Slutligen finns bestämmelser om representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt om information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget i samband med att företaget anlitar arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (artikel 6 respektive 7).</p> <p>Svenska regler</p> <p>Utgångspunkten för den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen generellt är att samma regler gäller för anställda i bemanningsföretag som för andra kategorier arbetstagare. Samma regler om anställningsskydd och medbestämmande gäller således för anställda i bemanningsföretag som för anställda i andra typer av företag. Detsamma gäller bestämmelser om exempelvis semester, arbetstid och skydd mot diskriminering. I viss lagstiftning, t.ex. arbetsmiljölagen <a href="https://lagen.nu/1977:1160">(1977:1160)</a>, finns dock bestämmelser som särskilt tar sikte på inhyrd arbetskraft (se 3 kap. 12 §). Även lagen <a href="https://lagen.nu/1993:440">(1993:440)</a> om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft innehåller vissa regler som syftar till att skydda anställda i bemanningsföretag och motverka att bemanningsföretagsformen används på ett sätt som lagstiftaren ansett vara otillbörligt.</p> <p>Sådana grundläggande arbets- och anställningsvillkor som omfattas av likabehandlingsprincipen i direktivets artikel 5 regleras vid sidan av lagstiftningen ofta genom kollektivavtal. Det finns särskilda kollektivavtal på förbundsnivå som reglerar villkoren för anställda i bemanningsföretag som omfattas av avtalen.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ges i uppdrag att överväga och lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för att genomföra direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag i svensk rätt.</p> <p>Utgångspunkten för utredarens överväganden och förslag ska vara att vidmakthålla den grundläggande principen på arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor överlåtits på arbetsmarknadens parter. Målet ska vara att direktivet genomförs på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt anknyter till traditionerna på den svenska arbetsmarknaden.</p> <p>Ytterligare en sådan allmän utgångspunkt för utredarens arbete är att ta hänsyn till att direktivet har två syften, dels att uppställa skydd för arbetstagare, dels att främja bemanningsföretagsverksamhet som ett sätt att effektivt bidra till att skapa arbetstillfällen och till att utveckla flexibla arbetsformer.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till de författningsregleringar som utredningen kan ge anledning till.</p> <p>Hur ska likabehandlingsprincipen genomföras i Sverige med hänsyn till traditionerna på den svenska arbetsmarknaden?</p> <p>Arbets- och anställningsvillkoren på vissa områden för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska under den tid som uppdraget varar minst vara de villkor som skulle ha gällt för dem om de hade anställts direkt av kundföretaget för att inneha samma tjänst. Det är möjligt för medlemsstaterna att, under vissa förutsättningar, införa eller tillämpa befintliga lösningar i fråga om skyddet för anställda i bemanningsföretag enligt bland annat kollektivavtal.</p> <p>I Sverige är det arbetsmarknadens parter som svarar för lönebildningen och den sker i princip utan inblandning från statsmakternas sida. Även övriga villkor regleras i stor utsträckning i kollektivavtal. Sverige har inte något system för att förklara att ett kollektivavtal ska tillämpas på samtliga arbetstagare inom en viss bransch (s.k. allmängiltigförklaring).</p> <p>Villkoren för anställda i bemanningsföretag regleras i huvudsak genom särskilda kollektivavtal. Avtal för arbetare finns mellan bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen och samtliga 15 LO-förbund. Avtal för tjänstemän finns mellan Bemanningsföretagen och Unionen respektive Akademikerförbunden. Det finns också avtal mellan exempelvis Bemanningsföretagen och Vårdförbundet. För att ett företag ska kunna bli medlem i Bemanningsföretagen och få en kollektivavtalsbaserad auktorisation krävs att en rad villkor är uppfyllda, bl.a. att företaget genomgår årlig granskning av auktorisationsnämnden, är bundet av kollektivavtal och följer förbundets stadgar.</p> <p>Enligt tillgänglig statistik täcktes år 2007 ca 91 procent av arbetstagarna av kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Den exakta täckningsgraden på varje avtalsområde varierar, men det torde stå klart att bemanningsföretagsbranschen tillhör de branscher där täckningsgraden är hög. Någon hundraprocentig täckning rör det sig dock inte om, vilket innebär att inte alla anställda i bemanningsföretag omfattas av kollektivavtal.</p> <p>Det ovan sagda ger upphov till frågeställningar om hur direktivet kan och bör genomföras när villkoren för anställda i bemanningsföretag, som i Sverige, är reglerade i kollektivavtal. Dessa frågor ska belysas utifrån de utgångspunkter som angivits ovan, dvs. att direktivet bör genomföras på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt anknyter till traditionerna på den svenska arbetsmarknaden.</p> <p>Förhållandet mellan direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1, Celex 31996L0071) (nedan kallat utstationeringsdirektivet) och direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag är inte helt klart. En särskild fråga är om och i så fall hur medlemsstaternas genomförande av utstationeringsdirektivet påverkas av bemanningsföretagsdirektivet. Det kan noteras att skäl 22 i bemanningsföretagsdirektivet anger att direktivet ska genomföras utan att det påverkar tillämpningen av utstationeringsdirektivet. Å andra sidan är en utgångspunkt enligt utstationeringsdirektivet att värdlandets minimivillkor inom de områden som anges i direktivet ska tillämpas på anställda i bemanningsföretag som utstationeras från ett annat medlemsland. Det finns två bestämmelser i utstationeringsdirektivet som specifikt berör villkor för anställda i bemanningsföretag. Den första är artikel 3.1 d i utstationeringsdirektivet som anger att mottagarlandets bestämmelser om villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft, ska tillämpas vid utstationering. Den andra är artikel 3.9 som anger att medlemsstaterna kan fastställa att bemanningsföretag som är etablerade i en annan medlemsstat ska garantera arbetstagare som de utstationerar samma villkor som de som tillämpas för tillfälligt anställda arbetstagare i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs. Med tillfälligt anställda avses anställda i bemanningsföretag.</p> <p>Mot bakgrund av ovanstående ska utredaren</p> <p>- ta ställning till om det är möjligt att genomföra direktivets bestämmelser helt eller delvis genom kollektivavtal,</p> <p>- överväga om kompletterande lagstiftning behöver införas och i så fall lämna förslag till en sådan reglering,</p> <p>- överväga om det föreslagna genomförandet av direktivet nödvändiggör ändringar när det gäller behandlingen av arbetstagare som utstationeras till Sverige av bemanningsföretag som är etablerade i ett annat land. I så fall ska utredaren lämna förslag på sådana ändringar.</p> <p>Finns det omotiverade hinder på den svenska arbetsmarknaden mot arbete som utförs av personal som hyrs ut av bemanningsföretag?</p> <p>Direktivet ställer upp krav på att medlemsstaterna ska göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot att anlita arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag. Sådana eventuella begränsningar eller förbud får endast motiveras av allmänintresset, särskilt arbetstagarnas skydd, kraven på hälsa och säkerhet i arbetet eller behovet av att garantera att arbetsmarknaden fungerar väl och att missbruk förhindras. Översynen ska göras efter samråd med arbetsmarknadens parter. Parterna ansvarar själva för att göra en motsvarande översyn i fråga om begränsningar eller förbud som följer av kollektivavtal.</p> <p>Utredaren ska därför</p> <p>- göra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud mot att anlita arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag som följer av lag, förordning eller praxis,</p> <p>- bedöma om eventuella hinder är motiverade med stöd av de skäl som anges i direktivet,</p> <p>- i förekommande fall lämna förslag till ändringar.</p> <p>Hur förhåller sig direktivets övriga regler till nuvarande reglering i Sverige?</p> <p>Artikel 6 i direktivet innehåller bestämmelser som rör tillgång till anställning, gemensamma inrättningar och yrkesutbildning. Bland annat ska arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag informeras om lediga platser i kundföretaget för att få samma möjligheter att hitta tillsvidareanställning som övriga arbetstagare i det företaget. Vidare anges att bemanningsföretagen inte får kräva ersättning från arbetstagarna för en placering i ett kundföretag eller för att dessa tar anställning hos ett kundföretag efter att de har utfört ett uppdrag i det företaget. Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska också ges tillgång till förmåner eller gemensamma inrättningar inom kundföretaget på samma villkor som arbetstagare som är direkt anställda i företaget, såvida inte skillnaden i behandling motiveras av objektiva skäl.</p> <p>Artiklarna 7 och 8 i direktivet innehåller regler som tar sikte på representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt bestämmelser om information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget.</p> <p>Artiklarna 6-8 innehåller bestämmelser som delvis regleras i lag i Sverige. Exempelvis finns i 6 § lagen <a href="https://lagen.nu/1993:440">(1993:440)</a> om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft ett förbud mot att ta betalt av arbetssökande eller arbetstagare vid uthyrning av arbetskraft. Det finns även annan arbetsrättslig reglering som det kan bli aktuellt att ta hänsyn till vid genomförandet av direktivet i denna del, såsom exempelvis lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet, lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd och lagen <a href="https://lagen.nu/1987:1245">(1987:1245)</a> om styrelserepresentation för de privatanställda. Därutöver kan också reglering i kollektivavtal förekomma.</p> <p>Utredaren ska därför</p> <p>- analysera hur direktivets regler om tillgång till anställning, gemensamma inrättningar och yrkesutbildning stämmer överens med svensk rätt,</p> <p>- analysera hur direktivets regler om representation för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag samt bestämmelserna om information till arbetstagarrepresentanter i kundföretaget stämmer överens med svensk rätt,</p> <p>- i förekommande fall lämna förslag till ändringar som behövs för att genomföra direktivet i dessa delar.</p> <p>Utredningsarbetet</p> <p>Till stöd för utredarens arbete ska en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter och eventuellt andra organisationer med intresse i frågan inrättas.</p> <p>Utredaren ska beakta relevanta överenskommelser som slutits inom ramen för ILO och Europarådet.</p> <p>Utredaren bör hålla sig informerad om arbetet i andra länder med att genomföra direktivet samt hur andra medlemsstater och kommissionen ser på exempelvis förhållandet mellan direktivet och utstationeringsdirektivet. Genomförandet i övriga nordiska länder ska uppmärksammas särskilt.</p> <p>Utredaren ska analysera och bedöma effekterna av förslagen i de avseenden som omfattas av 14-15 a §§ i kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>. Särskilt viktigt är det att belysa förslagens konsekvenser för de mindre företagen.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 29 oktober 2010.</p> <p> (Arbetsmarknadsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2009:59/ 2009-06-25T12:00:00+01:00 2009-06-25T12:00:00+01:00 2009:59 Inrättande av Försvarsunderrättelsedomstolen Försvarsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2009</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen. Domstolen ska enligt ett förslag till lag om försvarsunderrättelsedomstol ha till uppgift att ansvara för tillståndsgivning enligt ett förslag till lag om ändring i lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Utredaren ska bl.a. besluta om domstolens närmare organisation och bemanning. Utgångspunkten för arbetet ska vara att domstolen tar över Signalspaningsnämndens befintliga resurser. Den nya domstolen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 december 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Riksdagen antog den 18 juni 2008 lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning (prop. 2006/07:63, bet. 2007/08:FöU15, rskr. 2007/08:266). Lagen föreskriver att signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet endast får ske i de fall regeringen eller, enligt regeringens bestämmande, en myndighet närmare bestämt inriktningen av signalspaningen. För en myndighets närmare inriktning av signalspaning krävs tillstånd, om inte inriktningen har angetts av regeringen eller Regeringskansliet. Tillstånd lämnas av den myndighet som regeringen bestämmer, Signalspaningsnämnden.</p> <p>Signalspaningsnämnden inrättades den 1 januari 2009 och ansvarar för prövningen av tillstånd till signalspaning fram till dess att Försvarsunderrättelsedomstolen inrättas, vilket enligt propositionen Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (prop. 2008/09:201) bör ske den 1 december 2009. Vid samma tidpunkt ska Signalspaningsnämnden avvecklas.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska svara för det förberedelsearbete som behövs för att den nya domstolen, Försvarsunderrättelsedomstolen, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 december 2009. Domstolen ska enligt förslag till lag om försvarsunderrättelsedomstol ha till uppgift att ansvara för tillståndsgivning enligt förslag till lag om ändring i lagen <a href="https://lagen.nu/2008:717">(2008:717)</a> om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Båda lagförslagen finns i propositionen Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (prop. 2008/09:201).</p> <p>Utredaren ska förbereda uppbyggnaden av domstolen och ska i det sammanhanget ingå nödvändiga avtal för domstolens räkning. Utredaren ska bedöma vilken kompetens som är nödvändig för domstolens verksamhet, besluta om bemanning av domstolens kansli och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Vid bemanningen av Försvarsunderrättelsedomstolen ska 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd beaktas. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p> <p>Utredaren ska förbereda lämplig organisation och lämpliga arbetsformer för verksamheten samt utarbeta en arbetsordning och en arkivplan för domstolen.</p> <p>Utgångspunkten för arbetet ska vara att domstolen tar över administrativa system, lokaler och andra tillgångar från Signalspaningsnämnden. Domstolen ska liksom nämnden vara ansluten till den statliga redovisningsorganisationen.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).</p> <p>Utredaren ska i den utsträckning som är nödvändigt samråda med berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska även samråda med Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p> <p>Senast den 1 september 2009 ska utredaren lämna förslag till förordning med instruktion för Försvarsunderrättelsedomstolen och till de författningsändringar i övrigt som anses nödvändiga.</p> <p>Senast den 1 oktober 2009 ska utredaren till regeringen lämna förslag om regleringsbrev.</p> <p>Det står utredaren fritt att lämna även andra förslag som utredaren finner behov av för domstolens verksamhet.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut (prop. 2008/09:201 Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning). När det behövs ska åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med förbehåll att riksdagen fattar nödvändiga beslut.</p> <p>Slutrapport om vilka åtgärder utredaren vidtagit i sitt arbete m.m. ska lämnas till regeringen senast den 18 december 2009.</p> <p> (Försvarsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:153/ 2008-12-11T12:00:00+01:00 2008-12-11T12:00:00+01:00 2008:153 Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för yrkeshögskolan. Den nya myndighetens namn ska vara Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68). Den nya myndighetens huvudkontor ska lokaliseras till Västerås. En avdelning eller enhet av likvärdig storlek inom myndigheten ska lokaliseras till Hässleholm.</p> <p>Yrkeshögskolan ska etableras med egen ny och tydlig identitet och inte betraktas som en utvidgning av den befintliga kvalificerade yrkesutbildningen. Utredaren ska organisera myndigheten så att den präglas av en samlad myndighetskultur med en balanserad fördelning av arbetsuppgifter och utvecklingsområden mellan orterna.</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå mål för verksamhetens olika delar och anslagsfördelning.</p> <p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2009. En slutrapport skall lämnas senast den 30 juni 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att göra en analys av och lämna förslag till hur eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan ska sammanföras under ett gemensamt ramverk benämnt yrkeshögskolan (dir. 2007:50). Utredningen antog namnet Yrkeshögskoleutredningen. I augusti 2007 gav regeringen utredningen i uppdrag att utöver det som omfattas av de ursprungliga direktiven också föreslå hur verksamheten vid Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning ska förhålla sig till det nya ramverket (dir. 2007:121).</p> <p>Yrkeshögskoleutredningen överlämnade i mars 2008 sitt betänkande Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29). Betänkandet har remitterats och regeringen har överlämnat propositionen Yrkeshögskolan till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av vad som ska ingå i det nya regelverket för yrkeshögskolan och av en särskild myndighet för yrkeshögskolan samt de lagförslag som är nödvändiga för att införa yrkeshögskolan.</p> <p>Valideringsdelegationen tillsattes genom beslut av regeringen för att under 2004-2007 i fråga om validering av vuxnas kunskaper och kompetens bl.a. främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet, bedriva och stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer samt utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur (U2008/205/SV) överlämnades till regeringen i januari 2008. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har i den ovan nämnda propositionen bedömt att Myndigheten för yrkeshögskolan bör ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Regeringen har även bedömt att myndigheten bör ansvara för bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning som inte motsvarar högskoleutbildning enligt högskolelagen eller lagen <a href="https://lagen.nu/1993:792">(1993:792)</a> om tillstånd att utförda vissa examina. Vidare bör myndigheten vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF).</p> <p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p> <p>Yrkeshögskolans uppdrag</p> <p>Yrkeshögskolan kommer att ha ett mer omfattande uppdrag än den kvalificerade yrkesutbildningen och vara delvis väsensskild från den verksamhet som hittills har bedrivits inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Det nya regelverket för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna som inte utgör högskoleutbildningar ska ge de eftergymnasiala utbildningarna som ska administreras inom regelverket en egen och unik ställning. Nuvarande kvalificerade yrkesutbildningar, påbyggnadsutbildningar, kompletterande utbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken ska fasas in i yrkeshögskolans regelverk men samtidigt ges förutsättningar att bevara sin särart.</p> <p>Den nya myndighetens uppgifter</p> <p>Myndigheten för yrkeshögskolan ska ha det samlade ansvaret för yrkeshögskolan och under en övergångsperiod i huvudsak motsvarande uppgifter även i fråga om vissa andra utbildningar som inte inledningsvis ingår i yrkeshögskolan, bl.a. kompletterande utbildningar. Den nya myndigheten ska bl.a. besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och om statligt stöd för sådana utbildningar, ha tillsyn över och ansvara för uppföljning av utbildningarna, främja utvecklingen av utbildningarna och deras kvalitet samt svara för ekonomisk uppföljning.</p> <p>Myndigheten ska ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Vidare ska myndigheten ansvara för bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning som inte motsvarar högskoleutbildning. Myndigheten ska även vara den nationella samordningspunkten för EQF.</p> <p>Den nya myndigheten ska därutöver i huvudsak</p> <p>o verka för att behoven av eftergymnasial yrkesutbildning som inte utgör högskoleutbildning tillgodoses,</p> <p>o säkerställa att utbildningarna inom yrkeshögskolan och utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete utvärderas,</p> <p>o följa upp utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete,</p> <p>o svara för ett register med uppgifter om studerande i utbildningarna och deras studieresultat, betyg och examina,</p> <p>o vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller att utfärda utbildningsbevis och andra handlingar för utbildningarna,</p> <p>o informera om utbildningarna, och</p> <p>o administrera och fatta beslut om vissa andra utbildningar.</p> <p>Den nya myndigheten ska inrättas den 1 juli 2009 och ska vid denna tidpunkt överta ansvaret för den verksamhet som Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning tidigare bedrivit. I detta innefattas bl.a. hanteringen av statsbidrag och särskilda medel för den kvalificerade yrkesutbildning och den lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som övergångsvis kommer att bedrivas enligt tidigare regelverk. Myndigheten kommer även att överta Statens skolverks och Statens skolinspektions uppgifter vad gäller de kompletterande utbildningarna. Överföringen av myndighetsansvaret för de berörda utbildningarna måste ske så att pågående utbildningar och deltagarna i dessa påverkas så lite som möjligt. Myndigheten ska sträva efter att så snart som möjligt pröva om relevanta utbildningar kan få ingå i det nya regelverket för yrkeshögskolan. Regeringen avser att ge myndigheten i uppdrag att närmare utreda och redovisa förslag om hur de kompletterande utbildningarna ska regleras.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten ska ha det samlade ansvaret för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan ska etableras som ett nytt koncept med egen tydlig identitet och inte betraktas som en utvidgning av den befintliga kvalificerade yrkesutbildningen.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Yrkeshögskolan.</p> <p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p> <p>Utredaren ska föreslå mål och återrapporteringskrav för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Vidare ska utredaren lämna förslag på verksamhetens finansiering såväl med avseende på underindelning av tilldelade anslagsmedel i anslagsposter som avgiftsintäkter. Utredaren ska även föreslå en verksamhetsplan för myndigheten för andra halvåret 2009. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för andra halvåret 2009 och för perioden 2010-2012.</p> <p>Stödfunktioner, organisation och bemanning m.m.</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och om intern resursfördelning samt överväga lämpliga arbetsformer. Den nya myndighetens huvudkontor ska lokaliseras till Västerås. En avdelning eller enhet inom myndigheten av likvärdig storlek ska lokaliseras till Hässleholm. Utredaren ska organisera myndigheten så att den präglas av en samlad myndighetskultur med en balanserad fördelning av arbetsuppgifter och utvecklingsområden mellan orterna. Uppgifter som rör tillsyn och kvalitetsgranskning ska skiljas från myndighetens övriga uppgifter. Tillsynen och kvalitetsgranskningen ska organiseras på ett sådant sätt att myndighetens legitimitet inte äventyras. Vad gäller myndighetens ansvar och uppgifter rörande validering ska utredaren beakta förslagen i Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur.</p> <p>Utbildningarna inom yrkeshögskolan förutsätts kännetecknas av en stark marknadsanknytning samt utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv, näringsliv och utbildningsanordnare. Arbetslivet förutsätts få ett starkt inflytande över myndighetens prioriteringar av vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Utredaren ska finna former för samverkan mellan myndigheten och dess avnämare både på nationell och regional nivå. Det ska vid myndigheten finnas ett råd där bl.a. arbetsmarknadens parter ska vara representerade. Rådet ska bl.a. tillhandahålla underlag inför myndighetens beslut om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan och därmed kunna få statsbidrag eller särskilda medel. