Referenser till SFS 1994:1215 opengov.se http://www.opengov.se/ http://www.opengov.se/govtrack/sfs/feed/1994:1215/ http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:140/ 2008-12-11T12:00:00+01:00 2008-12-11T12:00:00+01:00 2008:140 Tilläggsdirektiv till Transportstyrelseutredningen (N 2007:05) Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008</p> <p>Sammanfattning av tilläggsuppdraget</p> <p>Den särskilda utredaren ska, med vissa ändringar av sitt nuvarande uppdrag, genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten Transportstyrelsen ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 19 juli 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation (dir. 2007:105). Den 14 februari 2008 redovisade utredningen, som antagit namnet Transportstyrelseutredningen, ett delbetänkande med underlag för beslut om att inrätta en ny myndighet i enlighet med regeringens intentioner (Trafikinspektionen - En myndighet för all trafik, SOU 2008:9). Den 2 maj 2008 redovisade utredningen sitt huvudbetänkande med fördjupade förslag och förslag till författningstexter med anledning av den nya myndighetens inrättande (Transportinspektionen - ansvarslag för vägtrafiken m.m., SOU 2008:44).</p> <p>Den 29 april 2008 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2008:45). Regeringens beslut innebar bland annat att den nya myndighetens namn ska vara Transportstyrelsen och att myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Av beslutet framgår även vilka verksamheter som ska ingå i myndigheten.</p> <p>Skälen för att komplettera och ändra utredarens nuvarande uppdrag</p> <p>Svenska nationella ambulansflyget</p> <p>I tilläggsdirektivet den 29 april 2008 gavs utredaren i uppdrag att analysera och föreslå huvudmannaskap för Svenska nationella ambulansflyget (SNAM). I en promemoria den 10 oktober 2008 (N2008/3588/TR) redovisade utredningen ett förslag som innebar att Luftfartsstyrelsens ansvar för SNAM skulle föras över till Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) som inrättas den 1 januari 2009. Utredningen framförde dock att man inte var främmande för ett senare datum för överföring av ansvaret för SNAM till en annan myndighet eller ett annat organ för det fall att regeringen anser att Helikopterutredningens (Fö 2007:05) förslag bör inväntas innan ett slutligt ställningstagande.</p> <p>Regeringens bedömning är att Transportstyrelsen generellt sett inte bör ha uppgifter av den operativa karaktär som ansvaret för SNAM innebär. Samtidigt är det regeringens uppfattning att Helikopterutredningens förslag bör analyseras innan regeringen tar ställning i frågan. Av det skälet bör SNAM föras över från Luftfartsstyrelsen till Transportstyrelsen den 1 januari 2009.</p> <p>Transport av farligt gods</p> <p>I direktiven den 29 april gavs utredaren även i uppdrag att, i samråd med MSB-kommittén (Fö 2008:03), lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen. I sin promemoria den 14 oktober redovisade Transportstyrelseutredningen ett förslag i fråga om farligt gods som tagits fram i samråd med MSB-kommittén. Förslaget innebär att frågor om transport av farligt gods liksom i dag ska åvila flera myndigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Transportstyrelsen kommer att ha särskilt framträdande roller på området. MSB ska vara expertmyndighet när det gäller farliga ämnen och föreskrivande myndighet för transporter av farligt gods på väg och järnväg medan Transportstyrelsen ska ha motsvarande funktion för transporter till sjöss och i luften.</p> <p>Regeringens bedömning är att Transportstyrelseutredningens och MSB-kommitténs förslag till ansvarsfördelning bör genomföras.</p> <p>Vägverkets system för rapportering och registrering av olyckor</p> <p>I sitt delbetänkande (SOU 2008:9) lämnade Transportstyrelseutredningen inget definitivt förslag till organisatorisk hemvist för Vägverkets system för rapportering och registrering av olyckor (STRADA). STRADA ingick inte heller i den uppräkning av verksamheter som enligt tilläggsdirektiven den 29 april 2008 ska föras över till Transportstyrelsen. I sitt huvudbetänkande (SOU 2008:44) tog dock utredningen ställning för att även STRADA ska föras över till Transportstyrelsen.</p> <p>Regeringens bedömning är att STRADA bör föras över till Transportstyrelsen den 1 januari 2009. Det kan dock finnas skäl att överväga en annan organisatorisk hemvist för STRADA i framtiden.</p> <p>Föreskriftsansvar enligt vägkungörelsen m.m.</p> <p>Enligt regeringens beslut om tilläggsdirektiv den 29 april 2008 ska Vägverkets ansvar att meddela vissa föreskrifter enligt vägkungörelsen <a href="https://lagen.nu/1971:954">(1971:954)</a> liksom Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. föras över till Transportstyrelsen. Detsamma gäller Banverkets ansvar för att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> samt om genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1995:1652">(1995:1652)</a> om byggande av järnväg.