Referenser till SFS 1995:401opengov.sehttp://www.opengov.se/http://www.opengov.se/govtrack/sfs/feed/1995:401/http://www.opengov.se/govtrack/dir/2009:102/2009-11-12T12:00:00+01:002009-11-12T12:00:00+01:002009:102 Omprövning av betyg inom skolväsendetUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2009</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning</h2>
<p>En särskild utredare ska utreda och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna där betyg sätts samt i motsvarande fristående skolor. Utredaren ska lämna de författningsförslag som behövs för förslagens genomförande samt redovisa konsekvenserna av införandet av en sådan rätt. I detta sammanhang ska utredaren även belysa pedagogiska och andra konsekvenser för undervisningen. I denna utredning ska också kostnaderna och reglerna för prövning av betyg belysas.</p>
<p>Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 november 2010.</p>
<p>Betygens betydelse för eleven</p>
<p>Betygen kan ha en avgörande betydelse för elevens framtid. Det är centralt att elever känner att de har fått visa sina kunskaper och har blivit rättvist bedömda. Betygssättning innebär myndighetsutövning. Slutbetygen är av stor vikt för den enskilde inte minst genom att de har en direkt koppling till behörighets- och urvalsbestämmelser. Därmed aktualiseras rättssäkerheten för eleverna. Att betygen måste vara så rättvisa och likvärdiga som möjligt är därför en självklarhet.</p>
<p>Betyg och bedömning är starkt förknippade med varandra. Bedömning behöver ständigt göras för att utvärdera hur lärandet sker mot uppställda mål och kunskapskrav. Den kunskapssyn som kommer till uttryck i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och kunskapskrav utgår från att det sker en bedömning som grundar sig på ämnesprov, nationella kursprov, observationer, samtal, elevarbeten, projekt- och grupparbeten samt enskilda uppgifter. Bedömningen syftar till att identifiera elevers kunskaper för att beskriva starka och svaga sidor och ge ett bra underlag för att främja elevens fortsatta utveckling. Betygen ska visa i vilken utsträckning eleven har uppnått de nationellt ställda kunskapskraven och därmed visa kvaliteten i kunskaperna. Nationella ämnesprov och andra prov är en del av underlaget inför betygssättningen.</p>
<p>I grundskolan sätts terminsbetyg i årskurs 8 och under höstterminen i årskurs 9. Slutbetyg sätts vårterminen i årskurs 9, när skolplikten upphör. För specialskolan gäller samma regler för bedömning och betyg som grundskolan. Eftersom denna skolform omfattar 10 läsår, sätts dock terminsbetyg i årskurs 9 och under höstterminen i årskurs 10. Slutbetyg sätts vårterminen i årskurs 10, när skolplikten upphör. Syftet med terminsbetygen är att ge så tydlig information som möjligt till elev och vårdnadshavare om elevens kunskapsläge i de olika ämnena. Slutbetygen syftar därutöver till att redovisa om eleven har uppnått behörighet till gymnasieskolan och utgöra grund för urval till gymnasieutbildningar. Att slutbetygen sätts på ett likvärdigt sätt är därför viktigt för elevens rättssäkerhet. När det gäller gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och på projektarbete. När en elev har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg ska eleven få ett slutbetyg. Inom gymnasieskolan är således betyg på varje avslutad kurs avgörande för antagning till högre utbildning. Det förekommer också betyg satta vid prövning. För den kommunala vuxenutbildningen sätts, i likhet med vad som gäller för gymnasieskolan, betyg på varje genomförd kurs eller delkurs och på projektarbete.</p>
<p>Regeringen anser att det är väsentligt att det vidtas åtgärder för att stärka rättvisan och likvärdigheten i bedömning och betygssättning och har under de senaste åren därför föreslagit och genomfört en rad åtgärder i denna riktning. Nationella prov i fler ämnen har införts i årskurs 9, som ett led i att stärka elevens kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Statens skolinspektion har fått i uppdrag att genomföra viss central rättning av nationella prov i syfte att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet (dnr U2009/4877/G). Regeringen avser också att föreslå en ny lärarutbildning som ger gedigna kunskaper i bl.a. bedömning och betygssättning.</p>