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att rådet ska få avsedd funktion i den nya myndigheten.</p> <p>Den nya myndighetens ansvar innefattar att säkerställa utbildningarnas anpassning till arbetslivets behov och andra viktiga mål. Utredaren ska tillsammans med berörda intressenter från arbetslivet och med Yrkeshögskoleutredningens förslag som grund utveckla ändamålsenliga processer för detta samt ett system för kvalitetssäkring av de utbildningar som ingår i yrkeshögskolan, inklusive kvalitetskriterier och indikatorer.</p> <p>Utredaren ska se till att ett system för dokumentation av de studerandes studier och studieresultat införs för de utbildningar som den nya myndigheten ska ansvara för.</p> <p>En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan ska efter ansökan kunna få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen. Utredaren ska närmare utreda och besluta om sådant statligt stöd ska lämnas på grundval av faktiska kostnader eller schablonkostnader. Utredaren ska särskilt sträva efter att planeringsformer som leder till ett stabilt antal årsplatser utvecklas. Lösningarna får inte vara kostnadsdrivande eller alltför administrativt tyngande för myndigheten.</p> <p>Utredaren ska utarbeta riktlinjer för hur de studerande i en utbildning inom yrkeshögskolan ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Utredaren ska vidare se till att den nya myndigheten kan hantera och tillhandahålla en samlad information om de utbildningar som myndigheten ansvarar för.</p> <p>Regeringen har för avsikt att med stöd av lagen om yrkeshögskolan meddela föreskrifter om att utredaren får fatta beslut inom yrkeshögskolans område. Förutsatt att ett sådant bemyndigande ges ska utredaren under tiden fram till den 1 juli 2009 i samråd med Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning förbereda, genomföra och administrera en ansökningsomgång för start av utbildningar inom yrkeshögskolan från och med hösten 2009 samt besluta om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Utredaren kan även komma att få fatta beslut med stöd av äldre regelverk som är tillämpliga på sådana utbildningar som den nya myndigheten ska ansvara för.</p> <p>Utredaren ska dessutom vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2009. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska även bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten samt ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal m.m. där så är möjligt.</p> <p>Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Skolverket, Högskoleverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att ge i uppdrag att avveckla Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Utredaren ska därutöver samråda med Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och andra berörda myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändigt. Myndigheterna ska lämna utredaren de underlag utredaren begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p> <p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet.</p> <p>Utredaren ska senast den 2 mars 2009 lämna ett budgetunderlag för andra halvåret 2009 och för perioden 2010-2012.</p> <p>Utredaren ska vidare senast den 29 maj 2009 lämna</p> <p>- förslag på mål och återrapporteringskrav för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p> <p>- förslag på verksamhetens finansiering såväl med avseende på underindelning av tilldelade anslagsmedel i anslagsposter som avgiftsintäkter samt en verksamhetsplan för andra halvåret 2009, och</p> <p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p> <p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 juni 2009. Av slutrapporten ska det framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p> <p> (Utbildningsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:146/ 2008-11-27T12:00:00+01:00 2008-11-27T12:00:00+01:00 2008:146 Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En organisationskommitté ska förbereda och genomföra inrättandet av ett nytt universitet, Linnéuniversitetet, som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Kommittén ska vidta de åtgärder som krävs för att det nya universitetet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010. Ovanstående gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr.16).</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2010.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Växjö universitet och Högskolan i Kalmar kom i juni 2008 in med en gemensam begäran (U2008/4489/UH) om att regeringen fattar beslut om att bilda ett universitet genom sammanslagning av de båda lärosätena så att verksamheten vid det nya universitet kan inledas den 1 januari 2010.</p> <p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg. omr.16) framfört att profilering och ökad samverkan mellan lärosäten kan öka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen och att en ökad koncentration av kompetens kan stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna och öka lärosätenas konkurrenskraft, samtidigt som resurserna utnyttjas mer effektivt. I samma budgetproposition framförde regeringen också att lärosätena ska utföra sitt uppdrag med stor frihet och självständighet och att förstklassig utbildning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten. Regeringen har vidare aviserat att den på framställan från lärosäten kommer att pröva om bidrag bör betalas ut för framgångsrika samarbeten eller sammanslagningar som lärosätena initierar.</p> <p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 behandlat begäran från Växjö universitet och Högskolan i Kalmar och framhållit att ett större universitet innebär en förbättrad kvalitet i utbildning och forskning, ökar universitetets attraktionskraft och tillvaratar de båda lärosätenas utvecklingsmöjligheter och att detta på sikt leder till en effektivisering av verksamheten. Regeringen har därför begärt att riksdagen godkänner att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet och har i budgetpropositionen aviserat ett uppdrag som rör den fortsatta inriktningen av arbetet med en sammanslagning. För att genomföra sammanslagningen har regeringen föreslagit att 40 miljoner kronor anvisas för 2009 och beräknat ytterligare 20 miljoner kronor för 2010.</p> <p>De nuvarande lärosätenas verksamhet, som initialt utgör basen för det nya universitet, omfattar ca 15 000 helårsstudenter, ca 2 000 anställda och en omsättning på ca 1 500 miljoner kronor.</p> <p>Det nya universitetets förutsättningar och inriktning</p> <p>Verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska, med förbehåll för riksdagens kommande beslut, ingå i ett nytt universitet. Det nya universitetet ska överta de båda ingående lärosätenas samtliga åtaganden, dvs. såväl rättigheter som skyldigheter. De anslag med myndighetskapital som de båda befintliga myndigheterna sammantaget förfogar över ska föras över till det nya universitetets anslag.</p> <p>Det nya universitetet ska bedriva utbildning och forskning som effektivt tillvaratar och integrerar de båda ingående lärosätenas utbildnings- och forskningsmöjligheter. Även samverkansuppgiften, som i dag bedrivs med stark regional förankring av de båda ingående lärosätena, ska enligt vad som följer av 1 kap. 2 § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ingå i det nya universitetets uppdrag. För att genomföra dessa uppgifter är det viktigt att utveckla en gemensam, effektiv administration. För det nya universitetet är nyttiggörande av forskningsresultat tillkomna vid lärosätet en viktig uppgift, som kräver en god förvaltning av det förtroendekapital som de båda lärosätena i dag har. De särskilda uppdrag och inrättningar som de båda lärosätena har, ska vidareutvecklas i det nya universitetets samlade miljö.</p> <p>Inrättandet av det nya universitetet innebär att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska avvecklas och upphöra som myndigheter den 31 december 2009.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En organisationskommitté ska förbereda och vidta de åtgärder som krävs för inrättandet av det nya universitet, Linnéuniversitetet, som ska omfatta de nuvarande verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Universitetet ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.</p> <p>Kommittén ska arbeta med stor öppenhet och föra en nära dialog med de båda lärosätena.</p> <p>Innehållet i dessa direktiv gäller med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 16).</p> <p>Budget och budgetunderlag</p> <p>Kommittén ska upprätta en budget för 2010 och ett budgetunderlag för perioden 2010-2013. I detta ska det också ingå ett underlag till ett strategidokument för det nya universitetet. Dessa underlag ska bl.a. ligga till grund för regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev för 2010. Kommittén ska utgå från de resurser som de båda ingående lärosätena får enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2009 och enligt det årets regleringsbrev.</p> <p>Arbetsgivaransvar</p> <p>Kommitténs ordförande ska efter samråd med de båda nuvarande rektorerna besluta om bemanning liksom i övrigt utöva den blivande arbetsgivarens befogenheter. Kommittén ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Bemanningen ska genomföras med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Studentinflytande</p> <p>Enligt 1 kap. 4 a § högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid universiteten och högskolorna. Enligt andra stycket i samma paragraf ska lärosätena verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Kommittén ska verka för att kraven på studentinflytande i den nya organisationen tillgodoses.</p> <p>Rektor och styrelse</p> <p>Enligt 2 kap. 8 § högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> anställs en högskolas rektor av regeringen efter förslag av styrelsen för högskolan. Styrelsens förslag ska föregås av ett hörandeförfarande på det sätt som anges i paragrafen. Kommittén ska förbereda regeringens beslut om anställning av rektor för det nya universitetet genom att fullgöra sådana uppgifter som annars skulle ha fullgjorts av en högskolas styrelse. Ett förslag till rektor ska lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2009.</p> <p>Enligt 2 kap. 7 a § högskoleförordningen ska ordföranden i en högskolas styrelse och övriga ledamöter som ska utses av regeringen, utses efter förslag från högskolan. Högskolans förslag ska föregås av ett samråd på det sätt som anges i bestämmelsen. Kommitténs ordförande ska förbereda regeringens beslut genom att fullgöra högskolans uppgift, om möjligt efter samråd med den tillträdande rektorn, och senast den 2 november 2009 lämna ett förslag till styrelse till regeringen.</p> <p>Fakultetsnämnds uppgifter</p> <p>Kommittén ska för det nya universitetets räkning fullgöra sådana uppgifter som annars enligt högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> och högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> skulle ha fullgjorts av en fakultetsnämnd eller annat motsvarande organ med uppgifter som rör forskning och utbildning.</p> <p>Stödfunktioner m.m.</p> <p>Kommitténs ordförande ska ingå nödvändiga avtal för det nya universitetets verksamhet. Kommitténs ordförande ska efter samråd med de båda nuvarande rektorerna förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och utforma redovisningsplaner och därvid överväga hur de båda lärosätenas befintliga avtal och övriga åtaganden ska samordnas av den nya myndigheten med bästa möjliga kostnadseffektivitet.</p> <p>Kommittén ska bestämma var det nya lärosätet administrativt ska vara registrerat och därutöver vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att det nya universitetet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Kommittén, eller i tillämpliga delar kommitténs ordförande, ska samråda med Växjö universitet och Högskolan i Kalmar, Högskoleverket, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. I den utsträckning det behövs, ska samråd även ske med andra berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna kommittén eller ordföranden det underlag som kommittén eller ordföranden begär.</p> <p>Kommittén eller ordföranden ska hålla berörda centrala och lokala arbetstagarorganisationer och studentorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén, eller i tillämpliga delar ordföranden, ska särskilt beakta behovet av att hålla personal och studenter vid berörda lärosäten informerade.</p> <p>Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Därutöver ska kommittén</p> <p>- senast den 1 mars 2009 lämna budgetunderlag för 2010-2013 inklusive underlag till strategidokument,</p> <p>- senast den 1 april 2009 redovisa var det nya lärosätet ska vara registrerat,</p> <p>- senast den 1 augusti 2009 lämna de förslag till författningsändringar som behövs,</p> <p>- senast den 1 oktober 2009 redovisa hur det nya universitetets organisation ska utformas och lämna förslag till rektor för den nya myndigheten.</p> <p>Vidare ska kommitténs ordförande senast den 2 november 2009 lämna förslag till styrelse för det nya universitetet.</p> <p>Ett delbetänkande ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2009.</p> <p>Ett slutbetänkande ska lämnas den 31 mars 2010. I detta betänkande ska det ingå en redovisning av hur de anställda och studenterna har involverats, informerats och förberetts på kommande förändringar samt ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av sammanslagningen under perioden 2010-2012 kan utformas.</p> <p>(Utbildningsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:123/ 2008-10-02T12:00:00+01:00 2008-10-02T12:00:00+01:00 2008:123 Inrättande av Kompetensrådet för utveckling i staten Finansdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 2 oktober 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet som ska utgöra ett stabsstöd åt regeringen i strategiska kompetensförsörjningsfrågor. Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 5) angett inriktningen för den nya myndigheten. Den nya myndighetens namn ska vara Kompetensrådet för utveckling i staten.</p> <p>Kompetensrådet ska vara en enrådighetsmyndighet. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut i relevanta delar med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen.</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna rådet. Utredaren ska även i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att kompetensrådet ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 15 februari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) i syfte att effektivisera stabsorganisationen. I uppdraget ingick att pröva det offentliga åtagandet och den konkurrensutsatta verksamheten vid dessa myndigheter, klargöra ansvarsförhållanden mellan myndigheterna samt tydliggöra stabsmyndigheternas roll i det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen. Utredningen, som antog namnet Stabsutredningen, har lämnat betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22).</p> <p>I betänkandet föreslås bl.a. - att Verva avvecklas, - att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet vidareutvecklas och stärks, samt att dess roll som regeringens primära utredningsresurs tydliggörs, - att Statskontoret ges uppgifter inom uppföljningen av förvaltningspolitiken och kompetensförsörjningen i staten, samt - att regeringens ansvar för policyutveckling när det gäller strategisk kompetensförsörjning, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling renodlas.</p> <p>I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 3 och 5) anges att Verva ska avvecklas den 31 december 2008 och att regeringen avser att inrätta en myndighet den 1 januari 2009 med uppgift att utgöra ett stabsstöd för regeringen i strategiska kompetensförsörjningsfrågor.</p> <p>Ett råd som stöd för regeringen i strategiska kompetensförsörjningsfrågor</p> <p>Kompetensrådet ska verka inom området statliga arbetsgivarfrågor och utifrån de förutsättningar som den arbetsgivarpolitiska delegeringen medger. Målet för området är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att uppnå detta måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. De statliga myndigheterna ska vidare bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Regeringen fastställer därutöver delmål för de statliga arbetsgivarna.</p> <p>Kompetensrådet ska utgöra ett stabsstöd åt regeringen och bistå med stöd i gemensamma övergripande strategiska kompetensförsörjningsfrågor. I detta ingår att svara för genomförandet av olika projekt, som syftar till att bidra till ökad kunskap inom områden som är prioriterade av regeringen.</p> <p>Rådet får vidare ansvar för att organisera utbildning inför deltagande i uttagningsprov, s.k. concours, för svenskar som söker arbete hos EU:s institutioner samt för att administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring.</p> <p>Kompetensrådets organisation ska vara anpassad för varierande politiska prioriteringar inom kompetensförsörjningsområdet och aktuella frågor inom den statliga arbetsgivarpolitiken. Ett offentligt etos, dvs. ett värdegrundsarbete i staten, karriärutvecklingsprogram för kvinnor i staten och ökad mångfald i staten är prioriterade områden under mandatperioden.</p> <p>Kompetensrådet ska verka i nära kontakt med Arbetsgivarverket. Till Kompetensrådet ska också ett samverkansråd knytas.</p> <p>Rådet ska uppmärksamma behov av samlade stödinsatser för kompetensförsörjning i statsförvaltningen. Rådet ska i nära samverkan med Regeringskansliet avgöra vilka utbildningar som bör tillhandahållas i en gemensam struktur. Dessa bör vara av generellt arbetsgivarpolitiskt intresse. Exempel på sådana områden är etik, jämställdhet, ledarskap i staten och kurser i EU-relaterade frågor. Rådet ska också kunna bidra i arbetet med att ta fram och upphandla anpassade utbildningar av generellt intresse för enskilda myndigheter. Kompetensrådet ska genom sin omvärldsanalys av utbildningsutbudet kunna informera och vägleda myndigheterna. Rådet ska även ta över ansvaret för relevanta delar av Vervas hemsida.</p> <p>Kompetensrådet bör underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter i de frågor som rådet ansvarar för, bl.a. genom att erbjuda nätverk och mötesplatser.</p> <p>Ekonomiska förutsättningar</p> <p>Kompetensrådet ska vara anslagsfinansierat. Rådet får ta ut avgifter för de utbildningar som tillhandahålls. För anställda i Regeringskansliet som deltar i EU-utbildningar och andra arbetsgivarpolitiskt prioriterade utbildningar inom områdena jämställdhet, mångfald m.m. ska särskilda villkor gälla.</p> <p>Ledningsform och lokalisering</p> <p>Kompetensrådet ska vara en enrådighetsmyndighet. Rådet ska ha en verksamhets- och kostnadseffektiv lokalisering i Stockholm.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av kompetensrådet. Rådet ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p> <p>Verksamhetsplan m.m.</p> <p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag till författningsändringar och till instruktion för rådet.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsplan och resursfördelning för 2009.</p> <p>Organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutningen av kompetensrådet till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska vidare ingå nödvändiga avtal för rådets verksamhet. Utredaren ska även tydligt beskriva rådets ansvarsområde och, med den ovan angivna inriktningen som grund, besluta om organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren bör beakta vikten av samverkan och nära kontakter mellan Arbetsgivarverket och rådet.</p> <p>Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för rådets verksamhet.</p> <p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Kompetensrådet ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <p>Utredaren ska besluta om bemanning och även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidplan</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009. Utredaren ska samråda med Verva och Statskontoret. Utredaren ska vidare samråda med den avvecklingskommitté för Verva som regeringen avser att tillkalla. Utredaren ska samråda med Regeringskansliet (Förvaltningsavdelningen) vad avser EU-utbildningar och andra arbetsgivarpolitiskt prioriterade utbildningar. Utredaren ska därutöver samråda med Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som han eller hon begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Utredaren ska senast den 1 november 2008 lämna förslag till författningsändringar, inklusive förslag till instruktion för rådet.</p> <p>Utredaren ska senast den 15 november 2008 till regeringen (Finansdepartementet) lämna förslag till verksamhetsplan och resursfördelning för 2009 samt till regleringsbrev för 2009.</p> <p>En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2008.</p> <p> (Finansdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:68/ 2008-05-22T12:00:00+01:00 2008-05-22T12:00:00+01:00 2008:68 Inrättande av en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analy- ser. Utredaren ska bl.a. lämna förslag till verksamhetsmål, in- struktion och budget. Utredaren ska besluta om bl.a. myndig- hetens organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna in- rättas den 1 april 2009. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nöd- vändiga delar. Bakgrund Utgångspunkten för omstruktureringen, som aviseras i propo- sitionen En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområ- den med strategisk betydelse för nationell och regional konkur- renskraft (prop. 2007/08:78), är att myndighetsstrukturen ska bli tydligare och effektivare. Inriktningen är att utbytet av de resur- ser som anslås ska öka och att de totala utgifterna ska minska. Regeringen bedömer att det leder till positiva effekter att gles- och landsbygdsfrågor i större utsträckning integreras i en ny och tydligare myndighetsstruktur för nationell och regional konkurrenskraft. Därför anser regeringen att Glesbygdsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Verket för näringslivs- utveckling (Nutek) ska avvecklas från och med den 1 april 2009. Den verksamhet som i dag bedrivs rörande kommersiell service hos Konsumentverket tillsammans med verksamheterna vid myndigheterna som ska avvecklas, övergår till två nya myndigheter med ansvar för frågor om hållbar tillväxt i alla delar av landet. Den ena myndigheten ska ha tyngdpunkt i genomförandet av åtgärder som främjar utvecklingen av företag och regional kon- kurrenskraft, bl.a. genom stöd till nationella och regionala aktö- rer. Den andra myndigheten ska vara regeringens stöd för till- växtpolitiska utvärderingar och analyser. Båda myndigheterna ska inrättas den 1 april 2009. Regeringen beslutar samma dag som dessa kommittédirektiv beslutas även om kommittédirektiv (dir. 2008:69) för en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional kon- kurrenskraft. Den nya myndighetens uppgifter och verksamhet Den nya myndigheten ska ha ansvar för tillväxtpolitiska utvär- deringar av åtgärder och analyser av förutsättningar för företagens tillväxt och regioners utvecklingskraft i alla delar av landet. Myndigheten ska - svara för utvärderingar av åtgärder och processer med betydelse för utvecklingen av näringslivet och den regionala konkurrenskraften, inom alla relevanta politikområden, - identifiera hinder för näringslivets utveckling samt föreslå åtgärder som kan bidra till företagens utveckling, - förmedla kunskap om åtgärder för ökad tillväxt i andra länder i syfte att underbygga förslag till politikutveckling i Sverige, samt - genomföra analyser inom områden av betydelse för näringslivets utveckling och för utformningen av tillväxtpolitiska åtgärder i olika delar av landet. Myndigheten ska vara regeringens utvärderings- och analys- organ när det gäller tillväxtpolitiska frågor. Myndighetens verksamhet ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. De kunskapsunderlag och förslag som myndigheten lämnar till regeringen ska vara policyrelevanta och tillämpbara i politikut- vecklingen. Myndigheten ska även kunna göra bedömningar av planerade eller påtänkta åtgärder. Viktiga teman i ett förbättrat kunskapsunderlag bör vara den fortgående internationaliseringen av ekonomin samt klimatut- vecklingen och deras konsekvenser för utformningen av till- växtpolitiska åtgärder. Myndigheten ska ha analys- och utvärderingskunskap när det gäller förutsättningar för utveckling och tillväxt i gles- och landsbygd, små och medelstora städer samt storstadsområden. Myndigheten ska i huvudsak arbeta på uppdrag från rege- ringen och därmed endast i begränsad omfattning bedriva egeninitierad verksamhet. Förutom uppdrag från regeringen ska myndigheten även kunna utföra uppdrag åt, och därigenom stödja, närliggande centrala myndigheter med uppdrag inom tillväxtpolitiken. Verksamheternas lokalisering ska i huvudsak vara den- samma som i dag. Myndigheten ska ha sitt huvudkontor i Öster- sund. Myndigheten ska ledas av en myndighetschef. Utvärderingar och analyser Flera faktorer påverkar dynamiken i näringslivet och regioners konkurrenskraft. Den nya myndigheten bör därför ha ett brett utvärderings- och analysperspektiv och belysa de områden och politiska åtgärder som har störst betydelse för tillväxt. Olika problemställningar ska belysas utifrån relevanta per- spektiv, t.ex. från nationalekonomiskt, företagsekonomiskt, kulturgeografiskt eller statsvetenskapligt perspektiv eller en kombination av dessa. Utvärderings- och analysverksamheten förutsätter hög metodologisk kompetens. Myndigheten bör ansvara för utveck- ling av analys- och utvärderingsmetoder anpassade till det till- växtpolitiska området och till frågor om klimatets effekter på näringslivet och förutsättningarna för regional tillväxt. Myndigheten ska i sitt arbete bidra med analyskunskap och kompetens till andra myndigheter när det gäller gles- och lands- bygdens särskilda förutsättningar för utveckling och tillväxt, bland annat tillgången till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare. Myndigheten ska nyttja och samverka med den kompetens som finns hos andra myndigheter med an- svar för dessa frågor. I syfte att öka effektiviteten i den sammantagna utvärde- rings- och analysverksamheten ska myndigheten i betydande omfattning upphandla analyser och utvärderingar från andra aktörer. Genom vidgade möjligheter till upphandling kan andra aktörers expertis och effektivitet i högre grad utnyttjas. Viss utvärderings- och analysverksamhet kommer emellertid att vara mest lämplig att utföra inom utvärderingsmyndigheten. Det kan t.ex. gälla sådan utvärderings- och analysverksamhet som krä- ver underlag i form av omfattande datamaterial som redan finns tillgängligt inom myndigheten och som externa aktörer inte har tillgång till. Det kan också gälla kortare uppdrag från regeringen som kräver snabb återrapportering eller av andra skäl inte bör upphandlas av privata aktörer. Ett viktigt arbete kommer att vara att säkerställa kvaliteten i upphandlade analyser och utvärderingar genom att följa upp externa leverantörers arbete. I rollen som beställare och för upp- följning krävs goda kunskaper om olika former av analys- och utvärderingsmetodik. En mer omfattande upphandling från ex- terna aktörer kräver att beställar- och upphandlingskompetens utvecklas inom myndigheten. Myndigheten ska kunna genomföra såväl fördjupade analy- ser som snabba bedömningar av konsekvenser av olika insatser eller förslag till åtgärder. Beroende på uppdragets karaktär kommer beställningarna att se olika ut. Det måste finnas kapacitet hos myndigheten att svara upp mot detta.