</p> <p>Ovan nämnda funktioner har anknytning till utformningen av den fysiska planeringsprocessen för transportinfrastrukturinvesteringar. Mot bakgrund av att regeringen i propositionen Framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:35) har aviserat en avsikt att initiera en översyn av planeringsprocessen, finns det skäl att avvakta med beslutet att föra över dessa funktioner till Transportstyrelsen.</p> <p>Ett annat skäl att avvakta med ovan nämnda förändringar följer av att riksdagen den 27 november 2008 har beslutat att, i enlighet med regeringens förslag, ombilda delar av Vägverkets och Banverkets verksamheter till bolag (prop. 2008/09:23, 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76). Beslutet innebär bland annat att Vägverkets produktionsenhet blir självständigt bolag 2009 vilket i sin tur kommer att innebära att Vägverket får ett mer renodlat beställaruppdrag än tidigare. Vägverkets beställarfunktion har ett samband med funktionen att meddela föreskrifter om genomförande av förstudie och vägutredning genom att den kompetens som krävs för att upprätthålla dessa båda funktioner är snarlik.</p> <p>Det är regeringens bedömning att den pågående processen ger skäl att ytterligare belysa konsekvenserna av förändringar som kan innebära en negativ påverkan på Vägverkets förmåga att vara en god beställare. Samtidigt är det viktigt att understryka att det är regeringens utgångspunkt att ansvaret för all regelgivning inom transportområdet ska föras till Transportstyrelsen. Regeringen avser således att återkomma i frågan.</p> <p>Transportstyrelsen</p> <p>Regeringens tilläggsdirektiv den 29 april 2008 ändras genom att följande verksamheter ska kvarstå i nuvarande myndigheter: * Vägverkets ansvar att meddela föreskrifter om genomförande av förstudie och vägutredning samt övriga bemyndiganden enligt vägkungörelsen <a href="https://lagen.nu/1971:954">(1971:954)</a> som har anknytning till byggande av väg, * Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. * Banverkets ansvar för att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> och om genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1995:1652">(1995:1652)</a> om byggande av järnväg.</p> <p>Utöver vad regeringen beslutade den 29 april 2008 ska följande verksamheter föras över till Transportstyrelsen den 1 januari 2009: * Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) * Informationssystemet om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, Swedish Traffic Accident Data Acquisition (STRADA).</p> <p>Vidare ska Transportstyrelsen vara expertmyndighet i fråga om transport av farligt gods när det gäller infrastruktur, fordon, transportmedel och för andra frågor som direkt rör de olika trafikslagen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska vara expertmyndighet när det gäller farliga ämnen och föreskrivande myndighet för transporter av farligt gods på väg och järnväg medan Transportstyrelsen ska ha motsvarande funktion för transporter till sjöss och i luften.</p> <p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:45/ 2008-04-29T12:00:00+01:00 2008-04-29T12:00:00+01:00 2008:45 Tilläggsdirektiv till Transportstyrelseutredningen (N 2007:05) Näringsdepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2008</p> <p>Sammanfattning av tilläggsuppdraget</p> <p>Den särskilde utredaren ska, utöver nuvarande uppdrag, genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p>Därutöver ska utredaren också lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen och analysera och föreslå huvudmannaskap för det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM).</p> <h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2> <p>Regeringen beslutade den 19 juli 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation (dir. 2007:105). Utredarens arbete ska genomföras i två etapper, en analysfas och en genomförandefas. Den 14 februari 2008 överlämnade utredaren delbetänkandet Transportinspektionen - En myndighet för all trafik (SOU 2008:9) som innehåller analys och förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, dess ansvarsområden, ansvar för arbetet i internationella organisationer och inom EU, finansieringsform och lokalisering. Delbetänkandet har remissbehandlats och synpunkter på betänkandet finns samlade i promemorian Remissammanställning: Transportinspektionen - En myndighet för all trafik (SOU 2008:9) (dnr N2008/854/TR). Senast den 2 maj 2008 ska utredaren lämna huvudbetänkande och redovisa erforderliga författningsändringar. Under den andra etappen ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009.</p> <p>Den nya myndigheten</p> <p>Den nya myndighetens namn ska vara Transportstyrelsen och dess huvudkontor lokaliseras till Norrköping.</p> <p>Myndighetens kärnverksamhet ska vara normgivning, tillståndsgivning och tillsyn inom transportområdet och bland annat omfatta krav på infrastruktur, fordon och fartyg, krav på organisationer och individer som ska verka i systemet, villkor för marknadstillträde, nyttjande av infrastruktur och andra funktioner, marknads- och konkurrensövervakning samt villkor för resenärer och de som köper godstransporttjänster. Myndigheten ska ha ansvar för de register som behövs för att utöva kärnverksamheten och svara för omvärldsbevakning, statistik och verksamhetsnära forskning som stödjer och följer upp kärnverksamheten. Myndigheten ska, inom sitt ansvarsområde, verka för att transportpolitikens mål uppnås.