<p>En ny betygsskala</p>
<p>För att elever ska uppfatta betygen som mer rättvisande och för att betygen ska ge en mer nyanserad bild av elevernas kunskaper har regeringen i propositionen En ny betygsskala, som riksdagen har antagit (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169), föreslagit att när betyg sätts inom det offentliga skolväsendet ska en ny betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ska ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Om det på grund av frånvaro inte går att bedöma om en elev har nått upp till de kunskapsmål som minst ska uppnås, ska detta i betygskatalogen markeras med ett horisontellt streck. I särskolan och i vuxenutbildningen för utvecklingsstörda ska betyg dock inte sättas på icke godkända resultat och betygssteget F inte användas. Regeringen bedömer att den nya betygsskalan ger lärarna möjlighet till ökad precisering i bedömningen av elevernas kunskaper och graden av måluppfyllelse. Regeringen bedömer också att den nya betygsskalan skapar en ökad tydlighet för eleverna när det gäller bedömningen av kunskapsutvecklingen, vilket ökar förutsättningarna för att elever ska uppfatta betygen som mer rättvisande. Den nya betygsskalan kommer att införas successivt fr.o.m. läsåret 2011/2012.</p>
<p>Tydligare mål</p>
<p>Ett centralt problem för grundskolan och motsvarande skolformer har varit att sambandet mellan målen i läroplanen och kursplanerna har varit otydliga. Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit tydligare mål och kunskapskrav i såväl grundskolan som motsvarande skolformer. Regeringen anser att läroplanen och kursplaner ska vara ett tydligt verktyg och stöd för lärarna i såväl planeringen av undervisningen som uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. I propositionen Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87), föreslog regeringen därför att varje obligatorisk skolform, dvs. grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan ska ha en egen samlad läroplan. Läroplanen ska innehålla skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner. Kursplanerna ska kompletteras med föreskrifter om kunskapskrav för varje ämne alternativt ämnesområde. Riksdagen beslutade i mars 2009 i enlighet med regeringens förslag (bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189). I januari 2009 fick Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utarbeta nya kursplaner för grundskolan, specialskolan, sameskolan och den obligatoriska särskolan (dnr U2009/312/S). För dessa skolformer ska Skolverket också utarbeta kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt kunskapskrav för betygsstegen A, C och E för de skolformer där betyg sätts. Uppdraget ska redovisas i april 2010.</p>
<p>Riksdagen beslutade i oktober 2009 om en ny gymnasieskola med anledning av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8). De nya reglerna om gymnasieskolan ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas hösten 2011. Vidare har regeringen i oktober 2009 beslutat att uppdra åt Skolverket att göra en översyn av samtliga ämnesplaner för gymnasieskolan (dnr U2009/5688/G). Ämnesplanerna bör utformas så att de blir tydligare än i dag med en mer ändamålsenlig struktur. Ämnesplanerna bör, så långt som möjligt och med hänsyn tagen till gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens särart och de krav som kursutformningen ger upphov till, utformas enligt de riktlinjer och den uppsättning begrepp som ska gälla för grundskolans kursplaner. Dessa förändringar förtydligar uppdraget och ökar likvärdigheten i utbildningen.</p>
<p>Information om elevens kunskapsutveckling i de olika skolformerna</p>
<p>Skolan har ett ansvar för att ge eleven förutsättningar att nå målen samt att ge tydlig och fortlöpande information till eleven, och i förekommande fall vårdnadshavaren, om elevens skolsituation och kunskapsutveckling.</p>
<p>För de obligatoriska skolformerna ska den individuella utvecklingsplanen numera även innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling (se t.ex. 7 kap. 2 § grundskoleförordningen [1994:1194]). Denna ordning har tillämpats från och med höstterminen 2008. Vidare har läraren enligt skolformsförordningarna och läroplanen en skyldighet att ge fortlöpande information om elevens skolgång och kunskapsutveckling.</p>