</p> <p>Omvärldsbevakning Den nya myndighetens omvärldsbevakning ska ur ett tillväxt- politiskt perspektiv ha ett starkt fokus på policyspaning och in- hämtning av erfarenheter. För att myndighetens omvärldsbe- vakning ska kunna anpassas efter olika behov krävs en stor grad av flexibilitet i utförandet. I avvaktan på ett långsiktigt ställ- ningstagande från regeringen till den utlandsbaserade om- världsbevakningen, bl.a. i samband med regeringens behandling av betänkandet Forskningsfinansiering - kvalitet och relevans (SOU 2008:30), samt den planerade propositionen om interna- tionalisering av den högre utbildningen, ska den nya myndig- heten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser överta an- svaret för ITPS nuvarande utlandsbaserade omvärldsbevakning. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer. Statistik Den nya myndigheten ska verka för att statistik inom det till- växtpolitiska området utvecklas i syfte att stärka möjligheterna till analyser och utvärderingar baserade på kvantitativa analys- metoder. Myndigheten ska ansvara för den officiella statistiken avseende nystartade företag, konkurser och internationella fö- retag, som ITPS ansvarar för i dag. Uppdraget Inledning Utredaren ska, med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar med anledning av prop. 2007/08:78, vidta de åtgärder som krävs för att en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser ska kunna inrättas den 1 april 2009. Förslag om bl.a. verksamhetsmål och instruktion Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt förslag till de författningsändringar i öv- rigt som föranleds av den nya myndigheten. Anslag, resursfördelning och verksamheternas närmare organi- sering och lokalisering Utredaren ska lämna förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för perioden 1 april 2009 - 31 december 2009 samt förslag om verksamheternas närmare organisering och lokalisering. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012. Utredaren ska föreslå inriktning och omfattning av den verksamhet som myndigheten bör upphandla respektive genom- föra i egen regi. Myndigheten ska i betydande omfattning upphandla analyser, vilket kan medföra effektiviserings- potential. Utredaren ska vidare lämna förslag till effektivise- ring av verksamheten så att utbytet av de resurser som anslås ökar och de totala utgifterna minskar. Stödfunktioner, organisation och bemanning Utredaren ska förbereda anslutning av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisnings- planer. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verk- samhet. Utredaren ska säkerställa att nödvändig beställar- och upp- handlingskompetens samt forskarkompetens finns inom myn- digheten. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verk- samhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva ar- betsgivarens befogenheter.</p> <p>Särskild samverkan Utredaren ska särskilt samverka med utredaren för en ny myn- dighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft (dir. 2008:69). Utredarna ska sam- verka kring fördelning av resurser samt analysverksamhetens inriktning vilket bl.a. inkluderar utvecklingsansvar för olika databaser, inklusive turiststatistiken, samt samverkan och nyttjande av databaserna. Uppdragets genomförande och tidplan Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Utredaren ska samråda med Gles- bygdsverket, ITPS, Konsumentverket och Nutek. Utredaren ska vidare samråda med Arbetsgivarverket, Ekonomistyrnings- verket och övriga berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisatio- ner informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska vid tidpunkter som överenskommes med Re- geringskansliet (Näringsdepartementet) lämna förslag till - anslag, verksamhetsplan och regleringsbrev för myndigheten för perioden 1 april 2009 - 31 december 2009, - verksamheternas närmare organisering och lokalisering, - budgetunderlag för perioden 2010-2012, - inriktning av den verksamhet som ska upphandlas respektive genomföras i myndighetens egen regi, - verksamhetsmål för myndigheten, - instruktion för myndigheten och författningsändringar i övrigt, samt - formerna för samverkan mellan myndigheten och den nya myndigheten för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft (dir. 2008:69). (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:69/ 2008-05-22T12:00:00+01:00 2008-05-22T12:00:00+01:00 2008:69 Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft. Utredaren ska lämna förslag till bl.a. verksamhetsmål, in- struktion och budget. Utredaren ska besluta om bl.a. myndig- hetens organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna in- rättas den 1 april 2009. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nöd- vändiga delar. Bakgrund Utgångspunkten för omstruktureringen, som aviseras i propo- sitionen En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområ- den med strategisk betydelse för nationell och regional konkur- renskraft (prop. 2007/08:78), är att myndighetsstrukturen ska bli tydligare och effektivare. Inriktningen är att utbytet av de resur- ser som anslås ska öka och att de totala utgifterna ska minska. Regeringen bedömer att det leder till positiva effekter att gles- och landsbygdsfrågor i större utsträckning integreras i en ny och tydligare myndighetsstruktur för nationell och regional konkurrenskraft. Därför anser regeringen att Glesbygdsverket, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Verket för näringslivs- utveckling (Nutek) ska avvecklas från och med den 1 april 2009. Den verksamhet som i dag bedrivs rörande kommersiell service hos Konsumentverket tillsammans med verksamheterna vid myndigheterna som ska avvecklas, övergår till två nya myndigheter med ansvar för frågor om hållbar tillväxt i alla delar av landet. Den ena myndigheten ska ha tyngdpunkt i genomförandet av åtgärder som främjar utvecklingen av företag och regional kon- kurrenskraft, bl.a. genom stöd till nationella och regionala aktö- rer. Den andra myndigheten ska vara regeringens stöd för till- växtpolitiska utvärderingar och analyser. Båda myndigheterna ska inrättas den 1 april 2009. Regeringen beslutar samma dag som dessa kommittédirektiv beslutas även om kommittédirektiv (dir. 2008:68) för en ny myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Den nya myndighetens uppgifter och verksamhet Den nya myndigheten ska ha ansvar för strategiska åtgärder till stöd för entreprenörskap, företags konkurrenskraft och nationell och regional utvecklingskraft. Myndigheten ska verka för ? fler och växande företag i alla delar av landet, ? att den utvecklingskraft och tillväxtpotential som finns i gles- och landsbygder, små och medelstora städer samt storstadsområden nyttjas, ? attraktiva miljöer som bidrar till att konkurrenskraft utvecklas, ? hållbara lösningar ur ett klimatperspektiv som stöd- jer utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv, ? att stödja olika aktörer att utnyttja potentialen i det regionala tillväxtarbetet, samt ? utveckling av kommersiell och offentlig service som kan möta framtidens behov och utmaningar av vikt för företag och medborgare. Myndighetens insatser ska utgå från näringslivets förutsätt- ningar och företagandets villkor. Insatserna bör i så stor ut- sträckning som möjligt baseras på vetenskap och beprövad erfa- renhet. Det är även viktigt att insatserna främjar såväl goda för- utsättningar inom befintliga näringar som utvecklingen av nya kreativa tillväxtområden. Genomförandet av insatser och program som myndigheten ansvarar för ska även fortsatt delvis ske genom lokala, regionala eller privata aktörer. I syfte att göra verksamheten mer effektiv ska myndigheten i ökad omfattning upphandla tjänster från andra aktörer. Genom vidgade möjligheter till upphandling kan andra aktörers expertis och effektivitet i högre grad utnyttjas. Verksamheternas lokalisering ska i huvudsak vara den- samma som i dag. Myndigheten ska ha sitt huvudkontor i Stockholm. Organisation och lokalisering för den förvaltande och attesterande myndigheten för den europeiska regionala ut- vecklingsfonden 2007-2013 ska vara densamma som i dag. Den nya myndigheten ska ledas av en styrelse. Verksamheter som underlättar entreprenörskap och företa- gande Nationella insatser för företagsutveckling Den nya myndigheten ska utforma och genomföra insatser för företagsutveckling och kvinnors och mäns företagande i alla delar av landet. Insatserna ska syfta till att öka företagens kon- kurrenskraft genom i huvudsak kompetensutveckling. Antalet prioriterade insatsområden ska begränsas för att uppnå önskvärd effektivitet och genomslag. Regelförenkling Den nya myndigheten ska arbeta med metodutveckling, rådgiv- ning och utbildning om konsekvensutredning vid regelgivning, riktad till statliga myndigheter. Myndigheten ska även ansvara för och genomföra mätningar av administrativa eller andra kostnader för företag som regler kan medföra samt analysera reglers effekter för företag och företagens kostnader. Dessutom ska myndigheten inhämta synpunkter och förslag om rör regel- förenkling från näringslivet, delta i det internationella arbetet med regelförenkling och vara ett stöd för regeringen i genomfö- randet av regelförenklingsarbetet. Myndighetsinformation till företag Den nya myndigheten ska erbjuda myndighetsinformation som är relevant för företagande. Myndigheten ska även vägleda bli- vande och redan etablerade företagare till fördjupad information som efterfrågas eller till möjliga finansiärer och övriga aktörer som främjar företagsutveckling. Regionala företagsstöd Den nya myndigheten ska handlägga ärenden om vissa regio- nala företagsstöd. Myndigheten ska vidare svara för information till företag om regionala företagsstöd samt även följa upp stöd- givningen. Verksamheter som stödjer aktörer som verkar för entreprenör- skap, företags konkurrenskraft och regional utvecklingskraft Strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet Den nya myndigheten ska delta i, samordna och följa upp stra- tegier och program inom den regionala tillväxtpolitiken, där- ibland program för kommersiell service. Den ska stödja och bidra till utveckling av strategiska processer och programarbete. Myndigheten ska bistå med kunskap och kompetens i det re- gionala tillväxtarbetet och arbetet att främja en god tillgång till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare, i syfte att underlätta boende och arbete i hela landet. I detta ingår att förmedla kunskap och metoder till länsstyrelserna, samver- kansorganen och de regionala självstyrelseorganen i deras stra- tegi- och programarbete samt deras projektverksamhet. En vik- tig del i arbetet är kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Vidare ska myndigheten verka för samordnade lösningar mellan kommersiell och offentlig service.</p> <p>Genomförande av EG:s strukturfonder i Sverige Den nya myndigheten ska överta Nuteks nuvarande ar- betsuppgifter avseende den förvaltande och attesterande myndigheten för de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt för program- met Öresund-Kattegatt-Skagerrak inom målet europeiskt territo- riellt samarbete i linje med befintlig organisation enligt förord- ningen <a href="https://lagen.nu/2007:1155">(2007:1155)</a> med instruktion om Verket för näringslivs- utveckling. Myndigheten ska verka för att samordna genomfö- randet av de regionala strukturfondsprogrammen med genomfö- randet av det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den nya myndigheten ska - svara för sekretariatsuppgifter åt övervakningskommit- téerna för samma program som i dag, samt för övergripande information om genomförandet och för utbildningsinsatser för myndigheter och organisationer, - vara sekretariat för och sammankalla den nationella kommittén, inom ramen för det transnationella strukturfondsprogrammet för Östersjöregionen, - arbeta med att förbättra resultatuppföljningen samt spridningen av det svenska deltagandet i samtliga program för territoriellt samarbete, samt - ansvara för kontroller i de territoriella programmen i enlighet med vad som framgår av förordning <a href="https://lagen.nu/2007:14">(2007:14)</a> om förvaltning av EG:s strukturfonder. Myndigheten ska slutligen överta Glesbygdsverkets arbets- uppgift som förvaltande myndighet för gemenskapsinitiativet Leader+ samt Nuteks arbetsuppgift som utbetalande myndighet för Öresund Interreg III A-programmet. Samverkan och kunskapsstöd Den nya myndigheten ska genomföra analyser som stöd för den egna verksamhetsutvecklingen. Analyserna ska ligga till grund för effektivisering av de insatser i den löpande verksamheten som myndigheten ansvarar för. De erfarenheter och kunskaper som myndigheten får i kontakter med företag och andra aktörer, samt genom de insatser myndigheten ansvarar för, ska återföras till regeringen med förslag och rekommendationer om hur in- satser kan förbättras och effektiviseras. Myndigheten ska främja ökad samordning mellan statliga aktörer inriktade på företagsutveckling och hållbar regional till- växt samt komplettera och stärka verksamhet som bedrivs av andra aktörer med näringspolitisk eller regional tillväxtpolitisk inriktning. Myndigheten ska bidra till spridning av erfarenheter och lärande inom sitt ansvarsområde mellan regionala aktörer med ansvar för regionala tillväxtfrågor, samt mellan regionala och nationella aktörer. Myndigheten ska i sitt arbete verka för att gles- och lands- bygdsperspektiv kopplas till myndighetens verksamhet samt nyttja och samverka med den kompetens som finns hos andra myndigheter med ansvar för dessa frågor, bl.a. Statens jord- bruksverk, samt bidra med sin kompetens till dessa myndighe- ter. Uppdraget Inledning Utredaren ska, med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar med anledning av prop. 2007/08:78, vidta de åtgärder som krävs för att en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft ska kunna inrättas den 1 april 2009. Förslag om bl.a. verksamhetsmål och instruktion Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt förslag till de författningsändringar i öv- rigt som föranleds av den nya myndigheten.</p> <p>Anslag, resursfördelning och verksamheternas närmare organi- sering och lokalisering Utredaren ska lämna förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för perioden 1 april 2009 - 31 december 2009 samt förslag om verksamheternas närmare organisering och lokalisering. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012. Utredaren ska vidare lämna förslag till effekti- visering av verksamheten så att utbytet av de resurser som anslås ökar och de totala utgifterna minskar. De medel som för närvarande används för uppgifter för den förvaltande och attesterande myndigheten för den europeiska regionala utvecklingsfonden ska vara på den nivå som i budget- propositionen för 2008 beräknats för 2009. Förvaltande och attesterande myndighet för den europeiska regionala utvecklingsfonden är beslutad och dimensionerad för att genomföra förordningsstyrt arbete fram till och med 2013. För att säkerställa åtaganden gentemot Europeiska kommissio- nen och användning av EU-medel ska kontinuitet i myndighe- tens verksamhet beaktas. I den förvaltande och attesterande myndigheten har besparing tidigare beslutats enligt ovan. Den självständiga beslutsfunktion som inrättats för EU-medel ska bevaras i syfte att säkerställa åtskillnad mellan förvaltande och attesterande myndighet. Utredaren ska föreslå inriktning och omfattning av den verk- samhet som myndigheten bör upphandla respektive bör genom- föra i myndighetens egen regi. Stödfunktioner, organisation och bemanning Utredaren ska förbereda anslutning av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisnings- planer. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verk- samhet. Utredaren ska säkerställa att nödvändig beställar- och upp- handlingskompetens finns inom myndigheten. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verk- samhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska besluta om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgi- varens befogenheter. Särskild samverkan Utredaren ska särskilt samverka med utredaren för en ny myn- dighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (dir. 2008:68). Utredarna ska samverka kring fördelning av resurser samt analysverksamhetens inriktning. Detta inkluderar bl.a. ut- vecklingsansvar för olika databaser, inklusive turiststatistiken, samt samverkan och nyttjande av databaserna. Uppdragets genomförande och tidsplan Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Utredaren ska samråda med Gles- bygdsverket, ITPS, Konsumentverket och Nutek. Utredaren ska vidare samråda med Arbetsgivarverket, Ekonomistyrnings- verket och övriga berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisatio- ner informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Utredaren ska vid tidpunkter som överenskommes med Re- geringskansliet (Näringsdepartementet) lämna förslag till ? anslag, verksamhetsplan och regleringsbrev för myndigheten för perioden 1 april 2009 - 31 decem- ber 2009, ? verksamheternas närmare organisering och lokalise- ring, ? budgetunderlag för perioden 2010-2012, ? inriktning av den verksamhet som ska upphandlas av myndigheten respektive genomföras i myndighetens egen regi, ? verksamhetsmål för myndigheten, ? instruktion för myndigheten och författningsänd- ringar i övrigt, samt ? formerna för samverkan mellan myndigheten och den nya myndigheten för tillväxtpolitiska utvärde- ringar och analyser (dir. 2008:68).</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:52/ 2008-04-29T12:00:00+01:00 2008-04-29T12:00:00+01:00 2008:52 Inrättande av en pensionsmyndighet Socialdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en pensionsmyndighet med ansvar för administrationen av den allmänna ålderspensionen samt vissa angränsande pensionsförmåner, dvs. den pensionsadministration som i dag sker inom Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM). Den nya myndigheten ska inrättas den 1 januari 2010. PPM och de delar av Försäkringskassan som avser pensionshantering avvecklas samtidigt. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut. Utredarens arbete delas upp i två etapper, en analysfas och en genomförandefas.</p> <p>Under analysfasen ska utredaren klargöra det exakta gränssnittet mellan pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Utredaren ska vidare utifrån ett medborgarperspektiv lämna förslag på hur möjligheten till personligt kundmöte på lokal nivå kan säkerställas.</p> <p>Utredarens arbete under genomförandefasen innefattar att vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.</p> <p>En utgångspunkt för arbetet är kostnadseffektivitet och genomlysbarhet i fråga om fördelning av kostnader mellan ålderpensionssystemet och statsbudgeten.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Den kundnära administrationen av pensionsförmånerna är i dag delad mellan Försäkringskassan och PPM. Detta innebär ett delat ansvar gentemot medborgarna när det gäller ålderspensionssystemet.</p> <p>Ur ett medborgarperspektiv har detta lett till problem, bl.a. när det gäller de försäkrades tillgång till information och service som tillhandahållits av två myndigheter. Ur ett administrativt perspektiv har det också uppstått problem med styrning, ledning och ansvarsutkrävande.</p> <p>Pensionsadministrationen inom Försäkringskassan sker i dag dels vid huvudkontoret i Stockholm, dels vid fyra nationella försäkringscenter samt på lokalkontoren. Viss pensionshandläggning är koncentrerad till Luleå och Visby. Det gäller handläggning av pensioner för personer som är bosatta utomlands och efterlevandepensioner. Därutöver är IT-verksamheten förlagd till Sundsvall. PPM:s huvudkontor ligger i Stockholm och viss verksamhet, bl.a. kundservice, är förlagd till Söderhamn.</p> <p>Förutom vid Försäkringskassan och PPM sker en omfattande handläggning som gäller pensionssystemet också inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Vidare utför Konjunkturinstitutet vissa prognoser. AP-fonderna förvaltar betydande belopp inom pensionssystemet. Betydelsen av de administrativa kostnaderna för de framtida pensionerna tydliggjordes i samband med pensionsreformen. Detta sätter fokus på kostnadseffektivitet och på att rätt kostnader belastar rätt finansieringskälla.</p> <p>Regeringen har återkommande lämnat gemensamma uppdrag till Försäkringskassan och PPM inom områden där myndigheterna har ett gemensamt intresse. Inom ramen för detta har Försäkringskassan och PPM startat ett gemensamt samarbetsprojekt under namnet det myndighetsgemensamma programmet.</p> <p>Tidigare utredningar</p> <p>Den förra regeringen tillsatte en särskild utredare (dir. 2005:151) för att genomföra en översyn av myndighetsstrukturen för administrationen av den allmänna ålderspensionen. Pensionsadministrationsutredningen (PAN-utredningen) överlämnade sina förslag i betänkandet Ny Pension - Ny Administration (SOU 2006:111). Utredningen föreslår i betänkandet att en pensionsmyndighet ska inrättas som ska ansvara för den inkomstrelaterade ålderspensionen och för garantipensionen. Betänkandet har remissbehandlats.</p> <p>Den förra regeringen gav den 27 april 2006 Statskontoret i uppdrag (S2006/3796/SF) att analysera och granska administrationskostnaderna för ålderspensionssystemet. Statskontoret överlämnade den 13 december 2006 till regeringen rapporten Försäkringskassans och Skatteverkets administrationskostnader för ålderspensionssystemet - en analys och granskning. Statskontoret konstaterar att Försäkringskassans och Skatteverkets administration av ålderspensionen har en kostnadsbaserad prissättning som innebär svaga drivkrafter att minska kostnaderna. Vidare anser Statskontoret att både den interna och den externa kontrollen och uppföljningen av dessa kostnader är svaga.