</p> <p>Myndigheten ska upprätthålla en god service gentemot medborgarna där möjligheten till lokal närvaro genom servicekontor eller dylikt kan övervägas.</p> <p>Myndigheten övertar Luftfartsstyrelsens, Sjöfartsverkets och Banverkets finansieringsansvar för Statens haverikommissions verksamhet. Myndigheten ska kunna utföra utredningar av olyckor och tillbud som inte utförs av Statens haverikommission och tills vidare ha ett ansvar för krisberedskap för flyg inom samverkansområdena Skydd, undsättning och vård samt Transporter.</p> <p>Myndigheten ska, efter samråd med berörda myndigheter och inom sitt ansvarsområde, företräda Sverige i internationella organisationer och inom EU där regelutveckling inom myndighetens ansvarsområde sker. Myndigheten ska fullgöra de uppgifter som Sverige i egenskap av medlemsstat har ålagts enligt relevanta EG-rättsakter och som inte på annat sätt fullgörs genom lag eller förordning. Myndigheten får överlägga med transportmyndigheter i andra länder och handlägga internationella ärenden inom sitt ansvarsområde. Myndigheten ska initiera behövliga ändringar i det svenska eller internationella regelverket.</p> <p>De verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten den 1 januari 2009 är: - verksamheten vid Luftfartsstyrelsen med undantag för ansvaret för det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM), - Vägverkets verksamhet vid Vägtrafikinspektionen, Trafikregistret, del av Förarenheten (normering och tillsyn), sektion Körkort, sektion Fordon, huvuddelen av sektion Trafik (förvaltning, utveckling och tillämpning av föreskrifter m.m.), del av sektion Miljö (förvaltning, utveckling och tillämpning av miljörelaterade föreskrifter m.m.), mindre del av sektion Bro- och tunnelteknik (föreskrifter om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk), en del av verksamheten trafiksäkerhetsanalys (bland annat statistik över och analys av trafikolyckor), administrationen av den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter (RDT), del av verksamheten vid sektion Förvaltningsrätt (förvaltningsjuridiskt expertstöd), del av avdelning Informationsteknik, del av övriga funktioner inom Vägverket Support som är hänförliga till den föreslagna verksamheten vid den nya myndigheten, ansvaret för att meddela föreskrifter om genomförande av förstudie och vägutredning samt övriga bemyndiganden enligt vägkungörelsen <a href="https://lagen.nu/1971:954">(1971:954)</a> som har anknytning till byggande av väg förutom vad avser arbetsplan för förberedande granskning, liksom Vägverkets bemyndigande att meddela föreskrifter enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., - verksamheten vid Järnvägsstyrelsen, - Banverkets ansvar för att meddela föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som bedriver verksamhet enligt järnvägslagen <a href="https://lagen.nu/2004:519">(2004:519)</a> och om genomförande av förstudie och järnvägsutredning enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/1995:1652">(1995:1652)</a> om byggande av järnväg, - Sjöfartsverkets verksamhet vid Sjöfartsinspektionen, Sjöfartsregistret och verksamhet som rör hanteringen av kustfartstillstånd, - Tullverkets verksamhet som avser internationella trafiktillstånd och - Boverkets verksamhet att meddela föreskrifter om vägtunnlar enligt förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2006:421">(2006:421)</a> om säkerhet i vägtunnlar och - länsstyrelsernas uppgift som tunnelmyndighet enligt förordningen om säkerhet i vägtunnlar.</p> <p>Den verksamhet som ska föras över till den nya myndigheten den 1 januari 2010 är: - länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdet.</p> <p>Utgångspunkten är att den nya myndigheten huvudsakligen ska finansieras via avgifter från och med den 1 januari 2010.</p> <p>Visst utredningsarbete m.m.</p> <p>Utredaren ska, i samråd med utredningen En ny myndighet med ansvar för frågor om samhällets krisberedskap och säkerhet (Fö 2008:03), lämna förslag på den mest ändamålsenliga organisatoriska hemvisten för de uppgifter inom området landtransport av farligt gods som inte är relaterade till expertområdet farliga ämnen.</p> <p>Utredaren ska, i samråd med Helikopterutredningen (Fö 2007:05), analysera och föreslå huvudmannaskap för det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM).</p> <p>Utredaren ska samråda med utredningen om myndighetssamverkan vid lokala servicekontor (dir. 2007:68).</p> <p>Uppdragets genomförande och tidplan</p> <p>Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Regeringen avser ge ytterligare direktiv om genomförandet av den nya myndigheten.</p> <p>Senast den 2 juni 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till - anslag och avgifter för år 2009.