<p>För gymnasieskolan gäller att utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per termin. Rektorn ska då se till att eleven ges en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation. Läraren ska redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättningen sker och fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna.</p>
<p>För kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare gäller liksom för gymnasieskolan att läraren ska utnyttja all tillgänglig information vid betygssättningen om elevens kunskaper. Läraren ska också beakta sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen.</p>
<p>Avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet</p>
<p>I dag finns i den obligatoriska skolan en möjlighet att få kunskaper bedömda och betyg satta genom en prövning. Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan har rätt att genomgå prövning avseende hela utbildningen eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen enligt grundskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1994:1194">(1994:1194)</a> respektive specialskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1995:401">(1995:401)</a>. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan/specialskolan. I gymnasieskolan kan en elev få pröva i ämnen som ingår i elevens studieväg, där betyg inte har satts eller där eleven fått betyget Icke godkänt. En person kan även vända sig till gymnasieskolan för att begära en sådan prövning utan att vara elev. Detta gäller även om personen redan har ett betyg på kursen. Inom kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare kan en vuxen i nuläget begära att få göra prövningar i syfte att få betyg i en kurs.</p>
<p>Av förordningen <a href="https://lagen.nu/1991:1124">(1991:1124)</a> om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet framgår att en skola får ta ut en avgift för prövning. Avgiften får uppgå till högst 500 kronor. Avgift får dock inte tas ut för den som har gått ut grundskolan och inte uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret i det ämne prövningen gäller, elev i gymnasieskolan som har fått betyget Icke godkänt på den kurs prövningen gäller, elev inom den kommunala vuxenutbildningen som har fått betyget Icke godkänt på den kurs prövningen gäller, eller den som efter avslutad kurs inom svenskundervisning för invandrare inte har nått upp till nivån för betyget Godkänt. För fristående skolor är inte avgifter för prövning reglerade. Det har inte utretts om avgiftens storlek kan påverka den enskilde elevens möjligheter till prövning och vilka kostnader prövningen kan medföra för skolorna.</p>
<p>Behovet av en utredning</p>
<p>Frågan om omprövning av betyg aktualiserades i samband med Skollagskommitténs (U1999:01) betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121). Skollagskommittén föreslog ett system med en möjlighet för elever att få ett betyg omprövat inom en vecka från det att betyget har utfärdats. Omprövningen skulle enligt förslaget göras av en lärare från en annan skolenhet och grundas på befintliga studieresultat. Vidare skulle omprövningen handläggas skyndsamt och omfatta alla de skolformer där betyg sätts.</p>
<p>Många remissinstanser yttrade sig över förslaget och remissbilden var splittrad. Flertalet remissinstanser var positiva till förslaget i sig men det framhölls samtidigt att de praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna inte var tillräckligt utredda.</p>
<p>Ett förslag till ny skollag har tagits fram av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, Skollagsberedningen (U 2006:E). Gruppens förslag Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) omfattar utbildning från förskola t.o.m. vuxenutbildning. Förslaget har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I promemorian föreslår Skollagsberedningen förändringar för att stärka rättvisan och likvärdigheten i bedömning och betygssättning i skolan. Förslagen, som gäller för alla skolformer, innebär bl.a. att rektors ansvar för betygssättningen förtydligas och att skolan blir skyldig att informera eleverna om grunderna för betygssättningen. Vidare föreslås en ny bestämmelse om skyldighet att ändra uppenbart felaktiga betyg.</p>