</p> <p>Regeringen har också uppdragit åt en särskild utredare att göra en översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet (dir. 2007:24). Utredaren ska utifrån sin utvärdering och analys lämna förslag till hur en framtida funktion för tillsyn inom socialförsäkringsområdet kan organiseras. Tillsynens inriktning ska vara mot systemtillsyn och effektivitetsgranskning, Den 30 januari 2008 lämnades betänkandet 21+1 => 2 En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen, där utredaren föreslår att en ny myndighet bildas den 1 januari 2009. Utredningen föreslår att tillsynsmyndigheten ges tillsynsansvar för de allmänna pensionerna.</p> <p>Vidare har regeringen tillsatt utredningen Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor (dir. 2007:68). En särskild utredare ska stödja statliga myndigheter i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor och andra samverkansinitiativ. Målet är att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen.</p> <p>Uppdraget och behovet av utredning</p> <p>Ålderspensioner utgör ett centralt statligt åtagande. Stabiliteten i systemet är av stor vikt för Sveriges åldrande befolkning, vilket i sig motiverar en särskild organisatorisk lösning. Medborgarnas behov av information och kunskap är större än i tidigare pensionssystem. Tiden före pensioneringen bör komma mer i fokus, eftersom det är under intjänandetiden som en person kan påverka pensionen. En särskild myndighet för ålderspensioner har bättre möjligheter att svara upp mot medborgarnas behov av kunskap och information i pensionsfrågor. Därtill skapas bättre förutsättningar för en sammanhållen styrning och uppföljning av verksamheten vilket tillsammans med samordningsfördelarna medför en effektivare administration. Regeringen delar därmed PAN-utredningens slutsatser om vikten av att göra pensionshanteringen mer sammanhållen.</p> <p>Några viktiga frågor återstår dock att lösa. Utredningens förslag gör administrationen av ålderspensionen mer sammanhållen och undanröjer gränsdragningsproblemen för ålderspensionen men förslaget skapar samtidigt nya gränsdragningsproblem mellan den nya myndigheten och Försäkringskassan. Vidare bör möjligheten till personligt kundmöte säkerställas. Flera remissinstanser har också pekat på gränsdragningsfrågorna och på behovet av personliga kundmöten.</p> <p>Regeringen anser att administrationen bör samlas i en särskild myndighet. PPM och de delar av Försäkringskassans verksamhet som hanterar pension avvecklas samtidigt som den nya myndigheten bildas. För att minska gränsdragningsproblemen bör myndigheten ansvara för alla pensionsfrågor och inte bara ålderspensionen. Det innebär att myndigheten utöver ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension även ska hantera efterlevandepension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Även den frivilliga pensionsförsäkringen som är under avveckling och hanteras av Försäkringskassan bör föras över till den nya myndigheten. Vilket gränssnitt som därutöver är det optimala behöver analyseras och klargöras.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut om nödvändiga lagändringar och beslut om ekonomiska medel för den nya myndigheten. Den nya organisationen ska träda i kraft den 1 januari 2010. Utredningens arbete delas upp i två etapper. En första etapp - analysfasen - och en andra etapp - genomförandefasen. Arbetet med de båda etapperna behöver ske parallellt.</p> <p>Etapp ett - analysfas</p> <p>Utredaren ska utreda och lämna förslag till det exakta gränssnittet mellan den nya myndigheten och Försäkringskassan, dvs. om ytterligare pensioner och pensionsförmåner ska flyttas till pensionsmyndigheten. Målsättningen ska vara en uppdelning som är tydlig och rationell för såväl försäkrade som myndigheterna.</p> <p>En central uppgift för pensionsmyndigheten är information om pensionen och pensionssystemet. Information under intjänandetiden genom hur olika livsval påverkar pensionen och i samband med pensionsuttaget. Information om premiepensionssystemets risker och möjligheter är ytterligare ett viktigt inslag i pensionsmyndighetens informationsuppdrag. Även under pensionstiden behövs information om t.ex. bostadstillägg eller i situationer då pensionen räknas om.</p> <p>Informationsförmedling kan ske genom skilda kanaler, men det är här väsentligt med ett medborgarperspektiv och att mötet mellan försäkrad och myndigheter kan ske utifrån de försäkrades och spararnas behov. Det ska därför, utöver t.ex. telefon, Internet och vanlig postgång, finnas förutsättningar för personligt kundmöte på lokal nivå. Utredaren ska särskilt belysa och lämna förslag till hur ett sådant krav på ett kostnadseffektivt sätt kan tillgodoses. Utredaren ska även beakta det arbete som bedrivs i utredningen Utveckling av lokal service i samverkan och den inriktning för detta som anges i dess direktiv (dir. 2007:68). Utredaren bör i det sammanhanget särskilt överväga avtalslösningar om samverkan med andra myndigheter eller instanser.</p> <p>Pensionsmyndighetens kostnader kommer att finansieras dels av statsbudgeten, dels via AP-fonden, dels av premiepensionssystemet. Utredaren ska under arbetet särskilt beakta de krav detta ställer på genomlysbarheten när det gäller fördelning av kostnaderna. En utgångspunkt är att det måste gå att säkerställa att kostnader belastar rätt finansieringskälla. Administrationen av inkomstpensionen och tilläggspensionen finansieras via AP-fonderna. Administration av premiepensionen finansieras inom premiepensionssystemet. Administrationen av garantipensionen, efterlevandepensionen, bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstödet finansieras genom anslag på statsbudgeten. Om utredaren föreslår att fler pensionsrelaterade förmåner ska föras till den nya myndigheten, ska förslaget även innefatta kostnadskonsekvenser för administrationen.</p> <p>Verksamheten ska präglas av effektivitet. Den kompetens som finns i myndigheterna ska tas till vara. Myndighetens centrala förvaltning ska, liksom i dag gäller för såväl Försäkringskassan som PPM, vara lokaliserad till Stockholmsområdet. Myndigheternas nuvarande organisationsstruktur liksom dess lokaliseringar i övrigt ska vara en utgångspunkt för utredarens arbete. Utredaren ska redovisa sina överväganden avseende myndighetens närmare organisering och lokalisering</p> <p>En särskild redovisning av denna första etapp av utredningen ska lämnas senast den 12 december 2008. Förslagen ska ange ett gränssnitt gentemot Försäkringskassan, hur den lokala närvaron ska organiseras samt de närmare detaljerna i fråga om sådan lokalisering av verksamheten utanför Stockholmsområdet.</p> <p>Etapp två - genomförandefasen</p> <p>Utredaren ska under denna del av utredningen vidta de åtgärder som krävs för att en pensionsmyndighet ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010. Arbetet ska bedrivas med särskilt fokus på att säkerställa pensionsutbetalningar och övrig verksamhet som påverkar medborgarna.</p> <p>Samordning</p> <p>Utredaren bör ta till vara de möjligheter som samordning med andra myndigheters verksamhet möjliggör, t.ex. IT- verksamhet och lokal samverkan. Utredaren ska också överväga om det finns tjänster och funktioner i den nya myndigheten som lämpar sig för att upphandlas, i synnerhet initialt men även på längre sikt om detta är rationellt och inte medför tydliga nackdelar för allmänheten eller för myndigheter eller andra intressenter.</p> <p>Personalkonsekvenser och ekonomiska konsekvenser</p> <p>Utredaren ska belysa effekter på kostnader och konsekvenser för personal. Den rationaliseringspotential som finns ska tas till vara så att kostnaderna för den nya myndigheten blir lägre än administrationskostnaderna för motsvarande delar i dag. Som utgångspunkt för detta bör de beräkningar användas som myndigheterna redovisade i PAN-utredningen. Utredaren ska även belysa vilka kostnadsbesparingar som en samlad pensionsadministration kan komma att innebära i ett längre perspektiv. Utredaren ska redovisa konsekvenser avseende såväl kompetensförsörjningen som för personalen.</p> <p>Samverkan inom pensionsområdet</p> <p>Utredaren ska i arbetet beakta möjligheterna att stärka samarbetet mellan olika aktörer på pensionsområdet i en ny organisationsstruktur i syfte att skapa möjligheter att ge medborgarna en bättre helhetsbild av sin framtida pension.</p> <p>Föreslå verksamhetsmål och instruktion m.m.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål, namn, ledningsform och instruktion för myndigheten samt föreslå de övriga författningsändringar som krävs.</p> <p>Föreslå anslag och resursfördelning</p> <p>Utredaren ska lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012.</p> <p>Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet och besluta om myndighetens organisation. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Försäkringskassan, PPM, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och med utredningen om myndighetssamverkan vid lokala servicekontor (dir. 2007:68).</p> <p>Försäkringskassan och PPM bistår utredningen med de underlag som utredaren begär. I den mån andra myndigheters och kommittéers arbete berörs ska samråd ske med dessa. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer samt de rikstäckande pensionärsorganisationerna informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Uppdragets etapp ett ska redovisas senast den 12 december 2008.</p> <p>Delar av utredningens etapp två redovisas senast den 27 februari 2009. Utredaren ska då lämna förslag till namn för myndigheten, budget för 2010 - 2011, regleringsbrev för 2010 samt förslag till instruktion och övriga författningsändringar.</p> <p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2009.</p> <p> (Socialdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:34/ 2008-04-03T12:00:00+01:00 2008-04-03T12:00:00+01:00 2008:34 Tjänstepensioner vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner Finansdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska genomföra en översyn av regleringen av tjänstepensioneringen för de anställda vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner. Översynen ska inriktas på att systemet ska vara anpassat till de speciella förhållanden som råder på området och att arbetsgivarnas kostnader för pensionsförmånerna ska vara förutsägbara.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Allmänt</p> <p>Pensionssystemet för de anställda vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner är, och har sedan lång tid tillbaka varit en statlig angelägenhet. Motivet för att inordna dessa grupper i det statliga tjänstepensionssystemet var ursprungligen att de via statsbidragen till verksamheten hade en viss statlig anknytning och att det på den tiden saknades tjänstepensionsbestämmelser på den övriga arbetsmarknaden. Pensionsvillkoren reglerades i särskilda pensionsreglementen utfärdade av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande. När det sista av dessa reglementen, Statens allmänna tjänstepensionsreglemente, upphävdes år 1987, överfördes de särskilda pensionsvillkoren till förordningen <a href="https://lagen.nu/1987:1060">(1987:1060)</a> om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning, den s.k. PISA-förordningen. I förordningen föreskrevs att det allmänna pensionsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet PA-74, även kallat PA-SPR) skulle tillämpas på vissa i en bilaga till förordningen angivna arbetstagare med icke-statlig anställning, med de tillägg och undantag som angavs i förordningen.</p> <p>Därefter har nya kollektivavtal om tjänstepension för statsanställda slutits. År 1991 tillkom Pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 91) och fr.o.m. den 1 januari 2003 gäller Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03). I anslutning till de nya avtalen omarbetades föreskrifterna i PISA-förordningen och anpassades till de nya avtalen, först genom förordningen <a href="https://lagen.nu/1991:1427">(1991:1427)</a> om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning och därefter genom den nu gällande förordningen <a href="https://lagen.nu/2003:56">(2003:56)</a> om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. Tekniken har hela tiden varit att föreskriva att det statliga kollektivavtalade pensionsavtalet ska tillämpas, med de tillägg och undantag som anges i förordningen. Pensionsrätt enligt förordningen och pensionsrätt enligt PA 03 behandlas i viss utsträckning som skilda system. När en pensionsförmån ska beräknas enligt PA 03, tillgodoräknas inte tiden efter den 31 december 2003 i anställningar med pensionsrätt enligt förordningen.</p> <p>Förordningen om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke- statlig anställning omfattar, förutom arbetstagare hos vissa teater , dans- och musikinstitutioner, även arbetstagare hos några andra icke-statliga arbetsgivare. En sådan arbetsgivare är Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, som har viss föreställningsverksamhet och därmed en verksamhet som ligger inom området för denna utredning.</p> <p>Under de senaste 10-15 åren har stora förändringar skett på pensionsområdet, när det gäller både den lagstadgade allmänna pensionen och de kollektivavtalade tjänstepensionerna på hela arbetsmarknaden.</p> <p>Det nya reformerade allmänna pensionssystemet innebär en övergång från ett till största delen förmånsbestämt system, baserat på ett trettioårigt intjänande där de femton bästa inkomståren ligger till grund för pensionsberäkningen, till ett avgiftsbestämt system enligt livsinkomstprincipen, där alla inkomster under hela arbetslivet ligger till grund för pensionens storlek.</p> <p>På det statliga tjänstepensionsområdet har utvecklingen gått från ett bruttopensionssystem med förmånsbestämda pensioner till ett i stor utsträckning avgiftsbestämt system (PA 03), där avsättningar görs under den aktiva tiden och pensionsutfallet blir beroende av avsättningarnas storlek och avkastningen på dessa.</p> <p>Även inom den privata och kommunala sektorn har utvecklingen gått från förmånsbestämda till i huvudsak avgiftsbestämda tjänstepensioner. I samband med dessa förändringar har även de tidigare tillämpade samordningsreglerna mellan de olika tjänstepensionssystemen på arbetsmarknaden upphört att gälla.</p> <p>Anställningsvillkor på området</p> <p>Inom det statsunderstödda teater-, dans- och musikområdet finns, enligt uppgift från Statens pensionsverk (SPV), 6 227 arbetstagare hos 62 huvudmän. Av dessa är 2 592 konstnärliga anställningar. På grund av fysiska och konstnärliga skäl har dessa arbetstagare en lägre pensionsålder än den på den övriga arbetsmarknaden gängse pensionsåldern. Således har t.ex. dansare 41 år som pensionsålder och sångare 52 år.</p> <p>Därutöver gäller för dem, liksom för alla andra arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden, enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd en ovillkorlig rätt att kvarstå i anställningen till 67 års ålder, om annat inte följer av den lagen. Samtidigt har denna kategori av arbetstagare så speciella anställnings- och arbetsvillkor att det uppstår stora svårigheter att inordna dem i samma tjänstepensionssystem som de statliga arbetstagarna.</p> <p>Bland annat utgör korttidsanställningar och anställningar för en viss produktion en vanligt förekommande anställningsform. Detta medför att inkomsterna blir ojämna till exempel på grund av att det vissa perioder kan finnas samtidiga, parallella anställningar hos olika arbetsgivare. För de berörda personerna är naturligtvis det största problemet att det kan bli perioder helt utan anställning eller uppdrag.</p> <p>Teater-, dans- och musikområdet har egna arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som sluter kollektivavtal om anställnings- och arbetsvillkoren. Detta har medfört att de anställda inte har kunnat få tillträde till de av de statliga avtalsparterna inrättade, avgiftsbestämda delarna av pensionsavtalet PA 03. Parterna på området har därför slutit ett eget kollektivavtal om avgiftsbestämd pension. Avsättningarna förvaltas av försäkringsgivare som väljs av de anställda.</p> <p>Organisatoriska frågor</p> <p>Det statliga pensionsfinansieringssystemet gäller, förutom de statliga myndigheterna (Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar), även vissa staten närstående icke-statliga arbetsgivare som givit Arbetsgivarverket i uppdrag att förhandla och sluta kollektivavtal (Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar). Motivet är att dessa arbetsgivare bör ha möjlighet att få en försäkringsmässig utjämning av kostnaderna med andra arbetsgivare som är bundna av samma kollektivavtal. Bortsett från medlemmarna i Arbetsgivarverket är det i stort sett endast arbetsgivare inom teater-, dans- och musikområdet som ingår i det statliga systemet för finansiering av tjänstepensioner.</p> <p>Institutionerna är som nämnts organiserade i en egen arbetsgivarorganisation. Andra arbets- och anställningsvillkor än pensioner regleras genom kollektivavtal som denna organisation sluter med sina motparter. När det gäller dessa villkor är det arbetsgivarna som genom sin arbetsgivarorganisation har ansvar för att de utformas med hänsyn till verksamhetens krav.</p> <p>Nuvarande reglering</p> <p>För den förmånsbestämda delen av tjänstepensionen är huvudmännen inom teater-, dans- och musikområdet anslutna till den statliga försäkringsmodellen. Enligt denna beräknas premier som motsvarar den intjänade pensionsrätten under året individuellt för varje anställd. Det sker ingen fondering av inbetalda premier. Premierna tillförs en inkomsttitel på statsbudgeten. När förmånen ska betalas ut belastas ett anslag, Statliga tjänstepensioner m.m., utgiftsområde 2. För att se till att premierna är rätt avvägda gör Statens pensionsverk beräkningar med syfte att få fram effekterna av bland annat skillnaderna mellan å ena sidan konstaterad dödlighet och verkligt ränteläge och å andra sidan de antaganden om dessa som ligger i de försäkringstekniska grunderna.</p> <p>Tidigare var de premier som dessa huvudmän skulle betala schablonmässigt bestämda utan direkt koppling till värdet av de intjänade pensionsrätterna. Detta medförde att inte hela värdet av statens stöd till området redovisades på kulturhuvudtiteln i statsbudgeten. Senare, när schablonen sattes så att de totala premierna för området motsvarade de sammanlagda pensionsrätter som intjänats under året, omfördelades kostnaderna för pensioner mellan huvudmännen. I samband med att reglerna för beräkning av premierna ändrats har anslagen till statsbidrag räknats upp. Statsbidragen till verksamheten är numera avvägda med hänsyn till att respektive institution ska betala kostnaderna för pensioner till sina anställda, och det finns inga bidrag som är specialdestinerade till pensionskostnader.</p> <p>Behovet av en översyn</p> <p>I PISA-förordningen har man försökt lösa problemen med svårigheten att arbeta i vissa yrken fram till 65 eller 67 år genom regler om rätt att avgå med pension vid lägre åldrar och i vissa fall minskat krav på anställningstidens längd för hel pension för vissa yrken. Detta kan i sin tur medföra problem, t.ex. om någon byter yrke och inbetalda pensionspremier är för höga eller för låga i förhållande till vad som gäller i den nya anställningen. Det kan även tänkas motverka en önskvärd rörlighet på arbetsmarknaden. Den stora skillnad som i vissa fall finns mellan den ålder då arbetstagaren kan avgå med pension och den ålder då arbetstagaren måste göra det, medför också en osäkerhet för arbetsgivarna i personalplaneringen.</p> <p>Eftersom det inte är ovanligt med korta anställningar och perioder utan anställning kan regelverket i PISA- förordningen ge vissa effekter på pensionsrätten som kan förefalla mindre lämpliga.</p> <p>Till exempel gäller att det statliga pensionsavtalet har ett pensionslönebegrepp som i princip motsvarar lönen för ett kalenderår. Pensionsunderlaget är ett genomsnitt av pensionslöner (omräknade med prisbasbeloppet) under den femårsperiod som föregår det år som underlaget avser. Vid beräkningen av pensionsunderlaget utgår man från de kalenderår då arbetstagaren haft en anställning under hela året. Endast om det inte finns något sådant kalenderår under femårsperioden tar man hänsyn till månadslöner. Detta medför att lönen ett enstaka år kan få stort genomslag. I vissa fall kan endast löner som ligger flera år före det aktuella året få betydelse för hur stor den pensionsförmån som intjänas under året är.</p> <p>Om ett uppdrag går ut på att utföra ett visst arbete (t.ex. att utforma scenografin för en uppsättning) mot ett visst arvode, utan att det anges hur lång tid arbetet ska ta, kan det bli svårigheter att applicera reglerna i pensionsavtalet. Avtalets fundamentala begrepp är anställningstid och lönenivå och det har även betydelse hur anställningstid och inkomst fördelas mellan kalenderåren.</p> <p>De premier som ska betalas för en viss anställd beror inte bara på hans eller hennes ålder, lön och pensionsålder utan även i hög grad på tidigare löner och intjänad pensionsrätt. Detta, i förening med de speciella anställningsvillkoren inom området, gör att det kan vara svårt för arbetsgivarna att förutse sina pensionskostnader.</p> <p>De grunddata som SPV behöver för att kunna beräkna rätt förmåner och premier bestäms naturligtvis av PISA- förordningens bestämmelser och därmed indirekt av villkoren i det statliga pensionsavtalet. En följd av att anställningsvillkoren hos arbetsgivare på scenkonstområdet skiljer sig från dem hos de statliga myndigheterna är att inrapporteringen av grunddata kompliceras. Detta har i många fall lett till brister i inrapporteringen, vilket innebär stora svårigheter för SPV vid beräkningen av förmånerna och premierna.</p> <p>De reformer som skett inom den allmänna försäkringen och arbetsrätten utgår från att man normalt ska arbeta fram till den allmänna pensionsåldern, 65 år. I de värderingar som legat till grund för reformeringen av det allmänna pensionssystemet ligger att man förväntas gå in i ett nytt yrke om kraven i det tidigare är sådana att man inte kan arbeta kvar till 65 eller 67 år. För att underlätta en övergång till annan verksamhet eller annat förvärvsarbete för personal med låg pensionsålder, t.ex. sångare och dansare, har förslag om s.k. karriärväxling framförts från parterna på området.</p> <p>För de arbetstagare som i likhet med dansare och sångare har ett kort yrkesliv innebär de nuvarande pensionsvillkoren på området att de före 65 års ålder får en pension som inte samordnas med andra inkomster och som uppgår till 65-70 procent av lönen i slutskedet av karriären. På grund av de senare årens förändringar av pensionssystemen kan dock den sammanlagda pensionen efter 65 år bli mycket låg för den som inte fortsätter att förvärvsarbeta efter det att han eller hon avgått med pension från sin anställning. Det har därför framförts förslag om att införa av någon form av garanti för nivån på de sammanlagda pensionerna efter 65 års ålder i förhållande till nivån före denna ålder.</p> <p>Parterna på området har framfört att de önskar ett pensionssystem där premierna kommer den enskilde till del. Man uttrycker också en farhåga för att det nuvarande systemet kan vara överfinansierat. Enligt 2003 års PISA- förordning är rätten till pension från 65 års ålder fribrevsbildande, medan rätten till pension före 65 år för dem med lägre pensionsåldrar är antastbar. Att en rätt till pension är antastbar innebär att om en person inte är anställd vid den ålder då rätten till pension skulle inträda, bortfaller rätten. Att en rätt till pension är fribrevsbildande innebär däremot att en så stor del av pensionen som är intjänad kommer att utbetalas. Detta är en del av de villkor som ska ligga till grund för beräkningen av premier, vilket innebär att premierna är lägre än om rätten till pension före 65 år vore oantastbar.</p> <p>Parterna har även framfört en farhåga om att de höga premier som är en följd av låga pensionsåldrar skulle försvåra för personer i yrken med låga pensionsåldrar att få nya anställningar.</p> <p>Sammanfattningsvis innebär det nu sagda att regleringen av tjänstepensioneringen för de anställda vid vissa statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner bör ses över. Målet med översynen är att åstadkomma system som är anpassat till förhållandena på området. Översynen bör även avse i vilken utsträckning statliga regleringar är lämpliga medel för att åstadkomma sådana system.