</p> <p>Senast den 13 oktober 2008 ska utredaren till regeringen lämna förslag till - förordning med instruktion för myndigheten och ytterligare eventuella erforderliga författningar, - verksamhetsmål, - finansieringsform m.m. som ska gälla från och med den 1 januari 2010 med tillhörande författningsändringar där det ska framgå vilka verksamheter som ska finansieras med avgifter och vilka principer som ska styra valet av finansieringsform, - budgetunderlag för 2010-2012.</p> <p>Slutrapport, inklusive resultat av utredningsarbetet, ska lämnas till regeringen senast den 31 december 2008.</p> <p> (Näringsdepartementet) </p> http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:136/ 2007-09-27T12:00:00+01:00 2007-09-27T12:00:00+01:00 2007:136 Översyn av vissa frågor i plan- och bygglagstiftningen Miljödepartementet <p></p> <p>Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2007</p> <h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2> <p>En särskild utredare ska se över vissa frågor i plan- och bygglagstiftningen. Utredaren ska undersöka möjligheterna att ytterligare förenkla och förtydliga de regler som styr den fysiska planeringen och vissa byggrelaterade frågor samt lämna förslag till de författningsändringar som behövs. Utredaren ska bland annat</p> <p>* utreda möjligheterna att förenkla förfarandet vid detaljplaneläggning,</p> <p>* undersöka möjligheten att införa en initiativrätt till detaljplaneläggning och en rätt till besked från kommunerna i sådana ärenden samt möjligheten att förkorta tiden för kommunernas handläggning av planärenden generellt,</p> <p>* undersöka möjligheten att effektivisera instrumenten för kontroll och tillsyn enligt bygglagstiftningen,</p> <p>* utreda möjligheten att differentiera val av kontroll och kontrollform beroende på bland annat byggherrens kompetens,</p> <p>* undersöka möjligheten att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan byggherre, kommun, kvalitetsansvariga och sakkunniga samt i förekommande fall vilka kompetenskrav som bör ställas,</p> <p>* utreda om krav på vissa uppgifter i kontrollplaner bör författningsregleras,</p> <p>* utreda sanktionssystemets effektivitet och behovet av förändringar,</p> <p>* analysera behovet av att författningstekniskt tydliggöra förhållandet mellan plan- och bygglagen <a href="https://lagen.nu/1987:10">(1987:10)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1994:847">(1994:847)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, samt</p> <p>* utreda och förtydliga vilka krav som ska ställas vid ändring, underhåll respektive flyttning av byggnadsverk.</p> <p>Utredaren ska i samtliga delar lämna förslag till de författningsändringar som behövs. Förslagen ska säkerställa att föreskrivna krav uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Av stor betydelse är också att de bestämmelser som påverkar byggsektorn utformas så att en god konkurrens främjas i större utsträckning än vad som är fallet i dag. Det står utredaren fritt att utöver vad som anges i dessa direktiv lämna förslag som har nära samband med uppdraget eller till de ytterligare förenklingar av regelverket som bedöms vara lämpliga. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008.</p> <p>Tidigare utredningsarbete m.m.</p> <p>Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att tillkalla en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppgift att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommittén antog namnet PBL-kommittén. Kommittén lämnade i september 2005 sitt slutbetänkande "Får jag lov? Om planering och byggande" (SOU 2005:77). Betänkandet har remissbehandlats.</p> <p>I propositionerna "Ny instansordning för PBL-ärenden" (prop. 2006/07:98) och "Ett första steg för en enklare plan- och bygglag" (prop. 2006/07:122) har regeringen behandlat några av förslagen i betänkandet. I propositionen "Ny instansordning för PBL-ärenden" har regeringen föreslagit att riksdagen godkänner en inriktningför det fortsatta arbetet med en ny instansordning för PBL-ärenden. Riksdagen beslutade den 1 juni 2007 att anta propositionen (bet. 2006/07:CU31, rskr. 2006/07:191). I propositionen "Ett första steg för en enklare plan- och bygglag" har regeringen föreslagit vissa förenklingar och förtydliganden av bestämmelserna i plan- och bygglagen i syfte att underlätta arbetet för berörda parter i plan- och byggprocessen.</p> <p>Med utgångspunkt i PBL-kommitténs betänkande och med beaktande av remissinstansernas synpunkter gör regeringen bedömningen att ett antal frågor behöver utredas ytterligare. Detta gäller främst frågor förknippade med detaljplane- och byggprocesserna.</p> <p>Förenklat planförfarande m.m.</p> <p>Allmänt</p> <p>I olika sammanhang har det påpekats att vissa förändringar i PBL är nödvändiga för att främja goda konkurrensförhållanden. Konkurrensverket har bland annat fört fram vikten av en reformering av PBL för att komma till rätta med det bristande konkurrenstrycket inom byggsektorn. Särskilt mindre eller nyetablerade företag uppges ha svårigheter att komma in på byggmarknaden eftersom de till skillnad från de etablerade och finansiellt starkare företagen inte klarar av den många gånger långa och komplicerade planprocessen. Det är alltså från konkurrenssynpunkt angeläget att så långt möjligt begränsa den tid det tar från initiativ till att byggandet kommer igång. Även behovet av för samhället angelägna investeringar, t.ex. i bostäder, infrastruktur och omställningen av energisystemet, ställer krav på att planprocessen i sin helhet kan effektiviseras.