<p>I promemorian anges att rektor har det övergripande ansvaret för skolans pedagogiska verksamhet och att detta även innefattar att bedömning och betygssättning ska ske i enlighet med de bestämmelser som finns. Rektors ansvar innebär bl.a. att se till att skolans lärare dels är väl förtrogna med det regelverk som gäller, dels i övrigt får det stöd de behöver för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. I ansvaret ingår också att särskilt beakta obehöriga, mindre erfarna och nyanställda lärares behov av stöd i denna process. Skollagsberedningen föreslår mot denna bakgrund att en bestämmelse införs som förtydligar rektorns särskilda ansvar.</p>
<p>I promemorian anges vidare att elevens rätt till information om på vilka grunder betyget i en kurs eller ett ämne sätts behöver stärkas. Det anges även att många missförstånd som gäller enskilda betyg kan undanröjas genom att man i början av studierna förbättrar informationen om kunskapskraven. I dag finns riktlinjer om rätten till information i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Skollagsberedningen föreslår att det införs en bestämmelse om detta i skollagen, som ska gälla för samtliga skolformer.</p>
<p>Skollagsberedningen föreslår även att den som har satt ett betyg ska ändra betyget om det är uppenbart oriktigt och om det kan ske snabbt och enkelt. Ändringen får inte leda till att betyget sänks. I vissa fall ska rektor göra ändringen i stället för den som har satt betyget. Detta föreslås regleras i en bestämmelse med 27 § förvaltningslagen <a href="https://lagen.nu/1986:223">(1986:223)</a> som förebild.</p>
<p>När det gäller omprövning av betyg anger Skollagsberedningen bl.a. att den delar Skollagskommitténs bedömning att omprövning av betyg är en viktig rättssäkerhetsfråga för elever. Vidare anger beredningen att införandet av ett system med omprövning av betyg kan antas få stora organisatoriska konsekvenser för verksamheten. Det är därför angeläget att frågan närmare analyseras med utgångspunkt i Skollagskommitténs förslag. I promemorian anges också att kostnaderna och reglerna för prövning ska belysas i utredningen om omprövning av betyg. Regeringen delar Skollagsberedningens bedömning.</p>
<p>Konsekvensanalys</p>
<p>Ett system med omprövning av betyg innebär konsekvenser på flera plan. Det är därför angeläget att formerna för omprövning av betyg närmare analyseras innan en rätt till omprövning införs. Omprövningssystemet kan bl.a. få konsekvenser för undervisningen, eftersom det finns en risk att fokus kan komma att flyttas till enkelt mätbara kunskaper, prov och skriftliga arbeten. Även konsekvenser av organisatorisk och ekonomisk art kan uppstå. Mot bakgrund av bl.a. dessa förhållanden bör en utredare tillsättas för att belysa och komma med förslag på hur eventuella negativa konsekvenser kan motverkas vid införandet av en rätt till omprövning.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska utreda och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna där betyg sätts samt i motsvarande fristående skolor. Utredaren ska lämna de författningsförslag som behövs för förslagens genomförande samt redovisa konsekvenserna av införandet av en sådan rätt. I detta sammanhang ska utredaren även belysa pedagogiska och andra konsekvenser för undervisningen. I denna utredning ska också kostnaderna och reglerna för prövning av betyg belysas. I flera länder i Europa finns en möjlighet till omprövning av betyg. Utredaren bör därför lyfta fram och belysa relevanta internationella exempel.</p>
<p>Vilka skolformer ska omfattas?</p>
<p>De skolformer inom det offentliga skolväsendet där betyg sätts är grundskola, särskola, specialskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Med motsvarande fristående skolor avses skolor med enskild huvudman som har godkänts och förklarats berättigade till bidrag för utbildning inom dessa skolformer och som fått medgivande att sätta betyg. Utredaren ska analysera om möjligheten till omprövning bör införas i alla skolformerna där betyg sätts.</p>
<p>Vilka betyg ska kunna omprövas?</p>