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Materiell reglering</p> <p>Utredaren ska lämna förslag på i vilken utsträckning regleringen av pensionsvillkoren på området bör ske genom kollektivavtal eller i författning. Utredaren kan även lämna förslag på villkor som ett kollektivavtal skulle kunna innehålla. Eftersom tjänstepensionering på den svenska arbetsmarknaden normalt regleras genom kollektivavtal måste ett förslag om författningsreglering kunna motiveras utifrån de särskilda förhållandena på detta område.</p> <p>Om utredaren finner att det behövs ändringar i författningar för att underlätta att tjänstepensioneringen helt eller delvis blir kollektivavtalsreglerad, ska utredaren lägga fram förslag om lämpliga ändringar.</p> <p>För de delar av tjänstepensioneringen som utredaren bedömer bör vara författningsreglerade ska förslag lämnas på materiella förändringar i villkoren för att göra dessa bättre anpassade till förhållandena på området. Detta kan gälla frågor om avgiftsbestämda eller förmånsbestämda system, pensionsåldrar, intjänandetider och krav på anställningstid för hel förmån. Utredaren ska då beakta hur förmåner på detta område samverkar med förmåner på andra områden. Detta gäller inte minst i förhållande till sådana teater-, dans och musikarbetsgivare som inte har statligt reglerade pensionsvillkor. Även förmånerna till dem som samtidigt eller successivt med anställningar inom området har statliga anställningar bör uppmärksammas.</p> <p>Utredarens förslag kan även innebära att rätten till en viss tjänstepensionsförmån ska ersättas med en annan typ av förmån.</p> <p>Utredaren ska uppmärksamma eventuella skattekonsekvenser av sina förslag men ska inte föreslå några ändringar i skattereglerna.</p> <p>Utredaren ska så långt som möjligt med hänsyn till övriga mål utforma sina förslag så att de medför att det blir lättare för arbetsgivarna att förutse sina pensionskostnader. Utredaren ska även göra en beräkning av hur förslagen till förändringar i villkoren påverkar arbetsgivarnas kostnader. Det är även önskvärt att arbetstagarna får goda möjligheter att förutse sina förmåner.</p> <p>I de delar som pensionssystemet enligt utredarens uppfattning bör vara författningsreglerat ska utredaren lämna författningsförslag.</p> <p>Det står utredaren fritt att mot bakgrund av de riktlinjer som angetts ovan behandla andra aspekter än de ovan nämnda.</p> <p>Det statliga finansieringssystemet</p> <p>Utredaren ska bedöma i vilken utsträckning som området även fortsättningsvis ska ingå i det statliga tjänstepensionsfinansieringssystemet och om det i så fall bör ske någon förändring i detta system. Utgångspunkterna för denna bedömning ska vara att kollektivet av de berörda arbetsgivarna ska bära kostnaderna och att det ska ske en riktig fördelning av kostnaderna inom kollektivet. Detta behöver inte nödvändigtvis utesluta att det kan ske en utjämning av kostnader, som lämpar sig för en försäkringsmässig utjämning, inom kollektivet eller mellan kollektivet och de statliga myndigheterna.</p> <p>Staten har pensionsåtaganden mot dem som innehaft eller innehar anställningar inom området. Utredaren ska lämna förslag på hur staten ska fullgöra dessa åtaganden om vissa eller alla förmåner inte längre ska ingå i det statliga pensionsfinansieringssystemet.</p> <p>Utredarens förslag får inte medföra ökade nettokostnader för staten. De får dock medföra andra konsekvenser för statsbudgeten. Sådana konsekvenser ska redovisas, särskilt i den utsträckning förslagen medför ändringar i fråga om statens inkomster och utgifter och dessas fördelning mellan skilda budgetår.</p> <p>Komparativ studie</p> <p>Erfarenheter som finns i andra länder kan tillföra utredningen värdefulla bidrag. I de övriga nordiska länderna finns samma yrkesgrupper inom det konstnärliga området som i Sverige. Enligt uppgift från parterna på området har Tyskland och Kanada system för karriärväxling. Utredaren ska därför studera regleringen av pensionsvillkoren för motsvarande konstnärliga grupper i de länder som kan vara av intresse.</p> <p>Utredaren ska även inhämta uppgifter om hur tjänstepensioneringen ordnats hos de svenska teater, dans- och musikarbetsgivare som inte är anslutna till den statliga tjänstpensioneringen.</p> <p>Övriga förvärvsmöjligheter före den allmänna pensionsåldern</p> <p>Som tidigare nämnts har det framförts förslag om karriärväxling. Utredaren ska undersöka i vad mån personer som avgått vid en låg pensionsålder parallellt med tjänstepensionen har haft inkomster som grundar rätt till pensionsförmån, och vilken inverkan detta har på den totala pensionen från 65 års ålder. Utredaren ska även bedöma vilken effekt detta kan förväntas få med hänsyn till intrappningsreglerna i de nuvarande pensionssystemen. Utredaren ska överväga om det bör göras några förändringar av rätten till tjänstepension före 65 års ålder. Bör i så fall reglerna utformas så att de stimulerar pensionstagarna att förvärva pensionsgrundande inkomster?</p> <h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren ska</p> <p>- inhämta synpunkter från Svensk scenkonst, Statens pensionsverk, Arbetsgivarverket, Statens kulturråd och Kulturutredningen (Ku 2007:06),</p> <p>- samråda med Ekonomistyrningsverket i den utsträckning det uppkommer frågor med anknytning till det statliga pensionsfinansieringssystemet och</p> <p>- informera de fackliga organisationerna på området och ge dem tillfälle att framföra synpunkter på utredningen.</p> <p>Uppdraget ska redovisas senast den 27 mars 2009.</p> <p> (Finansdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:27/ 2008-03-13T12:00:00+01:00 2008-03-13T12:00:00+01:00 2008:27 En ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet Försvarsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet med anledning av vad regeringen redovisade i budgetpropositionen 2007/08:1, utg.omr. 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt i propositionen Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (prop. 2007/08:92). Den nya myndighetens namn ska vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen 2007/08:92.</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten och lämna förslag till anslag.</p> <p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 29 juni 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av verksamheterna vid Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar i syfte att lämna förslag till en preciserad uppgifts-, ansvars- och resursfördelning. Uppdraget var att pröva om relevanta delar av myndigheterna borde läggas samman till en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet samt att pröva om övriga delar eventuellt borde föras över till andra befintliga myndigheter. Utredningen, som antog namnet Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap, har lämnat betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31).</p> <p>I betänkandet föreslås att en ny myndighet ska bildas samt att Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar läggs ned och att en stor del av de uppgifter som dessa myndigheter i dag har överförs till en ny myndighet för att åstadkomma en större effektivitet när det gäller att hantera dagens olyckor, hot och risker. En del uppgifter föreslås få en annan huvudman. Betänkandet har remissbehandlats (dnr Fö2007/1188/CIV).</p> <p>Regeringen gör i budgetpropositionen 2007/08:1, utg.omr. 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, bedömningen att en ny samlad myndighet mot olyckor och kriser bör inrättas den 1 januari 2009 och att detta bör medföra en kostnadseffektivisering.</p> <p>En ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet</p> <p>I propositionen Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (prop. 2007/08:92) föreslår regeringen att Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar ska läggas ned den 31 december 2008. Regeringen bedömer att en ny myndighet med ansvar för frågor om olyckor i vardagen och allvarliga kriser i samhället ska inrättas den 1 januari 2009. Stora delar av de verksamheter som Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar i dag bedriver ska överföras till den nya myndigheten. Myndighetens namn ska vara Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</p> <p>Som skäl för regeringens förslag anges att genom att föra samman Krisberedskapsmyndighetens verksamhet - att skapa en tvärsektoriell helhetssyn och samverkan mellan sektorer och ansvarsnivåer - med Statens räddningsverks säkerhetsarbete för skydd mot olyckor samt Styrelsen för psykologiskt försvars kunskapsspridande verksamhet, skapas synergier och goda förutsättningar att hantera samhällets krisberedskap. Regeringens förslag överensstämmer i huvudsak med förslagen i betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser.</p> <p>Den nya myndighetens inriktning</p> <p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet som verkar inom området samhällets krisberedskap. Myndigheten ska ansvara för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet för att i samverkan med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt att utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga. Arbetet som bedrivs ska även omfatta området civilt försvar. Myndigheten ska vara pådrivande i arbetet med att utveckla den tvärsektoriella dimensionen av verksamheten inom och mellan alla nivåer i samhället och över hela hotskalan. Myndigheten ska ha ett ansvar både före, under och efter en kris eller olycka.</p> <p>Det är regeringens avsikt att under 2008 fatta beslut om en strategi för Statens räddningsverks biståndsfinansierade verksamhet. Strategin ska ligga till grund för myndighetens biståndsverksamhet under perioden 2008-2010.</p> <p>Målet för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet ska vara att:</p> <p>· utveckla och stödja samhällets gemensamma beredskap mot olyckor och kriser,</p> <p>· minska konsekvenser av dessa i de fall de inträffar,</p> <p>· arbeta med samordning över sektorsgränser och ansvarsområden i syfte att utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga och</p> <p>· följa upp arbetet med samhällets krisberedskap.</p> <p>Det framtida utbildningsbehovet inom området är mycket brett och kräver spetskompetens från flera olika forskningsdiscipliner. Myndigheten ska verka för att utbildnings- och övningsverksamhet kommer till stånd, bl.a. genom att beställa utbildningar från olika institutioner m.m.</p> <p>Förberedande arbete</p> <p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska identifiera och analysera hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. Tillsammans med de sektorsansvariga myndigheterna ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sedan genomföra en övergripande planering av åtgärder för att möta de identifierade hoten. Sektorsansvarig myndighet har därefter, i samråd med den nya myndigheten, ett ansvar för att vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna och öka samhällets förmåga att stå emot konsekvenserna av att ett identifierat hot blir verklighet.</p> <p>Myndigheten ska utveckla och driva strategisk inriktning inom sin EU-relaterade och internationella verksamhet, verka för enhetlighet i hanteringen av frågorna, verka för kvalitetssäkring, ansvara för inhämtning och spridning av information inom området samt svara för en samlad återkoppling till Regeringskansliet i dessa frågor. Den internationella biståndsfinansierade verksamhetens särskilda karaktär och särskilda behov, bl.a. kravet på snabbhet i beslutsprocessen vid insatser, ska särskilt beaktas.</p> <p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vara sammanhållande för ett effektivt planeringssystem och svara för samordning av beslutsunderlag till regeringen. Myndigheten ska lämna förslag till fördelning av anslaget 7:5 Krisberedskap.</p> <p>De frågor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna inom området samhällets krisberedskap är bl. a.</p> <p>· en övergripande bild av hot, risker och sårbarheter,</p> <p>· förslag till mål och handlingsplaner för krisberedskapen och</p> <p>· åtgärder som vidtas för förberedelser, hantering och uppföljning.</p> <p>Myndigheten ska ha följande uppgifter.</p> <p>· På lokal, regional och central nivå bedriva stöd och utbildning vad gäller krishantering.</p> <p>· Normering, stöd, utbildning och tillsyn när det gäller samhällets räddningstjänst.</p> <p>· Normering och tillsyn av enskilda som bedriver farlig verksamhet eller förfogar över egendom med särskilda risker.</p> <p>· Normering, stöd och tillsyn i förhållande till olycksförebyggande verksamhet i kommunerna.</p> <p>· Stöd till Regeringskansliet inom ramen för myndighetens EU-relaterade verksamhet.</p> <p>· Inrikta, beställa och kvalitetssäkra samt förmedla behovsmotiverad säkerhetsforskning av hög kvalitet till olika typer av användare. Tillämpad forskning ska prioriteras. En viktig uppgift för myndigheten ska vara att förmedla resultaten av aktuell forskning inom verksamhetsområdet till berörda användare.</p> <p>· Medieberedskap.</p> <p>Myndigheten ska hålla samman följande uppgifter</p> <p>· Arbetet med den internationella utvecklingen inom ansvarsområdet och samverka med myndigheter med liknande ansvarsområden i andra länder.</p> <p>· Berörda myndigheters information om säkerhetspolitik, totalförsvar och samhällets krisberedskap.</p> <p>· Arbetet med säkerhet vid samhällsviktiga verksamheter och anläggningar.</p> <p>· Arbetet för barns och ungas säkerhet när det gäller att motverka olycksfall som leder till personskador.</p> <p>Myndigheten ska hålla samman frågor avseende CBRN-ämnen genom att</p> <p>· verka för samordning av beredskapen för att hantera oavsiktliga och avsiktliga CBRN-händelser i landet, bl.a. genom att stödja övnings- och utbildningsverksamhet samt forskning och metodutveckling inom området,</p> <p>· stödja utvecklingen av samlade hotbilder, arbetet med kris- och riskkommunikation, materiel och tekniska stödfunktioner, samarbetet mellan operativ personal och expertstöd samt samarbetet mellan civila och militära aktörer,</p> <p>· stödja andra myndigheters arbete i EU och internationella organisationer och</p> <p>· stödja andra myndigheters arbete avseende frågor om transport av farligt gods.</p> <p>Myndigheten ska ansvara för frågor om:</p> <p>· räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande åtgärder samt sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och</p> <p>· transport av farligt gods som beslutas utifrån det förslag om fördelning av ansvar som utredaren och Transportstyrelseutredningen (N 2007:5) ska lämna, se under Behov av ytterligare utredningar.</p> <p>Myndigheten ska ansvara för frågor om brandfarliga och explosiva varor samt frågor om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarlig kemikalieolycka.</p> <p>Myndigheten ska lämna stöd till Regeringskansliet i frågor om övning, utbildning och krishanteringsfrågor.</p> <p>Myndigheten ska ha följande uppgifter inom informationssäkerhetsområdet.</p> <p>· Hålla samman det nationella informationssäkerhetsarbetet för samhällsviktiga system samt delta i standardiseringsarbetet.</p> <p>· Utveckla handlingsplaner och hantera den nationella strategin.</p> <p>· Analysera den nationella och internationella utvecklingen inom området.</p> <p>· Ge ut föreskrifter för statliga myndigheter i samhällsviktiga system.</p> <p>· Beställa signalskyddsutrustning för samhället, utom för Försvarsmaktens behov.</p> <p>· Samordna övningar inom området.</p> <p>· Utöva signatärskapet för Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA).</p> <p>Vid en kris</p> <p>För att säkerställa en god krishanteringsförmåga i samhället ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap stödja samordningen av centrala myndigheters åtgärder under en kris.</p> <p>Myndigheten ska verka för att berörda aktörer ges tillfälle att</p> <p>· gemensamt utbyta erfarenheter,</p> <p>· samordna inriktningen av krisberedskapen,</p> <p>· samordna information till allmänhet och media,</p> <p>· effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser samt</p> <p>· samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ, bl.a. avseende stödsystem och verktyg, information och lägesbilder.</p> <p>Myndigheten ska ha ett nära samarbete med Kansliet för krishantering i Regeringskansliet. Myndigheten ska till Regeringskansliet kunna lämna underlag och information i samband med olika händelser.</p> <p>Myndigheten ska kunna bistå med operativa insatser utanför Sverige och lämna nationella stödresurser vid kriser och olyckor i Sverige. Myndigheten ska därvid ha en förmåga att kunna stödja samhällets aktörer under extrema förhållanden som t.ex. stormar, skogsbränder, översvämningar, ras- och skred. Denna förmåga ska bestå av såväl personella som materiella resurser.</p> <p>Myndigheten ska samordna informationssäkerhetsarbetet.</p> <p>Myndigheten ska lämna stöd till personer med hemvist i Sverige som drabbats av en stor katastrof utomlands och deras anhöriga.</p> <p>Myndigheten ska upprätthålla beredskap för internationella katastrof- och biståndsinsatser med mandat att skicka hjälpinsatser, vara ledande myndighet inom området internationell humanitär minhantering, bedriva kapacitetshöjande insatser för att stärka katastrofberedskapen i utsatta länder, ge stöd till tidig återuppbyggnad samt ge stöd till civila konflikthanteringsinsatser. Myndigheten ska ha förmågan att samordna arbetet inför begäran om mottagandet av internationellt stöd samt samordna utvecklingen av formerna för detta arbete.</p> <p>Efter en kris</p> <p>Lärande ska ske och erfarenheter från olyckor och kriser ska ligga till grund för myndighetens utveckling av krisberedskapsarbetet. Den verksamhet som bedrivs vid Nationellt centrum för lärande av olyckor utgör en grund för detta.</p> <p>Övrig verksamhet</p> <p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska följa upp och utvärdera samhällets krisberedskapsförmåga och bedöma om vidtagna åtgärder fått önskad effekt på krisberedskapen.</p> <p>Myndigheten ska ha förmåga att genomföra fördjupad och särskilt noggrann utvärdering och genomgång av ett samhällsviktigt område, en specifik åtgärd eller en sektor.</p> <p>Myndigheten ska ansvara för den informationsbank över M/S Estonias förlisning som i dag finns på Internet vid Styrelsen för psykologiskt försvar och fullgöra de uppgifter som Styrelsen i dag har på detta område, dvs. utöver informationsbanken vara kontaktorgan för anhöriga och överlevande</p> <p>Miljöpåverkan</p> <p>Vid planeringen av utbildningsverksamheten ska den miljöpåverkan som de praktiska delarna i utbildningen avseende skydd mot olyckor innebär beaktas.</p> <p>Uppgifter som avses föras till annan myndighet</p> <p>Ansvaret för och finansieringen av de regionala ledningsplatserna avses föras över till respektive länsstyrelse. Signalskyddsverksamheten som i dag bedrivs i Sollefteå avses överföras till Försvarets radioanstalt.</p> <p>Verksamhetsorter och årsarbetskrafter</p> <p>Det är viktigt att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är lokaliserad så att den har goda förutsättningar för sitt arbete, bl.a. under en kris. En central uppgift för myndigheten ska vara att bygga och vidmakthålla olika nätverk för att stödja samordning av samhällets krisberedskap.</p> <p>En viktig uppgift för myndigheten är myndighetssamverkan under kriser där även en nära samverkan med Regeringskansliet är nödvändig. En del av den nya myndighetens funktioner, bl.a. myndighetens ledning, ska därför vara placerade i Stockholmsområdet för att underlätta en nära kontakt med Regeringskansliet och övriga aktörer. Kontakter med olika aktörer såväl nationella som internationella underlättas om delar av myndigheten finns i Stockholmsområdet.</p> <p>I betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser framhålls att det finns överkapacitet, bristande flexibilitet samt utvecklings- och investeringsbehov när det gäller Statens räddningsverks utbildningsverksamhet. Den i propositionen föreslagna modellen att viss utbildning bör bedrivas i egen regi och viss utbildning bör upphandlas bedöms kunna leda till en god tillgänglighet i landet och samtidigt ge ett behovsanpassat utbildningssystem med en hög flexibilitet. För att säkerställa att det finns utbildningsplattformar för den utbildning där det finns reglerade krav ska utbildningsverksamhet bedrivas på två orter.</p> <p>Utbildning inom risk- och säkerhetsområdet ska även i fortsättningen bedrivas med statligt huvudmannaskap vid Revinge och på Sandö. Vad gäller Rosersberg och Skövde avser regeringen att tillsätta en kommitté som ska pröva möjligheten att låta annan huvudman bedriva verksamhet.</p> <p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamheter ska dessutom vara lokaliserad bl.a. i Karlstad. Omfattningen på verksamheten i Karlstad ska i huvudsak motsvara nuvarande nivå.</p> <p>Myndighetens verksamhet beräknas kräva mindre resurser i jämförelse med de resurser som Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar sammantaget har. Som planeringsförutsättning gäller att den ekonomiska ramen för myndighetens förvaltningskostnader under 2009 får uppgå till 930 miljoner kronor, inklusive 206 miljoner kronor för Rakelverksamheten.</p> <p>Myndigheten ska disponera anslag för biståndsverksamhet (UO 7 anslag 8:1 ap 4) och transfereringsverksamhet (UO 6 anslag 6:8 ap 2, anslag 7:2 ap 1 och anslag 7:3 ap 1). De preliminära ramarna för dessa anslag har beräknats i budgetpropositionen för 2008.</p> <p>Organisation och ledningsform</p> <p>Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Vid myndigheten ska det finnas en överdirektör.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009. I arbetet ingår att</p> <p>· förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet,</p> <p>· lägga upp redovisningsplaner,</p> <p>· bygga upp administrativa och IT-tekniska system och</p> <p>· ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p> <p>Behov av utredningar</p> <p>Utredaren ska föreslå hur forskning och utvecklingsarbete för samhällets krisberedskap och säkerhet ska samordnas och utvecklas. Myndigheten ska ha ett ansvar för beställning av forskning inom sitt ansvarsområde. Tillämpad forskning ska prioriteras. Utredaren ska ta ställning till behovet av ett vetenskapligt råd och om behov anses finnas hur ett sådant bör knytas till myndigheten. En viktig uppgift för myndigheten ska vara att förmedla resultaten av aktuell forskning inom verksamhetsområdet.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till hur en beställar- utförarmodell kan utvecklas för att täcka in det framtida utbildningsbehovet inom området samhällets krisberedskap. Myndigheten ska vara en tydlig kravställare i denna modell för att säkerställa relevant och kvalitetssäker utbildning.</p> <p>Tillgängligheten avseende utbildningen för brandmän med deltidsanställning ska beaktas. Målet bör vara att redan under 2009 genomföra sådan utbildning med medverkan från andra utbildningsaktörer.</p> <p>Utredaren ska i samråd med Transportstyrelseutredningen (N2007:5) lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen.</p> <p>Beskrivning av myndighetens ansvarsområde</p> <p>Utredaren ska tydligt beskriva ansvarsområdet för den nya myndigheten med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet. Utgångspunkten ska vara att det sakansvar inom respektive ansvarsområde som andra myndigheter har inte påverkas. Utredaren ska vid behov uppmärksamma regeringen på eventuella gränsdragningsproblem.</p> <p>Budgetunderlag och verksamhetsmål</p> <p>Utredaren ska lämna ett budgetunderlag för åren 2009 - 2011 samt resursfördelning och verksamhetsplan för myndigheten för 2009.</p> <p>Budgetunderlaget ska innehålla en bedömning av om verksamhet inom Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar som i dag finansieras av anslag 7:5 Krisberedskap bör bli ordinarie myndighetsuppgifter för den nya myndigheten. Budgetunderlaget ska i så fall redovisa om och i så fall hur mycket medel från anslag 7:5 Krisberedskap som i stället bör beräknas under den nya myndighetens anslag för förvaltning för att finansiera detta. Utgångspunkten är att verksamhet som är att beteckna som stadigvarande myndighetsuppgifter ska finansieras via den nya myndighetens förvaltningsanslag.</p> <p>Utredaren ska beakta att avvecklingskostnader kan komma att belasta anslaget 7:5 Krisberedskap.</p> <p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag till författningsändringar och instruktion för myndigheten. I instruktionsförslaget ska om möjligt rådgivande råd/delegationer undvikas.