</p> <p>Upprättande av detaljplan</p> <p>Detaljplan används för den närmare regleringen av markens användning, bebyggelse och andra anläggningar. Förfarandet vid upprättande av en detaljplan är ingående reglerat i 5 kap. plan- och bygglagen (1987:10, PBL). I bestämmelserna anges vilka handlingar som ska utarbetas, vilka program-, förslags- och utställningsskeden planeringen ska omfatta, vilka tider som ska hållas, vilka som ska höras etc. Undantag från detta förfarande - s.k. enkelt planförfarande - får användas om detaljplanen är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande.</p> <p>Användningen av enkelt planförfarande har i dag en mer utbredd omfattning än vad som kunde förutses vid lagens tillkomst. Användningen skiftar visserligen mellan kommunerna, men i genomsnitt uppskattas 20 procent av landets detaljplaner utarbetas på detta enklare sätt. Skälen kan vara att många detaljplaner numera omfattar mer begränsade områden eller att kommunerna bedömer att planerna saknar intresse för allmänheten.</p> <p>PBL-kommittén framhåller att en detaljplan inte bör göras mer detaljerad än nödvändigt och har föreslagit lättnader för kommunen att välja lämplig planerings- och beslutsprocess. Förfarandereglerna bör enligt kommittén förtydligas och ändras för att medge en förenkling och effektivisering av detaljplaneprocessen. Kommittén har bland annat föreslagit att planprogram och samråd ska kunna undvaras i de fall planförslaget överensstämmer med översiktsplanen.</p> <p>Regeringen gör bedömningen att förfarandet för upprättande av detaljplan kan förenklas och förtydligas ytterligare. Utredaren ska därför se över bestämmelserna i 5 kap. PBL i sin helhet. Erfarenheterna från användningen av enkelt planförfarande i flera kommuner bör därvid tas till vara. Det finns skäl att utreda om inte de nya bestämmelserna bör ha det enkla planförfarandet som utgångspunkt alternativt utreda under vilka omständigheter och förhållanden som det enkla planförfarandet ska kunna tillämpas, t.ex. när planförutsättningarna helt eller delvis klarlagts med stöd av annan lagstiftning. De förslag som lämnas bör även omfatta förfarandet för utarbetande av områdesbestämmelser och fastighetsplaner. För- och nackdelar, inte minst från demokratisynpunkt, bör analyseras.</p> <p>Initiativrätt till detaljplaneläggning och förkortning av kommunernas handläggningstider</p> <p>Alla aktörer vid planering och byggande, såväl privata som offentliga, är i hög grad beroende av att detaljplaneprocessen är så smidig som möjligt och att tidsåtgången är rimlig och förutsägbar. Företrädare för byggsektorn har efterlyst en ökad förutsägbarhet för fortsatt planläggning och projektering genom tidigt besked från kommunen om kommunens avsikter när ett visst projekt presenteras. I sammanhanget kan nämnas att Norge och Storbritannien har anpassat sina plan- och bygglagstiftningar till byggherrarnas behov av ett tidigt besked. I Norge och i flera länder i EU har man dessutom på olika sätt försökt förkorta kommunernas handläggning av planärenden generellt.</p> <p>Regeringen gör bedömningen att detaljplaneprocessen i dess helhet kan förkortas. PBL-kommittén har berört dessa frågeställningar men har valt att inte lämna några författningsförslag. Utredaren ska därför undersöka möjligheten att införa en initiativrätt till detaljplaneläggning för olika exploatörer samt en rätt för sådan exploatör att få besked från berörd kommun huruvida kommunen avser att inleda ett detaljplanearbete eller inte. I detta sammanhang ska utredaren också, bland annat mot bakgrund av erfarenheterna i andra länder, undersöka möjligheten att effektivisera och förkorta kommunernas handläggning av planärenden.</p> <p>Prövning, tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten m.m.</p> <p>De verktyg som anvisas i gällande plan- och bygglagstiftning och som ska bidra till att föreskrivna krav på byggnaders tekniska egenskaper infrias har i flera avseenden inte visat sig vara helt ändamålsenliga. PBL-kommittén har därför haft till uppgift att analysera och lämna förslag till författningsändringar. Kommittén konstaterar dock liksom remissinstanserna att flera hithörande frågor kräver ytterligare genomlysning.</p> <p>Även regeringen bedömer att det fortfarande finns utestående frågor som behöver utredas. Detta gäller</p> <p>* processen för kommunernas prövning av bygglov samt bygganmälan,</p> <p>* instrumenten för kommunernas tillsyn, dvs. byggsamrådet, utseende av kvalitetsansvarig, beslut om kontrollplan och kontrollform, beslut om krav på sakkunnigbevis samt beslut om slutbevis, och</p> <p>* kontrollen av byggnadsarbeten.</p> <p>De nämnda frågorna behöver analyseras med avseende på om dessa har avsedd verkan och på ett effektivt sätt bidrar till att föreskrivna krav uppnås.</p> <p>Kommunernas prövning av bygglov samt bygganmälan</p> <p>PBL-kommittén har konstaterat att byggsamrådet inträffar vid en tidpunkt då byggprojektet redan är färdigprojekterat och möjligheten att rent praktiskt påverka projektet är liten. För att tidigarelägga bedömningen av om kraven i lagen <a href="https://lagen.nu/1994:847">(1994:847)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m., BVL, är uppfyllda har PBL-kommittén därför föreslagit att bygganmälan tas bort och att den prövning som i dag görs i samband med bygganmälan i stället ska ske i samband med bygglovsansökan.</p> <p>Regeringen konstaterar att det finns nackdelar med att kommunerna i dag ingriper mot byggprojekt som inte uppfyller föreskrivna krav först i efterhand. Samtidigt ser regeringen svårigheter med att som PBL-kommittén föreslår kontrollera om en byggnad uppfyller alla föreskrivna krav redan på bygglovsstadiet.</p> <p>Utredaren ska därför undersöka möjligheten att hitta anmälnings- och tillståndsformer som säkerställer kommunernas möjlighet att på ett tidigt stadium ingripa mot byggprojekt som inte bedöms uppfylla kraven utan att ansvarsfördelningen för kontrollen av projektet mellan byggherren och kommunen påverkas.</p> <p>Kommunernas tillsyn m.m.</p> <p>Allmänt</p> <p>I PBL regleras statens ansvar för tillsyn och uppsikt i 1 kap. 8 § och kommunernas tillsyn i 9 kap.</p> <p>Regeringen kan konstatera att gränsdragningen mellan tillsyn och kontroll enligt PBL är oklar. Vidare är bestämmelserna om tillsyn och kontroll inte helt enkla att tillämpa, vilket har lett till ineffektivitet i hela det system som ska säkra efterlevnaden av bygglagstiftningen. PBL-kommittén avstod från att lämna förslag till ändringar i denna del. Mot bakgrund av de remissvar som har inkommit med anledning av PBL-kommitténs betänkande ska utredaren dels undersöka möjligheten att renodla och förtydliga begreppet tillsyn i PBL, dels utreda möjligheterna att effektivisera kommunernas tillsyn över byggandet.</p> <p>I detta sammanhang bör utredaren beakta att Boverket i samverkan med länsstyrelserna nyligen har haft regeringens uppdrag att lämna förslag på förtydligande av statens roll och ansvar för tillsyn och uppsikt i PBL. Uppdraget redovisades den 29 juni 2007 i rapporten "Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen". Rapporten kommer att remitteras under hösten 2007.</p> <p>I remissvaren till PBL-kommitténs betänkande har flera kommuner framfört att det finns ett behov av att införa en möjlighet att ta ut tillsynsavgifter eftersom kommunerna inte anser sig få täckning för sina kostnader. Regeringen gör bedömningen att frågan om avgifter för tillsyn bör utredas närmare.</p> <p>Byggsamrådet</p> <p>Bestämmelser om byggsamråd finns i 9 kap. 8 § PBL. Vid byggsamrådet ska en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att kraven ska antas kunna uppfyllas och den samordning som behövs. Över samrådet ska ett protokoll föras. PBL-kommittén redovisar en del brister i samrådet, bland annat att samrådet inträffar för sent och lämnar litet utrymme för påverkan. Kommittén har därför lämnat vissa förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen, bland annat om att byggsamrådet ska kunna delas upp och genomföras vid flera tillfällen. Regeringen konstaterar att byggsamrådet inte alltid fungerar på det sätt som har avsetts i bygglagstiftningen. Kommitténs förslag löser inte heller den problematik som är förknippad med samrådet. Utredaren bör därför, med beaktande av PBL-kommitténs överväganden, ytterligare undersöka hur bestämmelserna om byggsamråd behöver ändras eller förtydligas.</p> <p>Kvalitetsansvarig enligt PBL</p> <p>Bestämmelser om kvalitetsansvarig finns i 9 kap.13-15 §§ PBL. Den kvalitetsansvarige utses och arvoderas av byggherren. Den kvalitetsansvarige ska se till att kontroll- och rivningsplaner följs samt närvara vid byggsamråd, besiktningar och andra kontroller. Samtidigt är det byggherren som ansvarar för att alla arbeten utförs enligt föreskrivna krav och meddelade beslut. Den kvalitetsansvariges roll och ansvar i förhållande till byggherren och kommunen uppfattas därför ofta som oklar. Regeringen ger utredaren i uppdrag att undersöka hur den kvalitetsansvariges roll och uppgifter bör utformas. I detta sammanhang bör undersökas vilka kompetenskrav som bör ställas på den kvalitetsansvarige i förhållande till dennes uppgifter. Samtidigt bör benämningen på den kvalitetsansvarige övervägas.</p> <p>Beslut om kontrollplan och kontrollform</p> <p>Bestämmelser om kontrollplan och former för kontroll finns i 9 kap. PBL. Vid byggsamrådet eller snarast möjligt därefter ska kommunen, om det inte är uppenbart onödigt, besluta om en kontrollplan för arbetena. I kontrollplanen ska anges vilka kontroller som behövs för att byggprojektet ska kunna antas uppfylla föreskrivna krav, vilka intyg och andra handlingar som ska företes kommunen samt vilka anmälningar som ska ske till kommunen. I detta sammanhang väljer kommunen också om kontrollen ska utföras genom dokumenterad egenkontroll, av fristående sakkunniga eller av byggnadsnämnden.