</p> <p>Organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.</p> <p>I Riksrevisionens rapport Beredskap för kärnkraftsolyckor anges ett antal brister och rekommendationer då det gäller förmågan att hantera kärnkraftlyckor. Detta bör beaktas vid organiserandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</p> <p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska besluta om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen 2007/08:92. Utredaren ska emellertid nu påbörja arbetet. Utredaren ska samråda med Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Utredaren ska vidare samråda med den avvecklingskommitté för Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar som regeringen avser att tillsätta. Utredaren ska därutöver samråda med Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket, myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen enligt bilagan till förordningen <a href="https://lagen.nu/2006:942">(2006:942)</a> om krisberedskap och höjd beredskap och andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändig. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid de berörda myndigheterna informerad. Utredarens arbete bör, när så är lämpligt, ske med stöd av Kammarkollegiet.</p> <p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet - Försvarsdepartementet och Finansdepartementet (Enheten för statlig förvaltning) - underrättad om arbetet.</p> <p>Utredaren ska senast den 4 augusti 2008 till regeringen (Försvarsdepartementet) lämna förslag till</p> <p>· verksamhetsplan för 2009,</p> <p>· verksamhetsmål för myndigheten,</p> <p>· sådana författningsändringar som måste föreläggas riksdagen samt</p> <p>· budgetunderlag för perioden 2009 - 2011.</p> <p>Utredaren ska senast den 1 september 2008 lämna förslag till</p> <p>· regleringsbrev för 2009,</p> <p>· övriga författningsändringar inklusive förslag till instruktion för myndigheten samt</p> <p>· hur samordningsbehovet ska tillgodoses mellan myndigheten och andra myndigheter och aktörer.</p> <p>En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2008. Av rapporten ska framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p> <p> (Försvarsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:25/ 2008-03-06T12:00:00+01:00 2008-03-06T12:00:00+01:00 2008:25 Bildandet av diskrimineringsombudsmannen Integrations- och jämställdhetsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet. Den nya myndighetens namn ska vara Diskrimineringsombudsmannen. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95).</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion och anslag. Diskrimineringsombudsmannen ska vara lokaliserad till Stockholm.</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 31 januari 2002 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (dir. 2002:11). Kommittén skulle bl.a. överväga möjligheterna till och analysera konsekvenserna av en sammanslagning av några eller samtliga ombudsmän mot diskriminering till en institution eller av en samordning av dem på något sätt. Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv till kommittén den 28 maj 2003 (dir. 2003:69) och den 27 januari 2005 (dir. 2005:8). Kommittén, som antog namnet Diskrimineringskommittén, lämnade sitt slutbetänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) i februari 2006. Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering till riksdagen.</p> <p>I propositionen föreslås att en myndighet med namnet Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att den nya diskrimineringslagen följs. Av propositionen framgår också att de nuvarande myndigheterna Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) bör avvecklas i samband med inrättandet av Diskrimineringsombudsmannen.</p> <p>Diskrimineringsombudsmannen</p> <p>Av propositionen framgår följande om den nya myndighetens, Diskrimineringsombudsmannens, arbetsuppgifter och där nämns också ett antal frågor som regeringen anser bör övervägas närmare av en organisationskommitté.</p> <p>Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att den föreslagna diskrimineringslagen följs och därutöver verka för att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet. Myndigheten ska också ha rätt att i domstol föra talan för en enskild som anser sig ha blivit diskriminerad. Ombudsmannen ska vidare genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer samt genom utbildning, information och på annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot diskriminering.</p> <p>Av propositionen framgår att Diskriminerings- ombudsmannen bör vara en myndighet under regeringen och att myndigheten leds av en myndighetschef, som även är ombudsman. Vid myndigheten bör det finnas ett råd som kan tillföra myndigheten sakkunskap i diskrimineringsfrågor och andra frågor som har betydelse för verksamheten. Ledamöterna i rådet bör inte utses av regeringen utan av myndighetschefen. På detta sätt kan myndigheten, för att effektivt kunna utföra sina uppgifter, själv bedöma behovet av kompetens och kunskap och ändra sammansättningen när det bedöms lämpligt.</p> <p>Enligt propositionen bör det vidare göras en tydlig åtskillnad mellan den granskande och främjande verksamheten hos Diskrimineringsombudsmannen. Syftet är bl.a. att tillsyn, som innebär myndighetsutövning, ska avgränsas från myndigheters informations- och rådgivningsuppgifter. Denna åtskillnad är viktig för att garantera rättssäkerheten för dem tillsynen riktas mot.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med propositionen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009. Regeringens förslag i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering ska vara utgångspunkt för utredarens arbete.</p> <p>Föreslå instruktion, verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p> <p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag om förordning med instruktion för Diskrimineringsombudsmannen.</p> <p>Vidare ska utredaren lämna förslag om anslag, regleringsbrev och verksamhetsmål för myndigheten. Utredarens förslag ska rymmas inom ramen för de resurser som de berörda myndigheterna (JämO, DO, HO och HomO) har i dag.</p> <p>Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för perioden 2010-2013 för myndigheten.</p> <p>Besluta om organisation, bemanning och stödfunktioner m.m.</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer.</p> <p>Utredaren ska bl.a. bedöma hur frågor som är av främjande karaktär bör organiseras hos Diskrimineringsombudsmannen för att skapa en tydlig skillnad mellan den granskande och främjande verksamheten.</p> <p>Vidare ska utredaren vidta nödvändiga ekonomi- och personaladministrativa åtgärder samt de åtgärder i övrigt som krävs för att myndigheten ska kunna fungera från den 1 januari 2009.</p> <p>Utredaren ska även ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. Diskrimineringsombudsmannen ska vara lokaliserad till Stockholm. Vid anskaffande av lokaler för Diskrimineringsombudsmannen ska möjligheten beaktas att överta befintliga lokaler från någon av de nuvarande ombudsmännen. Bl.a. ska beaktas om lokalerna uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionshinder.</p> <p>Den nya Diskrimineringsombudsmannen ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för Diskrimineringsombudsmannens verksamhet med anledning av bl.a. de nya diskrimineringsgrunder som tillkommer samt fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>I sitt arbete ska utredaren särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid de berörda myndigheterna informerad.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med JämO, DO, HO och HomO samt i den utsträckning det behövs med i övrigt berörda myndigheter och organisationer. Utredaren ska inhämta relevant underlag från myndigheterna.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Senast den 11 augusti 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till anslag för Diskrimineringsombudsmannen för 2009.</p> <p>Senast den 15 oktober 2008 ska utredaren till regeringen lämna</p> <p>- förslag om verksamhetsmål, verksamhetsplan, instruktion och regleringsbrev,</p> <p>- budgetunderlag för perioden 2010-2013, och</p> <p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p> <p>Uppdraget i övrigt ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2008.</p> <p> (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:18/ 2008-02-14T12:00:00+01:00 2008-02-14T12:00:00+01:00 2008:18 Avveckling av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion Miljödepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska fr.o.m. den 1 juli 2008 ansvara för avvecklingen av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av förslag i tilläggsbudgetproposition för 2008. Utredaren ska dock redan fr.o.m. den 1 mars 2008 i samarbete med Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen förbereda avvecklingen så att myndigheterna kan läggas ned den 30 juni 2008.</p> <p>Utredaren ska ha arbetsgivaransvaret för den uppsagda personalen i avvecklingsorganisationen. Utredaren ska också avveckla bl.a. lokaler och utrustning som inte ska övertas av den nya myndigheten.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Mot bakgrund av regeringens ambition att begränsa antalet myndigheter och eftersträva en effektivare statsförvaltning, har frågan väckts om möjligheten att lägga samman Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen med bibehållande av myndigheternas respektive verksamheter.</p> <p>De båda myndigheterna har flera beröringspunkter och förmodas därför kunna sammanföras så att effektiviteten kan öka och resurs- och verksamhetsmässiga fördelar uppstå.</p> <p>Regeringen anger i budgetpropositionen för 2008 att en ny myndighet bör inrättas med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet och att Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen bör läggas ned (prop. 2007/08:1 utg.omr. 20).</p> <p>Regeringen beslutade den 19 september 2007 om kommittédirektiv (dir. 2007:135) för inrättande av en ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Av direktiven framgår att den nya myndigheten ska ta över Strålskyddsinstitutets och Kärnkraftinspektionens uppgifter enligt nuvarande instruktioner. Vidare framgår att den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen ska läggas ned den 30 juni 2008. Utredaren ska fr.o.m. den 1 juli 2008 och tills vidare ansvara för att genomföra avvecklingen av myndigheterna. Utredaren ska dock redan fr.o.m. den 1 mars 2008 förbereda avvecklingen i samarbete med Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen.</p> <p>Ansvaret för avvecklingen ligger t.o.m. den 30 juni 2008 hos Strålskyddsinstitutet respektive Kärnkraftinspektionen. Utredaren ska dock redan före den 1 juli 2008 ha arbetsgivaransvaret för den personal som sägs upp från Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen och som kommer att ingå i avvecklingsorganisationen. Utredaren ska även ha arbetsgivaransvaret för den personal som förs över till den nya myndigheten och som till följd av omorganisationen eventuellt sägs upp av den nya myndigheten. Även denna personal ska ingå i avvecklingsorganisationen.</p> <p>I uppdraget ingår att</p> <p>- utarbeta en avvecklingsplan, planera och budgetera arbetet samt redovisa detta för regeringen,</p> <p>- ge de anställda aktiv och kontinuerlig information,</p> <p>- hålla kontakt med berörda arbetstagarorganisationer,</p> <p>- fullgöra arbetsgivarens uppgifter enligt trygghetsavtalet och så långt möjligt aktivt medverka till att den övertaliga personalen kan få nytt arbete eller finna annan acceptabel lösning i enskilda fall,</p> <p>- utnyttja tillgängliga stödresurser, framför allt Trygghetsstiftelsen och den offentliga arbetsförmedlingen, men också t.ex. Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk, företagshälsovården samt i fråga om arkiven Riksarkivet,</p> <p>- vidta övriga administrativa åtgärder, t.ex. avveckla lokaler och utrustning, verkställa slutlig arkivläggning och slutföra matriklar för berörd personal, samt</p> <p>- avsluta alla kontrakt eller andra åtaganden.</p> <p>Utredaren ska samråda med Organisationskommittén för strålsäkerhet (M 2007:05).</p> <p>Utredaren ska lämna en avvecklingsplan till regeringen senast den 30 april 2008. Vidare ska utredaren lämna en delrapport om hur avvecklingsarbetet fortskrider, inklusive budget för 2009 för avvecklingen, senast den 1 juli 2008.</p> <p>Utredaren ska den 31 december 2008 lämna en delrapport och senast den 1 september 2009 lämna en slutrapport till regeringen.</p> <p> (Miljödepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:3/ 2008-02-07T12:00:00+01:00 2008-02-07T12:00:00+01:00 2008:3 Bildandet av Statens skolinspektion Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med ansvar för tillsyn över och kvalitetsgranskning av skolväsendet m.m. Den nya myndigheten ska även svara för ärenden som kan beskrivas som tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevombudet för likabehandling ska inordnas i myndigheten, och myndigheten ska även tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Den nya myndighetens namn ska vara Statens skolinspektion.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50).</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå mål för verksamhetens olika delar och anslagsfördelning.</p> <p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. (dir. 2007:28). Skolmyndighetsutredningen överlämnade sitt betänkande den 1 november 2007 (SOU 2007:79). Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Nya skolmyndigheter till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av en ny myndighetsstruktur inom skolväsendet m.m. och vissa lagförslag som är nödvändiga för att genomföra strukturförändringarna.</p> <p>Regeringen bedömer att en särskild myndighet bör skapas för tillsyn och kvalitetsgranskning. På så sätt kan en god granskning av måluppfyllelsen och verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning säkerställas i den nya myndighetsstrukturen för skolväsendet m.m. Genom att skilja tillsynsuppgifterna från de föreskrivande, utvecklande och bidragsförmedlande uppgifterna skapas också en tydlig och förutsägbar rollfördelning, vilket i sin tur ger myndigheterna förutsättningar att genomföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Den nya myndighetens namn ska vara Statens skolinspektion.</p> <p>Regeringen bedömer vidare att Skolinspektionens granskning kan bli skarpare och mer ändamålsenlig om den förenas med vissa ingripandemöjligheter. Att förena tillståndsgivning och tillsyn är lämpligt ur effektivitetssynpunkt och vanligt förekommande hos andra statliga tillsynsmyndigheter. Uppgiften att svara för godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag ska därför föras från Statens skolverk till Skolinspektionen.</p> <p>Vid Skolinspektionen kommer genom tillsyn och kvalitetsgranskning en bred och djup kompetens att samlas vad gäller sakområdet samt vad gäller skoljuridik och juridisk utredningsmetodik. Denna kompetens gör myndigheten lämplig att överta det ansvar som Skolverket i dag har för att inom sitt verksamhetsområde se till att lagen <a href="https://lagen.nu/2006:67">(2006:67)</a> om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever följs. Skolinspektionen ska även överta de andra uppgifter som Skolverket i dag har enligt lagen. Barn- och elevombudet för likabehandling, som i dag utför uppgifter som enligt lagen ska ombesörjas av Skolverket, ska knytas till Skolinspektionen. Myndigheten ska även tillhandahålla kanslistöd åt Skolväsendets överklagandenämnd.</p> <p>Utbildningsinspektionsutredningen har lämnat förslag till den statliga utbildningsinspektionens framtida inriktning och utformning (SOU 2007:101). Betänkandet har remitterats och synpunkter ska lämnas senast den 3 mars 2008. Betänkandet och dess beredning kan komma att föranleda tilläggsdirektiv till denna utredning.</p> <p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p> <p>Skolinspektionen ska vara en myndighet för nationell tillsyn och kvalitetsgranskning inom skolväsendet m.m. Skolinspektionen ska ansvara för tillsyn över och kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet samt den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och utbildningen vid fristående skolor. Myndigheten ska även ha de andra tillsynsuppgifter som i dag åligger Skolverket och svara för tillståndsprövning.</p> <p>Från Skolverket överförs ansvaret till Skolinspektionen att tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Barn- och elevombudet för likabehandling ska också föras över från Skolverket till den nya myndigheten.</p> <p>Skolinspektionen ska således överta de arbetsuppgifter som i dag vilar på Skolverket avseende ovan nämnda verksamheter.</p> <p>Den nationella uppföljning och utvärdering som Skolverket även framgent ska svara för kommer rimligen att utgöra ett viktigt underlag för Skolinspektionens verksamhet. Samtidigt bör Skolverket kunna använda inspektionsresultat i sitt arbete med t.ex. uppföljning och utvärdering. Ett väl fungerande samarbete mellan Skolinspektionen och Skolverket kring dessa frågor är därför viktigt.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Statens skolinspektion, med samlat ansvar för frågor som rör tillsyn över och kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet. Myndigheten ska även ha de andra tillsynsuppgifter som i dag åligger Skolverket. Skolinspektionen ska vidare svara för tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevombudet för likabehandling ska inordnas i myndigheten, som även ska tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter.</p> <p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p> <p>Utredaren ska föreslå mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Utredaren ska även föreslå hur myndighetens anslag ska fördelas på anslagsposter och föreslå en verksamhetsplan för myndigheten för perioden den 1 oktober-31 december 2008. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Utredaren ska utgå från de resurser som Skolverket har i dag för tillsyn och kvalitetsgranskning, verksamhet avseende godkännande och rätt till bidrag för fristående skolor och återkallande av sådant tillstånd och sådan rätt till bidrag samt kanslistöd för Skolväsendets överklagandenämnd.</p> <p>Utredaren ska med utgångspunkt i erfarenheterna från den tid som barn- och elevombudet för likabehandling har bedrivit sin verksamhet föreslå en dimensionering och finansiering för ombudet. Utredaren ska även beakta att anslaget i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) tillförs 150 miljoner kronor från 2008 avseende främst utbildningsinspektion.</p> <p>Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p> <p>Stödfunktioner, organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Den nya myndighetens huvudkontor ska placeras i Stockholmsområdet, men myndigheten bedöms ha behov av verksamhet på flera orter i landet. Myndigheten bör ha en regional organisation med en god geografisk spridning. Med en regional organisation finns goda förutsättningar för kännedom om regionala och lokala förhållanden bland inspektörer och annan personal. Genom regional närvaro minskar också avstånd och restider, vilket medför rimligare arbetsvillkor och möjlighet till reducerade reskostnader. Utredaren ska i sitt arbete med att utforma Skolinspektionens regionala organisation utgå från den regionala organisation som i dag finns vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Detta innebär att kontor kan komma att finnas i Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Växjö. I syfte att säkra en sammanhållen inspektionsverksamhet och likvärdiga bedömningar över landet bör antalet regionala enheter inte öka nämnvärt jämfört med dagens regionala organisation vid Skolverket.</p> <p>Utredaren ska särskilt överväga lokalisering av Skolväsendets överklagandenämnd och barn- och elevombudet för likabehandling.</p> <p>Utredaren ska därutöver vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska vidare bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal m.m. där så är möjligt.</p> <p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Skolverket, Skolväsendets överklagandenämnd, barn- och elevombudet för likabehandling, Ekonomistyrningsverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att bilda för avvecklingen av vissa myndigheter och verksamheter inom skolväsendet m.m. I den utsträckning det behövs ska utredaren även samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p> <p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Utöver det ska utredaren senast den 16 juni 2008 lämna</p> <p>- förslag på mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p> <p>- förslag på hur myndighetens anslag ska fördelas och verksamhetsplan för perioden den 1 oktober-31 december 2008,</p> <p>- budgetunderlag för perioden 2009-2011, och</p> <p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p> <p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 september 2008. Av slutrapporten ska framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p> <p> (Utbildningsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:5/ 2008-02-07T12:00:00+01:00 2008-02-07T12:00:00+01:00 2008:5 Bildandet av Specialpedagogiska skolmyndigheten Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan m.m. Den nya myndighetens namn ska vara Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50).</p> <p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå verksamhetsmål och anslagsfördelning.</p> <p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. (dir. 2007:28). Skolmyndighetsutredningen överlämnade sitt betänkande den 1 november 2007 (SOU 2007:79). Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Nya skolmyndigheter till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av en ny myndighetsstruktur inom skolväsendet m.m. och vissa lagförslag som är nödvändiga för att genomföra strukturförändringarna.</p> <p>I dag arbetar främst två statliga myndigheter med funktionshindrade elevers utbildning: Specialpedagogiska institutet vars uppgift är att erbjuda råd och stöd i specialpedagogiska frågor samt Specialskolemyndigheten som ansvarar för utbildningen vid de statliga specialskolorna. Att två olika myndigheter verkar inom detta område ger upphov till gränsdragningsproblem, vilket bl.a. Riksrevisionen konstaterat.</p> <p>Regeringen har i propositionen angett att en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ska bildas. En gemensam myndighet med ansvar för vissa frågor som rör elever med funktionshinder ökar förutsättningarna för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de olika personalgrupperna. Kvaliteten i den stödjande verksamheten främjas också av att den stödjande verksamheten läggs samman med utbildningsverksamheten i specialskolorna. Samtidigt som den nya myndigheten bildas ska Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten avvecklas.</p> <p>Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) är ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen och administrerar vissa statsbidrag. Sisus svarar även för administrativt stöd åt Nämnden för Rh-anpassad utbildning och har vissa andra uppgifter. Regeringens förslag innebär att Sisus avvecklas som ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen. Verksamheten ska övertas av den nya Specialpedagogiska skolmyndigheten.</p> <p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p> <p>Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ansvara för utbildningen i specialskolan och vid särskilda resurscenter samt erbjuda råd och stöd i specialpedagogiska frågor till huvudmän med ansvar för bl.a. förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, utbildning inom det offentliga skolväsendet och fristående skolor. Myndigheten ska även främja utveckling, anpassning och distribution av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder samt administrera vissa statliga stöd och bidrag.</p> <p>Den nya myndigheten ska överta de uppgifter som i dag åligger Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus. Vidare ska myndigheten överta utveckling av läromedel för vuxna med teckenspråk som första språk från Nationellt centrum för flexibelt lärande.</p> <p>Den nya myndigheten ska inrättas den 1 juli 2008 och ska vid denna tidpunkt överta ansvaret för den verksamhet som Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus tidigare bedrivit. Berörd verksamhet inom Nationellt centrum för flexibelt lärande kommer att inordnas i Specialpedagogiska skolmyndigheten i samband med att centrumet upphör den 1 oktober 2008.