</p> <p>PBL-kommittén har konstaterat att kontrollen enligt kontrollplanen uppfattas som en ren formalitet eftersom bestämmelserna i PBL inte ställer specifika krav på innehållet i kontrollplanen och inte heller på utförandet och dokumentationen av kontrollerna. PBL-kommittén har dock inte lämnat några förslag till förtydliganden i PBL. Regeringen konstaterar att uppgifter om exempelvis kontroll av ventilation och radon samt vissa energianvändningsuppgifter ofta saknas i kontrollplanerna trots att dessa uppgifter krävs enligt annan lagstiftning.</p> <p>Regeringen ger utredaren i uppdrag att utreda möjligheten att närmare författningsreglera vilka uppgifter som bör vara obligatoriska i kontrollplanen.</p> <p>Kontroll av byggnadsarbeten</p> <p>Av 9 kap. 9 § PBL framgår att kontrollen av byggnadsarbeten ska utföras genom dokumenterad egenkontroll, av en fristående sakkunnig eller, om det finns särskilda skäl, av byggnadsnämnden.</p> <p>PBL-kommittén ansåg att egenkontrollen inte fungerar tillfredsställande. Skälen till detta är flera enligt kommittén: byggherren har inte alltid ett intresse av att kontrollera att de tekniska egenskapskraven kommer främst, att det inte finns särskilda krav på egenkontrollens utförande och att kommunerna brister i sin tillsyn.</p> <p>Vidare har PBL-kommittén konstaterat att de fristående sakkunniga har en svår roll med kluvna lojaliteter och utan egentliga befogenheter. Kommunen saknar dessutom möjlighet att kräva att fristående sakkunniga styrker sin kompetens, t.ex. genom personcertifiering eller genom ackrediterat kontrollorgan.</p> <p>PBL-kommittén har behandlat kontrollfrågorna utan att lämna några förslag till författningsändringar. Flera remissinstanser efterfrågar överlag mer oberoende kontroll. Utredaren ska därför dels analysera alternativa sätt att kontrollera byggandet, dels se över om befintliga kontroller och kontrollformer kan effektiviseras. Utredaren bör vidare utreda om det är lämpligt att differentiera kraven på kontrollerna och formerna för kontrollen beroende på byggnadsarbetenas omfattning och byggherrens kompetens. I detta sammanhang bör särskilt belysas behovet av styrkande hur och av vem kontrollen har utförts samt behovet av kontroll genom särskilda sakkunniga eller motsvarande vid s.k. självbyggeri.</p> <p>Byggherrens ansvar</p> <p>Byggherren har enligt 9 kap. 1 § PBL ansvaret för att föreskrivna krav och meddelade beslut avseende byggnadsåtgärder uppfylls. Denne ansvarar också för att kontroller utförs i tillräcklig omfattning. Vissa kontroller kan utföras först en tid efter att byggnaden har tagits i bruk, exempelvis avseende energianvändning och radon. Ofta är det således först en tid efter ibruktagandet som vissa krav går att kontrollera och sanktionera.</p> <p>I situationer då byggherren överlåter fastigheten direkt efter färdigställandet, ofta en bostadsrättsförening eller egnahemsägare, uppstår ett oklart ansvarsförhållande för kontroller och åtgärdande av eventuella brister. Regeringen konstaterar att denna typ av tidiga överlåtelser från byggherren till annan part har blivit allt vanligare samtidigt som behovet av kontroller efter byggnadens ibruktagande har ökat. Regeringen ger därför utredaren i uppdrag att utreda om bestämmelserna om ansvar för uppfyllande av föreskrivna krav och meddelade beslut behöver ändras.</p> <p>Sanktionssystemet</p> <p>Bestämmelser om sanktioner finns i 10 kap. PBL. PBL-kommittén har föreslagit höjningar av sanktionsavgifterna. Kommitténs förslag i denna del behandlas i propositionen "Ett första steg för en enklare plan- och bygglag" (prop. 2006/07:122). PBL-kommittén har framfört att det finns behov av en mer genomgripande översyn av systemets grunder och dess utformning med syfte att stärka efterlevnaden av lagstiftningen. Denna uppfattning delas av remissinstanserna. Utredaren ska därför utreda sanktionssystemets effektivitet och föreslå nödvändiga förändringar.</p> <p>Säkerställa att beslut om bygglov vinner laga kraft</p> <p>PBL-kommittén menar att det är ett betydande rättssäkerhetsproblem att beslut om bygglov i en del fall inte vinner laga kraft. En enskild som anses vara berörd av ett beslut om bygglov men inte har fått del av beslutet kan överklaga detta långt senare. För att undvika den fördröjning och den osäkerhet ett sådant överklagande innebär har kommittén föreslagit att det ska vara en skyldighet för kommunen att delge alla berörda beslut om bygglov. Regeringen delar kommitténs bedömning att det är olämpligt att beslut om bygglov inte alltid vinner laga kraft, men menar att kommitténs förslag skulle medföra ett omfattande merarbete och stora kostnader för kommunerna utan att någon fullständig lösning på problemet uppnås. Även fortsättningsvis kommer det att vara svårt att utreda vilka som är berörda av ett visst beslut. I stället bör utredaren analysera om det finns andra möjligheter att säkerställa att beslut om bygglov vinner laga kraft, exempelvis genom ett kungörelseförfarande.</p> <p>Tydliggöra förhållandet mellan PBL och BVL</p> <p>Det finns ett behov av samordning av processerna i PBL och BVL. De tekniska egenskapskraven formuleras som funktionskrav i BVL medan förfarandet och de instrument som finns för att säkerställa att kraven uppfylls finns i PBL. PBL-kommittén hade i uppdrag att se över förhållandet mellan PBL och BVL men har inte redovisat förslag i denna del.</p> <p>Den otydliga kopplingen mellan lagarna samt bristande logik vid hänvisning mellan lagarna har lett till tillämpningsproblem. Det finns således skäl att klarlägga och tydliggöra sambanden mellan de två lagarna. Utredaren ska analysera behovet av att författningstekniskt tydliggöra förhållandet mellan PBL och BVL.</p> <p>Förtydligande av krav på byggnadsverk vid ändring m.m.</p> <p>Vid uppförande och ändring av byggnadsverk ska vissa tekniska egenskapskrav, s.k. funktionskrav, uppfyllas. Funktionskraven reglerades tidigare i PBL men regleras sedan 1995 i BVL. I samband med att kraven flyttades till BVL ersattes benämningen ombyggnad och tillbyggnad med benämningen ändring av byggnadsverk. Vid tillämpningen av bestämmelserna om ändring av byggnad ställs ibland krav på att andra delar av byggnaden ska åtgärdas än dem för vilka ansökan avser så att även dessa uppfyller de tekniska egenskapskraven, s.k. följdkrav. Sådana följdåtgärder kan krävas vid annan ändring av byggnad än tillbyggnad om ändringen medför t.ex. en avsevärd förlängning av byggnadens brukstid. I sådana fall ska de tekniska egenskapskraven uppfyllas även i de delar som, utan att omfattas av ändringen, indirekt berörs av denna. Med anledning av de följdkrav som kan ställas vid en ansökan om ändring av byggnad har innebörden av termen ändring av byggnad kommit att uppfattas som oklar. Även utformningen av bestämmelserna har medfört tolkningsproblem, vilket har lett till varierande efterlevnad av de tekniska egenskapskraven. Regeringen kan konstatera att det finns anledning se över termen ändring med hänsyn till behovet av tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet framför allt med avseende på vilka följdkrav som ska kunna ställas. I sammanhanget bör också begreppet underhåll klarläggas och tydliggöras.</p> <p>Krav på varsamhet vid ändring av byggnader finns i 3 kap. PBL. De tekniska egenskapskraven ska uppfyllas med beaktande av kravet på varsamhet. Regeringen har erfarit att det även råder oklarhet om varsamhet som begrepp och hur varsamhet kan hanteras samtidigt som de tekniska egenskapskraven ska efterlevas. Det finns enligt regeringens bedömning skäl att se över också möjligheterna att så långt möjligt undanröja dessa oklarheter. Utredaren bör belysa hur både kraven på varsamhet och de tekniska egenskapskraven ska kunna uppfyllas.</p> <p>Flyttning av byggnadsverk</p> <p>Vilka krav som gäller vid flyttning av byggnadsverk är inte närmare reglerat i PBL och BVL.</p> <p>Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen "Undantag i vissa fall från tekniska egenskapskrav på byggnadsverk" (prop. 2006/07:62, bet. 2006/07:CU31, rskr. 2006/07:118) har bestämmelser som ger möjlighet att i vissa speciella situationer flytta byggnadsverk från en plats till en annan införts. Bestämmelsen, som föranleddes av gruvnäringens tillväxt i Norrbotten, innebär att befintliga byggnader kan flyttas till en annan plats utan att de tekniska egenskapskraven behöver uppfyllas fullt ut. Kommunen ges möjlighet att göra undantag i vissa fall då det finns särskilda skäl.</p> <p>De i BVL och förordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1215">(1994:1215)</a> om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. nya bestämmelserna avser endast speciella undantagssituationer. Regeringen ger utredaren i uppdrag att undersöka möjligheterna att införa en mer generell reglering av flyttning av byggnader i PBL och BVL. I samband härmed ska utredas vilka funktionskrav som kan anses rimliga att ställa i dessa situationer.</p> <p>Kostnader och andra konsekvenser</p> <p>Om utredarens förslag påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en beräkning av dessa redovisas. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska dessa redovisas. Om förslagen innebär kostnadskonsekvenser för staten, kommuner eller landsting ska även förslag till finansiering anges. Miljökonsekvenser ska redovisas.</p> <p>Utredaren ska genomgående beakta konsekvenserna för företag samt redovisa förslag som kan förenkla företagens befattning med plan- och byggärenden. Förslag ska utformas med utgångspunkt i att företagens administrativa kostnader ska hållas så låga som möjligt. När det gäller redovisning av förslagens konsekvenser ska utredaren samråda med Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Näringslivets Regelnämnd. Nuteks databas Malin ska så långt möjligt användas för beräkning av vilka effekter förslagen får för företagens administrativa kostnader.</p> <p>Arbetsformer och redovisning av uppdraget</p> <p>Utredaren ska samråda med Miljöprocessutredningen (M 2007:4). Arbetet ska bedrivas i kontakt med berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och övriga intressenter.</p> <p>Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 maj 2008.</p> <p> (Miljödepartementet) </p>