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, med samlat ansvar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan m.m. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter.</p> <p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p> <p>Utredaren ska föreslå mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Utredaren ska även föreslå hur myndighetens anslag ska fördelas på anslagsposter och föreslå verksamhetsplan för myndigheten för andra halvåret 2008. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Utredaren ska utgå från att den verksamhet med tillhörande anslag som i dag bedrivs av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus överförs till den nya myndigheten.</p> <p>Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p> <p>Stödfunktioner, organisation och bemanning m.m.</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och om intern resursfördelning samt överväga lämpliga arbetsformer.</p> <p>Utredaren ska hitta former för samverkan mellan myndigheten och dess avnämare, exempelvis genom brukarråd. Vidare ska utredaren bedöma hur organiseringen av läromedelsfrågor och administrationen av vissa statliga stöd och bidrag bäst kan lösas inom den nya myndigheten.</p> <p>Den nya myndighetens huvudkontor ska placeras i Härnösand, men myndigheten bedöms ha behov av verksamhet på flera orter i landet.</p> <p>Utredaren ska dessutom vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska även bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Utredaren ska vinnlägga sig om att den nya myndigheten ska präglas av en samlad myndighetskultur.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten, Socialstyrelsen, Ekonomistyrningsverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att bilda för avvecklingen av vissa myndigheter och verksamheter inom skolväsendet m.m. I den utsträckning det behövs ska utredaren även samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid de berörda myndigheterna informerad.</p> <p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Utöver det ska utredaren senast den 29 februari 2008 lämna budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p> <p>Utredaren ska vidare senast den 11 april 2008 lämna</p> <p>- förslag på mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p> <p>- förslag på hur myndighetens anslag ska fördelas och verksamhetsplan för andra halvåret 2008,</p> <p>- förslag på hur samverkan mellan myndigheten och dess avnämare ska ske, och</p> <p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p> <p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 juni 2008.</p> <p> (Utbildningsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:140/ 2007-10-04T12:00:00+01:00 2007-10-04T12:00:00+01:00 2007:140 Inrättande av en ny myndighet för tillsyn av energimarknaderna Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för tillsyn av energimarknaderna, Energimarknadsinspektionen.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar som krävs.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till bl.a. verksamhetsmål, instruktion och budget. Utredaren ska bl.a. besluta om Energimarknadsinspektionens organisation och bemanna myndigheten samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2008. Energimarknadsinspektionen ska ha sitt säte i Eskilstuna.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Statskontoret gjorde på regeringens uppdrag en översyn av verksamheten inom Statens energimyndighets (Energimyndigheten) ansvarsområde 2003. Statskontoret föreslog då en uppdelning av verksamheten i två separata myndigheter.</p> <p>Någon fullständig uppdelning av myndigheten gjordes dock inte. Som ett resultat av översynen inrättades i stället i januari 2005 Energimarknadsinspektionen som en delvis självständig del av Energimyndigheten. Energimarknadsinspektionens uppgifter är främst att utöva tillsyn över energimarknaderna. Denna konstruktion har dock visat sig innebära bl.a. oklara ansvarsförhållanden och besvärande roll- och målkonflikter.</p> <p>Regeringen gav därför den 1 mars 2007 Statskontoret i uppdrag att senast den 1 oktober 2007 lämna förslag till arbetsuppgifter och organisation för en myndighet för tillsyn av energimarknaderna och i övrigt lämna förslag till åtgärder för att förbereda inrättandet av denna. Utgångspunkten för arbetet är att Energimyndigheten renodlas och att en ny myndighet för tillsyn av energimarknaderna inrättas bestående av den verksamhet som i dag ingår i Energimarknadsinspektionen. I Statskontorets uppdrag ingår också att lämna förslag till hur befintliga och tillkommande uppgifter ska fördelas mellan myndigheterna.</p> <p>Statskontoret lämnade den 2 juli 2007 delrapporten Energimarknadsinspektionen - uppdrag, verksamhet och finansiering. I delrapporten presenteras förslag till arbetsuppgifter och finansiering.</p> <p>Statskontorets bedömning är att Energimarknadsinspektionens uppdrag redan i dag är tydligt avgränsat från den övriga verksamheten vid myndigheten. Verksamhetsgrenarna är renodlade i den betydelsen att ingen personal som arbetar vid Energimarknadsinspektionen utför arbetsuppgifter som ligger på Energimyndigheten. Detta innebär att verksamhetsområdena Elmarknadspolitik och Övrig energimarknadspolitik med tillhörande verksamhetsgrenar, elmarknad, tillsyn enligt naturgaslagen <a href="https://lagen.nu/2005:403">(2005:403)</a> och utveckling av övriga energimarknader, efter organisationsförändringen ska utgöra Energimarknadsinspektionens uppdrag.</p> <p>Enligt Statskontorets bedömning bör uppgifterna krisberedskap och energistatistik ligga kvar på Energimyndigheten. Båda myndigheterna bör enligt Statskontoret ha kompetens och resurser för att bedriva analysverksamhet. När det gäller marknadsövervakning av de avreglerade delarna av energimarknaderna, dvs. produktion och försäljning, anser Statskontoret att dessa uppgifter även fortsättningsvis bör ligga på Energimarknadsinspektionen och inte föras över exempelvis till Konkurrensverket.</p> <p>Ovanstående bedömningar delas av regeringen och ska utgöra en utgångspunkt för utredarens arbete.</p> <p>Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader finansieras i dag genom en särskild anslagspost inom Energimyndighetens förvaltningsanslag. De administrativa kostnaderna fördelas mellan Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen enligt en särskild fördelningsnyckel. Statskontorets bedömning är att Energimarknadsinspektionens nuvarande finansieringsram är tillräcklig för de befintliga verksamhetsgrenarna inom verksamhetsområdena Elmarknadspolitik och Övrig energimarknadspolitik, men att det kommer att finnas behov av ytterligare resurser för tillkommande arbetsuppgifter.</p> <p>I budgetpropositionen för 2008 föreslås att ett nytt anslag för Energimarknadsinspektionens förvaltningskostnader förs upp på statsbudgeten. Inspektionen förslås också disponera avgifter för tillsyn enligt naturgaslagen <a href="https://lagen.nu/2005:403">(2005:403)</a>. Vidare föreslås en ökning av Energimarknadsinspektionens förvaltningsanslag för att finansiera de utökade tillsynsuppgifterna för Energimarknadsinspektionen avseende elkvalitet och leveranssäkerhet samt tillkommande tillsynsuppgifter på fjärrvärmemarknaden. Därutöver föreslås att anslaget ökas med 3 miljoner kronor under 2008 för att finansiera merkostnader som uppstår i samband med organisationsförändringen. Av samma skäl föreslås en ökning av Energimyndighetens förvaltningsanslag med 1 miljon kronor under 2008.</p> <p>I Statskontorets slutrapport, som lämnades den 1 oktober 2007, behandlas bl.a. ledningsform för Energimarknadsinspektionen och samverkan med andra myndigheter. Rapporten ska utgöra ett underlag för utredarens arbete.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska svara för det förberedelsearbete som krävs, under förutsättning att nödvändiga beslut fattas av riksdagen, för att Energimarknadsinspektionen ska kunna inrättas den 1 januari 2008.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål, instruktion och budget för Energimarknadsinspektionen.</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutning av Energimarknadsinspektionen till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för Energimarknadsinspektionens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska besluta om Energimarknadsinspektionens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för Energimarknadsinspektionens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Energimarknadsinspektionen ska bemannas med beaktande av reglerna i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska besluta om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Statens energimyndighet, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket samt med övriga berörda myndigheter och utredningar i den utsträckning som är nödvändig.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra sina synpunkter.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag om instruktion för myndigheten till regeringen senast den 29 oktober 2007.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag om budget för 2008 och regleringsbrev för 2008 till regeringen senast den 15 november 2007.</p> <p>Uppdraget i övrigt ska redovisas till regeringen senast den 30 december 2007.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:135/ 2007-09-19T12:00:00+01:00 2007-09-19T12:00:00+01:00 2007:135 En ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet Miljödepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i 2008 års budgetproposition.</p> <p>Utredaren ska bland annat bemanna myndigheten och lämna förslag till verksamhetsmål och anslag.</p> <p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Mot bakgrund av regeringens ambition att begränsa antalet myndigheter och eftersträva en effektivare statsförvaltning, har frågan väckts om möjligheten att lägga samman Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion med bibehållande av båda myndigheternas verksamheter.</p> <p>De båda myndigheterna har flera beröringspunkter och förmodas därför kunna sammanföras så att effektiviteten kan öka och resurs- och verksamhetsmässiga fördelar uppstå.</p> <p>En ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet</p> <p>I departementspromemorian Sammanläggning av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion (Ds 2007:16) föreslås att Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen avvecklas och att deras verksamheter överförs till en ny myndighet.</p> <p>Som förutsättningar för en sammanläggning anges att en ökad satsning på tillsynen ska genomföras, att myndigheternas uppgifter enligt nuvarande instruktioner ska utföras också fortsättningsvis, att sammanläggningen ska förstärka nuvarande verksamhetsgrenar genom att utnyttja de samverkansfördelar som kan uppstå i en ny organisation, att kostnader för sammanläggningen ska tas inom befintlig ram, att samordningsfördelar bör leda till vissa effektivitetsvinster samt att sammanläggningen inte ska leda till ökade kostnader för kommuner, landsting, företag eller andra enskilda.</p> <p>Som skäl för en sammanläggning anges bland annat att samordningsvinster förväntas som, tillsammans med den resursförstärkning som aviserades i vårpropositionen 2007, kommer att innebära en kraftigt ökad satsning på tillsynen. Effektivitetsvinster förväntas även för de verksamhetsområden som i dag hanteras av båda myndigheterna. Framförallt skulle en samlad insats på kärnavfallsområdet bidra positivt till de granskningar som ska göras de närmaste åren.</p> <p>Sammanhållandet av strålskyddsfrågor inom en myndighet borgar för en fortsatt hög kvalitet på området. Övriga verksamhetsområden inom den nya myndigheten kommer också att kunna dra nytta av en samlad strålskyddskompetens.</p> <p>Departementspromemorian har remissbehandlats och synpunkter på skrivelsen finns samlade i PM Remissammanställning - sammanläggning av Strålskyddsinstitutet och Kärnkraftinspektionen (dnr M2007/2061/Mk).</p> <p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p> <p>Den nya myndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet på strålskydds- och kärnsäkerhetsområdet. Myndigheten ska ansvara för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, säkerhet i kärnteknisk verksamhet inklusive fysiskt skydd, slutförvaring av kärnämne och kärnavfall, nukleär icke-spridning samt avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Myndigheten ska även handlägga vissa finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet samt bedriva internationellt utvecklingssamarbete. I myndighetens verksamhet ska ingå att finansiera och bedriva viss forskning och utveckling inom verksamhetsområdena.</p> <p>Den nya myndigheten ska lokaliseras till Storstockholm.</p> <p>Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny myndighet med samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Den nya myndigheten ska ta över Strålskyddsinstitutets och Kärnkraftinspektionens uppgifter enligt nuvarande instruktioner. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 juli 2008.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i 2008 års budgetproposition.</p> <p>Föreslå verksamhetsmål och instruktion m.m.</p> <p>Utredaren ska till regeringen lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt redovisa behovet av författningsändringar. I detta ingår att lämna förslag till ledningsform för myndigheten.</p> <p>Utredaren ska föreslå namn på myndigheten.</p> <p>Föreslå anslag och resursfördelning</p> <p>Utredaren ska lämna förslag om anslag, resursfördelning och verksamhetsplan för myndigheten för perioden den 1 juli 2008-31 december 2008. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för 2009-2011.</p> <p>Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Strålskyddsinstitutet, Kärnkraftinspektionen och Ekonomistyrningsverket samt i den utsträckning det behövs med i övrigt berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Utredaren ska senast den 29 februari 2008 till regeringen lämna förslag till</p> <p>- anslag för myndigheten och verksamhetsplan för perioden den 1 juli 2008-31 december 2008,</p> <p>- budgetunderlag för perioden 2009-2011, och</p> <p>- namn på myndigheten.</p> <p>Senast den 31 mars 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till</p> <p>- verksamhetsmål för myndigheten,</p> <p>- instruktion för myndigheten inklusive ledningsform,</p> <p>- de författningsförändringar som behövs, och</p> <p>- hur samordningsarbetet ska bedrivas mellan myndigheten och andra myndigheter samt former för samverkan med andra myndigheter och aktörer.</p> <p>Slutrapport ska lämnas till regeringen senast den 30 juni 2008.</p> <p> (Miljödepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:105/ 2007-07-19T12:00:00+01:00 2007-07-19T12:00:00+01:00 2007:105 Inrättandet av en trafikinspektionsorganisation Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2007</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation, Transportstyrelsen. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens godkännande i de delar det behövs.</p> <p>Utredarens arbete ska genomföras i två etapper. I en första etapp ska utredaren lämna förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, dess ansvarsområden, ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU, finansieringsform och lokalisering.</p> <p>Under den andra etappen av utredningsarbetet ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Regeringen avser att ge ytterligare direktiv om genomförandet av bildandet av Transportstyrelsen.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Den 25 november 2004 gjorde riksdagen ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning med uppdrag att utreda hur en gemensam trafikinspektion ska vara organiserad (Inspektionsverksamheten inom trafikslagen bet. 2004/05:TU4, rskr. 2004/05:64). Utgångspunkten var att en gemensam trafikinspektion skulle tillskapas under första halvåret 2006.</p> <p>Den 6 oktober 2005 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur man kan inrätta en trafikslagsövergripande organisation för inspektionsverksamhet som rör kontroll av att krav i fråga om säkerhet och skydd inom transportområdet är uppfyllda, se kommittédirektivet Översyn av inspektionsverksamheten för säkerhets- och skyddsfrågor inom transportområdet (dir. 2005:108). Trafikinspektionsutredningen förordade i betänkandet Trafikinspektionen - en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet (SOU 2007:4) ett organisationsalternativ, nämligen att en ny myndighet bildas och att Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen läggs ned, att verksamheterna där förs över till den nya myndigheten och att Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen skiljs från Sjöfartsverket och Vägverket och att verksamheterna förs till den nya myndigheten. Remissbehandlingen av betänkandet visade på ett stöd för förslaget att inrätta en ny trafikslagsövergripande myndighet. Ett antal remissinstanser förde fram synpunkter att verksamheten på framför allt Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsinspektionen, som är avgiftsfinansierad och i högre grad styrd av internationella konventioner och överenskommelser, skulle kunna påverkas negativt av den föreslagna organisationsförändringen.</p> <p>Regeringen angav dessutom i budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 2) att det med tanke på den omfattning den statliga myndighetsorganisationen nu fått finns anledning att se över hela verksamheten. Den 21 december 2006 tillkallade regeringen därför kommittén Översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) med ppdrag att lämna förslag som kan effektivisera statlig förvaltning och verksamhet genom att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter, skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten, få till stånd en tydligare och mera överskådlig statlig förvaltningsstruktur som förenklar kontakterna för medborgare och företag och underlättar samverkan mellan statliga myndigheter och mellan statlig och kommunal förvaltning, samt öka myndigheternas förmåga att bidra till effektiviseringar och att fullgöra sina uppdrag i ljuset av de krav som EU-medlemskapet ställer.</p> <p>Regeringens bedömning i den nu aktuella frågan är att fördelarna med en samlad trafikinspektionsorganisation överväger. I det fortsatta utredningsarbetet måste dock den nya myndighetens ansvarsområden, organisering, internationella arbete och finansieringsform noggrant analyseras.</p> <p>Behovet av en utredning</p> <p>En ny myndighet på transportområdet</p> <p>Regeringen avser mot nämnda bakgrund ta ett samlat grepp över myndigheterna på transportområdet och tillskapa en ny myndighet, Transportstyrelsen, och avveckla Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen.</p> <p>Transportstyrelsen ska ledas av en generaldirektör.</p> <p>Den nya myndighetens inriktning</p> <p>Utgångspunkten ska vara att den nya myndighetens verksamhet ska omfatta all norm- och tillståndsgivning samt tillsynsregler avseende de fyra transportslagen med beaktande av deras skilda förutsättningar. Transportstyrelsen ska vara registermyndighet avseende de fyra transportslagen och företräda Sverige i de organisationer där regelutveckling inom myndighetens ansvarsområden sker.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>Utredaren ska lämna förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, beskriva myndighetens ansvarsområden, organisering, föreslå finansieringsform samt Transportstyrelsens lokalisering.</p> <p>Utredaren ska, under förutsättning att beslut fattas av riksdagen och regeringen, vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en ny myndighet för en gemensam trafikinspektionsorganisation. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 januari 2009.</p> <p>Utredarens arbete ska genomföras i två etapper.</p> <p>Etapp 1: analysfas</p> <p>I en första etapp ska utredaren analysera och lämna förslag på myndighetens ansvarsområde, internationella ansvar, finansieringsform och lokalisering. Förslagens verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenser ska redovisas.</p> <p>Beskriva myndighetens ansvarsområden</p> <p>Utredaren ska särskilt analysera vilken norm- och tillståndsgivning samt vilka tillsynsregler som Transportstyrelsen ska ansvara för.</p> <p>Utredaren ska analysera vilka verksamheter, inte bara inom Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket och Banverket utan även inom andra myndigheter som har tillsyn över eller beslutar om säkerhets-, miljö- och skyddsaspekter gällande bland annat konstruktions- och utrustningsregler för fordon och fartyg, trafik-, behörighets-, arbetstids-, avgifts-, infrastruktur- och tillsynsregler, som ska föras över till den nya myndigheten.</p> <p>Utredaren ska tydligt beskriva ansvarsområdet för den nya myndigheten. Utredaren ska överväga om Transportstyrelsen ska ha, och i sådana fall vad som ska ingå i, ett sektorsansvar. Utredaren ska samråda med utredningen om en översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) och ha kontakt med utredningen om flygplatsöversyn (dir. 2006:60, dir. 2006:104, dir. 2007:1) och utredningen om den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid (dir. 2006:116, dir. 2007:69).</p> <p>Utredaren ska överväga och lämna förslag till vad Transportstyrelsen ska ansvara för i det fall ett trafiksäkerhetsansvar för de som utformar vägtransportsystemet, enligt Trafikinspektionsutredningens betänkande Trafikinspektionen - en myndighet för säkerhet och skydd inom transportområdet (SOU 2007:4), genomförs. Utredaren ska i det sammanhanget särskilt belysa vad ett sådant trafiksäkerhetsansvar skulle innebära för den ekonomiska och fysiska planeringsprocessen för väginvesteringar samt för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen.</p> <p>Utredaren ska redovisa behovet av och föreslå erforderliga författningsändringar.</p> <p>Föreslå myndighetens ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU</p> <p>Utredaren ska analysera arbetet i internationella organisationer och inom EU och föreslå Transportstyrelsens mandat att efter delegering av regeringen företräda Sverige i organisationer där regelutveckling sker inom det område som Transportstyrelsen ska ansvara för. I uppdraget ingår att redogöra för hur förslagen överensstämmer med Sveriges internationella överenskommelser och med de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU.</p> <p>Analysera och föreslå finansieringsform m.m.</p> <p>Utredaren ska analysera och föreslå finansieringsform och eventuell avgiftskonstruktion för Transportstyrelsen avseende samtliga transportslag.</p> <p>Föreslå lokalisering</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till vilken lokalisering Transportstyrelsen ska ha.</p> <p>Etapp 2: genomförandefas</p> <p>Under den andra etappen av utredningsarbetet ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p>Föreslå verksamhetsmål och instruktion m.m.</p> <p>Utredaren ska lämna förslag till verksamhetsmål och instruktion för myndigheten samt föreslå erforderliga författningsändringar.</p> <p>Föreslå anslag och resursfördelning</p> <p>Utredaren ska lämna förslag om eventuella anslag och avgifter samt verksamhetsplan för myndigheten för 2009. Utredaren ska också lämna ett budgetunderlag för åren 2010-2012.</p> <p>Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning</p> <p>Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet.</p> <p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Utredaren ska vidare bedöma vilken kompetens som är nödvändig för myndighetens verksamhet. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska samråda med Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket och Banverket samt Arbetsmiljöverket, Konkurrensverket, Tullverket, Statens räddningsverk, Statens haverikommission, länsstyrelserna, Kustbevakningen, Ekonomistyrningsverket och Arbetsgivarverket. Vidare ska utredaren samråda med andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som är nödvändig. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p> <p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.</p> <p>Förslagets konsekvenser ska redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>.</p> <p>Senast den 2 maj 2008 ska utredaren redovisa behovet av och föreslå erforderliga författningsändringar samt lämna förslag till</p> <p>- vilka verksamheter inom Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Banverket och Sjöfartsverket som ska föras över till den nya myndigheten,</p> <p>- vilka verksamheter utanför Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Banverket och Sjöfartsverket som ska föras över till den nya myndigheten,</p> <p>- myndighetens ansvarsområden,</p> <p>- myndighetens ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU,</p> <p>- myndighetens finansieringsform m.m. samt</p> <p>- myndighetens lokalisering.</p> <p>Regeringen avser att därefter ge ytterligare direktiv om genomförandet av bildandet av Transportstyrelsen.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:112/ 2007-07-12T12:00:00+01:00 2007-07-12T12:00:00+01:00 2007:112 Inrättande av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Justitiedepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2007</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare skall förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, med uppgift att utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. Utredaren skall bl.a. besluta om nämndens närmare organisation och bemanning. Den nya nämnden skall kunna inrättas den 1 januari 2008.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen har den 7 juni 2007 i lagrådsremissen Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m. föreslagit att en ny lag om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet skall träda i kraft den 1 januari 2008. I den föreslagna lagen föreskrivs att det under regeringen skall finnas en fristående och självständig nämnd, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som skall utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden skall också utöva tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Nämnden skall på begäran av en enskild vara skyldig att kontrollera om han eller hon har varit föremål för hemliga tvångsmedel eller förekommer i Säkerhetspolisens register och om tvångsmedelsanvändningen respektive personuppgiftsbehandlingen i så fall har skett på ett korrekt sätt. Enligt förslaget skall ledamöter i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utses bland sådana personer som har föreslagits av partigrupperna i riksdagen.</p> <p>En sakkunnig person har den 7 juni 2007 till Justitiedepartementet lämnat ett förslag om bl.a. en ny förordning med instruktion för den nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Förslaget omfattar även organisatoriska frågor och ekonomiska konsekvenser (Ju2007/5892/Å).</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare skall svara för det förberedelsearbete som behövs för att den nya nämndmyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, skall kunna inrättas den 1 januari 2008. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skall överta samtliga Registernämndens uppgifter och Registernämnden skall upphöra.</p> <p>Utredaren skall senast den 1 oktober 2007 lämna förslag till regleringsbrev, verksamhetsplan samt budgetunderlag för år 2008.</p> <p>Utredaren skall förbereda uppbyggnaden av nämnden och får därvid ingå nödvändiga avtal. I förberedelserna ingår att bedöma vilken kompetens som är nödvändig för nämndens verksamhet samt så långt möjligt förbereda anställning av den personal som behövs vid nämndens kansli. Utredaren skall fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Nämndens kansli skall bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren skall i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p> <p>Utredaren skall utarbeta lämplig organisation och lämpliga arbetsformer för verksamheten samt utarbeta en arbetsordning och en arkivplan för nämnden.</p> <p>Eftersom tyngdpunkten i nämndens verksamhet är förlagd till Stockholm och nämndens kanslifunktioner till viss del skall fullgöras av Säkerhetspolisen skall nämnden lokaliseras till Stockholm.</p> <p>Utredaren skall hyra lämpliga lokaler samt skaffa utrustning till lokalerna. Vidare skall utredaren skaffa administrativa system för ekonomistyrning, diarieföring m.m. samt förbereda nämnden för anslutning till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren skall undersöka möjligheten att samutnyttja administrativa system och servicefunktioner hos andra statliga myndigheter.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren skall i den utsträckning det behövs samråda med berörda myndigheter och organisationer.</p> <p>Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <p>Det står utredaren fritt att lämna även andra förslag som utredaren finner behövs för nämndens verksamhet.</p> <p>Uppdraget gäller med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut. När det behövs skall åtgärder, såsom t.ex. tecknande av avtal, förses med förbehåll för att riksdagen fattar nödvändiga beslut.</p> <p> (Justitiedepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2006:48/ 2006-04-27T12:00:00+01:00 2006-04-27T12:00:00+01:00 2006:48 Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare skall göra en översyn av dagens befattningsstruktur vid universitet och högskolor. I uppdraget ingår att granska rådande anställningsstruktur samt föreslå förbättringar för att uppnå en fungerande och sammanhållen meriterings- och karriärväg för såväl kvinnor som män vid universitet och högskolor och i relation till omgivande samhälle. Utredaren skall även granska om anställningsprocessen är ändamålsenlig och effektiv, belysa de visstidsanställdas situation samt utreda hur högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> och högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a> förhåller sig till lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Uppdraget skall redovisa senast den 17 november 2007.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>År 2004 var 63 600 personer anställda vid universitet och högskolor. Detta motsvarar 52 300 helårsanställningar och utgör ungefär en fjärdedel av all statligt anställd personal. Av dessa arbetade drygt 24 000 heltidspersoner med forskning och undervisning. I denna siffra ingår inte doktorander. Antalet lärare och forskare vid universitet och högskolor har mer än fördubblats sedan 1980. Den största ökningen har skett de senaste 15 åren.</p> <p>Anställning som lärare i högskolan regleras, utöver i allmänt tillämplig lagstiftning, i högskolelagen och högskoleförordningen. Reglerna är bl.a. ägnade att säkra kvaliteten i högre utbildning och forskning samt garantera viss samstämmighet mellan lärosäten och ämnen för vissa undervisande och forskande befattningar. Genom de senaste decenniernas förändringar i regelverk för universitet och högskolor har bestämmelserna blivit mindre detaljerade, men är jämfört med andra sektorer inom statsförvaltningen fortfarande omfattande. Det finns anledning att göra en översyn av såväl befattningsstruktur som regelverk kring anställning för att förstärka universitetens och högskolornas möjlighet att på bästa möjliga sätt genomföra sina olika uppdrag och vara en attraktiv arbetsplats i nationell och internationell konkurrens.</p> <p>Anställningsstrukturen</p> <p>Genom 1986 års lärartjänstereform ersattes flertalet av de tidigare lärartjänsterna med tjänstekategorierna professor, lektor, adjunkt och forskarassistent (prop. 1984/85:57, Ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan). I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) presenterades nya regler för anställning, rekrytering och befordran av lärare. Regeringens intention var att skapa förutsättningar för en sammanhållen karriärväg, där arbetsuppgifterna på alla nivåer skall innehålla både forskning och utbildning och där det sker successiva prövningar av lärarens eller forskarens kompetens samt att åstadkomma ett ökat bruk av tillsvidareanställning. Denna ambition fortsatte regeringen att arbeta efter och i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) presenterades lärarkategorin biträdande lektor.</p> <p>Drygt hälften av alla anställda inom universitet och högskolor är kvinnor. Störst andel kvinnor återfinns bland den administrativa personalen och bibliotekspersonalen. Andelen kvinnor bland den forskande och undervisande personalen var 41 procent 2004. Bland adjunkterna var andelen kvinnor 55 procent, medan endast 16 procent av professorerna var kvinnor. Sedan 1995 har andelen kvinnliga professorer ökat med åtta procentenheter.</p> <p>Lagen om anställningsskydd och högskoleförordningen</p> <p>En av de lagar som styr arbetsmarknaden är lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd (anställningsskyddslagen). Anställningsskyddslagens huvudregel är att anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får emellertid träffas i vissa situationer. Därutöver är det tillåtet att genom kollektivavtal avtala om tidsbegränsad anställning i andra fall. Om det i lag eller förordning som har meddelats med stöd av lag finns särskilda föreskrifter om tidsbegränsad anställning som avviker från anställningsskyddslagen, gäller dessa.</p> <p>Med stöd av högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> har särskilda bestämmelser om tidsbegränsade anställningar som avviker från anställningsskyddslagen meddelats i högskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1993:100">(1993:100)</a>. Bestämmerlserna möjliggör tidsbegränsad anställning för olika kategorier av lärare och doktorander. Till skillnad från anställningsskyddslagen innehåller högskoleförordningen ingen bestämmelse om att det genom kollektivavtal får göras avvikelser. Högskolorna är också genom 4 kap. 1 § högskoleförordningen förhindrade att anställa andra lärarkategorier än dem som anges i paragrafen.</p> <p>Behovet av en översyn</p> <p>Forskningen är till sin natur internationell. För att Sverige skall kunna fortsätta vara en ledande kunskapsnation i en allt mer globaliserad värld krävs ett levande och vitalt internationellt utbyte mellan lärosäten, lärare och forskare. Som ett led i denna strävan deltog Sverige aktivt i framtagandet av rekommendationerna Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare (2005/251/EG) som utfärdades av Europeiska kommissionen den 11 mars 2005. Dessa dokument behandlar såväl rekryteringen av forskare som forskaryrket och forskarkarriären.</p> <p>Universitetens och högskolornas verksamhet och finansiering har under det senaste decenniet genomgått genomgripande förändringar. Sedan mitten av 1990-talet har lärosätena upplevt en kraftig expansion av grundutbildningen, påtagliga förändringar och effektiviseringar av forskarutbildningen samt reformer som berört anställningsstrukturen. Dessutom har andelen av finansieringen av forskning vid universitet och högskolor som kommer från externa finansiärer ökat.</p> <p>Den offentligt finansierade forskningen i Sverige utförs i huvudsak vid universitet och högskolor. Dessa forskningsmedel fördelas dels genom direkta anslag till lärosätena, dels efter ett ansökningsförfarande där forskare eller lärosäten i konkurrens söker medel från forskningsråd och sektorsmyndigheter. Forskningen vid landets lärosäten finansieras också genom EU, näringslivet, organisationer och stiftelser. I genomsnitt utgör de direkta anslagen nära hälften av universitetens och högskolornas forskningsfinansiering. Detta innebär att en betydande del av finansieringen av den forskande personalen kommer från olika typer av externa källor och tilldelas oftast under en begränsad period.</p> <p>Högre utbildning och forskning i Sverige står inför ett genomgripande generationsskifte. I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) gjorde regeringen bedömningen att generationsskiftet utgör ett tillfälle till förnyelse av såväl lärosätenas organisation som forskningens inriktning. Generationsskiftet kan också erbjuda goda möjligheter att uppnå en jämnare könsfördelning mellan kvinnor och män.</p> <p>Anställningsprocessen</p> <p>Delar av anställningsprocessen för adjunkter, forskarassistenter, biträdande lektorer, lektorer och professorer är reglerad i högskoleförordningen. Reglerna omfattar behörighetskrav för dessa lärarkategorier samt vilka bedömningsgrunder som skall användas vid anställning. En central del i den akademiska kvalitetssäkringen utgörs av anställningsprocessen där de sökandes meriter granskas av sakkunniga inom det aktuella området. Denna anställningsprocess möjliggör ett öppet och kvalitetssäkrande förfarande, men är samtidigt tids- och arbetskrävande.</p> <p>I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) presenterade regeringen förslag till ändringar i förfarandet vid anställning av lärare. Ändringar som genomfördes var bl.a. avskaffandet av regleringen av tjänsteförslagsnämnder samt införandet av lokala anställningsordningar. Inte minst betonades vikten av att större hänsyn bör tas till pedagogiska meriter. Regeringen menade att lärosätenas sätt att arbeta med rekryteringsfrågor borde kunna bli mer flexibla samt att handläggningstiden av anställningsärendena borde kunna kortas. Det finns signaler från lärosäten om att anställningsprocesserna fortfarande utgör ett tungt och tidskrävande arbete.</p> <p>Meriterings- och karriärvägar</p> <p>Staten har ett övergripande ansvar för att samhällets långsiktiga behov av vetenskaplig kompetens tillgodoses. Regeringen har delegerat stora delar av arbetsgivarpolitiken i staten till förvaltningsmyndigheterna. Universitet och högskolor har ansvaret för de lokala prioriteringarna och planeringen av sin tillgång på kompetent personal.</p> <p>En viktig del i arbetet med att åstadkomma en sammanhållen karriärväg för högskolans lärare var införandet av den s.k. befordringsreformen. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) presenterades förslaget som kom att göra det möjligt för lektorer som är tillräckligt vetenskapligt och pedagogiskt meriterade att inom ramen för sin anställning befordras till professorer samt för adjunkter att befordras till lektorer, om de bedöms ha behörighet för en sådan tjänst eller i övrigt besitter särskild kompetens.</p> <p>Högskoleverket har i tre delrapporter granskat befordringsreformen (2001:7 R, 2002:2 R och 2002:33 R). Dessa rapporter visar att antalet professorer nästan har fördubblats och att pedagogiska meriter kommit att spela en större roll samtidigt som kraven på vetenskapliga meriter ställts högt. Vidare framgår att reformen inte lett till några större förändringar i fördelningen mellan manliga och kvinnliga professorer samt att befordrade professorer i stor utsträckning har kvar sina tidigare arbetsuppgifter.</p> <p>Vid landets lärosäten och inom olika ämnesområden har olika praxis utvecklats för hur bedömningen vid befordran bör gå till. Det har t.ex. inom vissa områden funnits krav på erhållen externfinansiering för att en person skall kunna bli aktuell för befordran. I bl.a. Högskoleverkets rapporter framkommer att det har förekommit kritik riktad mot att de pedagogiska meriterna fortfarande väger allt för lätt. Det är få icke disputerade adjunkter som befordrats till lektorer. Det är inte klarlagt hur befordringsmöjligheterna påverkat rörligheten för högskolans lärarkår.</p> <p>Regeringen aviserade i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) att en ny anställningskategori - biträdande lektor - skulle skapas. Lärosätena har därigenom fått en möjlighet att från den 1 juli 2001 anställa biträdande lektorer tills vidare, dock längst fyra år, varefter anställningen efter prövning kan övergå i en tillsvidareanställning som lektor. Bestämmelsen kring anställningen motsvarar i övrigt bestämmelserna för forskarassistenter. Detta är en försöksverksamhet som skall fortgå till den 1 juli 2009. Sedan 2001 har endast några lärosäten använt denna anställningskategori och det har förekommit relativt få anställningar som biträdande lektor.</p> <p>Trots en politisk ambition och en vilja från lärosätena att skapa ett sammanhållet karriär- och meriteringssystem har utvecklingen i vissa delar gått i den motsatta riktningen under det senaste decenniet. Bland annat är perioden mellan doktorsexamen och den första tillsvidareanställningen vid ett lärosäte inte sällan svåröverskådlig. Anställningar som forskarassistent eller biträdande lektor är relativt få. För att kunna meritera sig forskningsmässigt och för att framgångsrikt kunna konkurrera om lektorat krävs ofta att personen får olika typer av tidsbegränsade projektanställningar. För dessa anställningar saknas i vissa fall en tydlig karriärväg och öppen konkurrens.</p> <p>Regeringen gav i december 2002 en särskild utredare i uppdrag att utvärdera forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen (dir. 2002:148). I betänkandet En ny doktorsutbildning (SOU 2004:27) gav utredaren förslag om en ny tvåårig anställningsform för nydisputerade - anställning som doktor. Remissvaren var i huvudsak positiva till förslaget. Vissa av remissinstanserna ansåg dock att frågan om en eventuell ny anställning behövde belysas i ett perspektiv som även inkluderade hela forskningskarriären. Det finns mot denna bakgrund skäl att sätta in den postdoktorala situationen i ett större sammanhang där möjliga lösningar och förslag bör ses som en del av en tydlig och sammanhållen karriärväg från doktorand till professor.</p> <p>Regeringen anser att forskarutbildades rörlighet mellan högskolan och det övriga arbetslivet bör öka. Regeringen anförde i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) att forskares rörlighet är en effektiv form för kunskapsöverföring och främjar därmed samverkan mellan olika samhällsfunktioner. Vid en översyn av karriärvägarna är det därför viktigt att beakta behovet av sådan rörlighet och säkerställa att det inte finns onödiga hinder för rörligheten.</p> <p>Regeringen menar att det är viktigt att öka andelen kvinnor i rekryteringsbasen för att det skall vara möjligt att öka andelen kvinnor inom de högre anställningsnivåerna. Högskoleverket har visat att män som doktorerat blir professorer i dubbelt så stor utsträckning som kvinnor som doktorerat (2006:2 R). Lärosätena bör aktivt arbeta för att undanröja hinder för kvinnor att meritera sig såväl för fortsatt forskarkarriär som att erhålla högre befattningar. För att högskolan skall kunna bli jämställd krävs det både medvetna och långsiktiga insatser.</p> <p>Tidsbegränsad anställning och anställningsskyddslagen</p> <p>Upp mot en tredjedel av den samlade personalstyrkan vid landets lärosäten är visstidsanställda. Andelen personer med visstidsanställning är därmed påtagligt högre för universitet och högskolor än för övriga arbetsmarknaden. Många är tidsbegränsat anställda med stöd av högskoleförordningen och är därmed undantagna från vissa av reglerna i anställningsskyddslagen, men en stor del av visstidsanställningarna sker enligt anställningsskyddslagen.</p> <p>I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141) ansåg regeringen att de regler som gäller för den övriga arbetsmarknaden i princip också bör tillämpas inom högskolan. Detta innebär att det vid ett långvarigt behov av lärare inom ett ämnesområde är rimligt att fler lärare tillsvidareanställs. I propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) anges att lärosätena bör utforma tydliga riktlinjer för sin anställningsstruktur som tar sikte på att säkerställa en balans mellan anställningar på olika nivåer och att tidsbegränsade anställningar används i så liten utsträckning som möjligt.</p> <p>Regeringen anser att det finns behov av att motverka att tidsbegränsade anställningar pågår under allt för lång tid hos en och samma arbetsgivare och att minska möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. Antalet tidsbegränsade anställningar bör därför minska och arbetstagarnas möjligheter att få tillsvidareanställningar bör främjas.</p> <p>Att anställningar som doktorand och forskarassistent är tidsbegränsade ses i allmänhet som oproblematiskt. När det gäller vissa andra av de tidsbegränsade anställningar som anges i högskoleförordningen har Sveriges universitetslärarförbund (SULF) framfört att sådana anställningar ibland används i allt för stor utsträckning och i fall som inte motsvarar de ursprungliga intentionerna med anställningen (U2003/4401/UH). Detta gäller t.ex. gästlärare och adjungerade lärare. För timlärare finns ingen bortre gräns för hur många gånger en timlärares anställning får förnyas. För adjungerade lärare finns sedan 1999 en sådan bortre gräns, men företrädare för de medicinska fakulteterna vid landets lärosäten har hemställt att denna bortre gräns tas bort (U2003/1467/UH).</p> <p>Regeringen har i propositionen Förstärkning och förenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (prop. 2005/06:185) föreslagit förändringar av dagens regler gällande bl.a. visstidsanställning i anställningsskyddslagen. Enligt detta förslag bör avtal om tidsbegränsad anställning endast få träffas för fri visstidsanställning, vikariat och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Avtal får även enligt förslaget i propositionen träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos en arbetsgivare i fri visstidsanställning eller i provanställning i sammanlagt mer än fjorton månader, skall enligt förslaget anställningen övergå till en tillsvidareanställning. För vikariat föreslås samma regler gälla som tidigare. Därutöver skall det enligt propositionen vara fortsatt möjligt att genom kollektivavtal avtala om tidsbegränsad anställning även i andra fall. Dessa nya regler i lagen om anställningsskydd föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.</p> <h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2> <p>En särskild utredare skall göra en översyn av dagens befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Målet är att landets lärosäten skall kunna säkerställa en långsiktig kvalitet i verksamheten genom bl.a. ett aktivt arbetsgivaransvar med trygga och tydliga villkor för medarbetarna samt ett väl fungerande system för rekrytering, karriär och befordran.</p> <p>Utredaren skall utgå från att de svenska lärosätena skall vara attraktiva arbetsplatser för såväl svenska som utländska forskare. Utredarens förslag bör bidra till att såväl den internationella som den nationella rörligheten av lärare och forskare stimuleras och att samarbete mellan lärosäten underlättas. Utredaren skall beakta Europeiska kommissionens rekommendationer om Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare (2005/251/EG) i de delar som berör uppdraget. Utredaren skall i sina förslag beakta regeringens ambition att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.</p> <p>Utredaren skall särskilt:</p> <p>· Granska om rådande regler i högskoleförordningen för bedömningsgrunder, anställningsförfarande och överklagande gällande lärare är ändamålsenliga. Utredaren bör föreslå förenklingar som medger att såväl öppenhet och rättssäkerhet som hög kvalitet i den forskande och pedagogiska verksamheten bibehålls.</p> <p>· Utvärdera befordringsreformen och försöket med anställning som biträdande lektor. Utvärderingen bör bl.a. belysa hur dessa påverkat rörligheten och jämställdheten.</p> <p>· Granska förutsättningarna och föreslå förbättringar för att uppnå en fungerande och sammanhållen meriterings- och karriärväg för kvinnor och män, vid universitet och högskolor samt i relation till omgivande samhälle.</p> <p>· Analysera på vilket sätt den ökade andelen externfinansiering till universitet och högskolor påverkar anställningsstrukturerna.</p> <p>· Granska de visstidsanställdas situation vid universitet och högskolor. Utredaren skall därvid utreda de effekter som kommande ändringar i anställningsskyddslagen kan få för högskolesektorn samt lämna erforderliga förslag på åtgärder. Utredaren skall även analysera hur gällande regler i högskoleförordningen förhåller sig till anställningsskyddslagen och lämna förslag på hur konsekvens och rättssäkerhet kan uppnås.</p> <p>· Belysa om samtliga av de i 4 kap. högskoleförordningen angivna typerna av tidsbegränsning är väl fungerande. I den mån dessa anställningskategorier och anställningsformer föreslås finnas kvar, bör det övervägas hur lång den sammanlagda anställningstiden bör vara.</p> <p>Samtliga förslag till ändringar skall åtföljas av en analys av vilka konsekvenser förslaget kan få såväl för universitet och högskolor som för andra aktörer inom forskningssystemet. I uppdraget ingår att lämna förslag på de författningsändringar som kan föranledas av uppdraget och i övrigt följa kommittéförordningen <a href="https://lagen.nu/1998:1474">(1998:1474)</a>. Utredaren skall inhämta relevanta erfarenheter och tillämpningar från andra länder. Uppdraget skall utföras efter samråd med lärosäten och berörda myndigheter och organisationer samt med utredningen Resursutredningen (U2004:03). Utredaren skall även samråda med Arbetsgivarverket. Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</p> <h2 id="redovisning">Redovisning av uppdraget</h2> <p>Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 17 november 2007.</p> <p> (Utbildnings- och kulturdepartementet) </p>