<p>Det ska övervägas om alla betyg ska kunna omprövas eller om omprövningen ska begränsas till vissa betyg, t.ex. slutbetyg, icke godkända betyg och beslut att inte sätta betyg. Utredaren ska beakta att exempelvis terminsbetyg och slutbetyg i grundskolan skiljer sig åt när det gäller syfte och rättspåverkan för eleven. Utredaren ska i anslutning till detta även beakta att det finns olika sorters betyg i olika skolformer, bl.a. gäller terminsbetyg för grundskolan och kursbetyg för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det förekommer även betyg satta vid prövning. I och med att den nya betygsskalan införs kommer ett s.k. streck att markera att betygsunderlag saknas. Utredaren ska bedöma hur en omprövning i dessa situationer ska kunna ske.</p>
<p>Hur ska omprövningen genomföras?</p>
<p>Utredaren ska vidare analysera vem som ska handha omprövningen och hur denna kan genomföras. Utredaren ska föreslå vem som ska utföra omprövningen. Utredaren bör även se över hur systemet ska hanteras av fristående skolor, gymnasieskolor med ämnen och kurser som bedrivs i ringa omfattning och endast erbjuds på ett fåtal ställen i landet, små skolor etc. Utredaren bör då beakta att det för dessa skolor kan vara svårt att tillgodose eventuella krav på att omprövningen ska göras av en annan lärare än den som ursprungligen har satt betyget. Det faktum att förhållandena varierar mellan olika skolformer måste beaktas. Det råder exempelvis andra förhållanden i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen än i grundskolan bl.a. avseende kursutbud, geografisk spridning m.m. Omprövningen måste vara likvärdig och rättssäker oavsett var i landet den görs och oavsett vilken skolform som berörs.</p>
<p>Vilken tidsfrist ska gälla?</p>
<p>Tiden inom vilken omprövning ska ske ska också belysas. En utgångspunkt ska vara att omprövningen måste ske skyndsamt, eftersom ett ändrat betyg t.ex. kan påverka elevens - och därmed många andra elevers - antagning till fortsatta studier. Utredaren bör särskilt redovisa vilka konsekvenser en rätt till omprövning av betyg får vid tillträde och antagning till högre utbildning. Utredaren bör i detta sammanhang identifiera om det finns några särskilda hinder för skyndsamhet. Det bör även utredas inom vilken tidsfrist eleven ska ha rätt att begära omprövning.</p>
<p>På vilket underlag ska omprövningen genomföras?</p>
<p>Ytterligare en central frågeställning är på vilket underlag omprövning ska ske. Omprövningen måste sannolikt göras på befintligt betygsunderlag. Utredaren ska därför föreslå vilka handlingar och uppgifter som ska ingå i bedömningen. Utredaren ska även analysera och ge förslag på hur läraren ska säkerställa att kunskaper som inte visas av prov eller tester dokumenteras och tas till vara vid en omprövning. Vidare ska utredaren analysera och ge förslag på hur omprövning av betyg ska göras när en stor del av bedömningen bygger på annat underlag än t.ex. skriftliga prov. Det kan exempelvis handla om estetiska ämnen, ämnet idrott och hälsa liksom ämnen med omfattande laborativa inslag eller yrkesämnen. Inom yrkesutbildningen förläggs viss del av lärandet till en eller flera arbetsplatser. Inom gymnasial lärlingsutbildning är minst hälften av allt lärande förlagt till en arbetsplats och flera handledare kan bidra med underlag till bedömningen. Utredaren ska därför analysera och föreslå hur omprövning av betyg ska ske när stora delar av lärandet är arbetsplatsförlagt. Utredaren ska i detta sammanhang lämna förslag om hur man säkerställer att kunskaper som normalt inte dokumenteras beaktas i omprövningen.</p>
<p>Kostnader och regler för prövning</p>
<p>Utredaren ska analysera gällande regler för prövning och vid behov föreslå förändringar. I vilken utsträckning prövningsavgiften påverkar den enskilde elevens möjlighet till prövning och vilka kostnader prövningen kan medföra för skolorna ska särskilt uppmärksammas.</p>
<p>Andra frågor att beakta</p>
<p>Utredaren ska belysa förslagets eventuella konsekvenser som hör samman med pedagogiken och utformningen av undervisningen och komma med förslag på hur eventuella negativa konsekvenser kan motverkas vid införandet av en rätt till omprövning.</p>
<p>Utredaren ska också beakta barnperspektivet utifrån FN:s konvention om barnets rättighet. Slutligen ska utredaren lämna de författningsförslag som behövs för förslagens genomförande samt redovisa de ekonomiska konsekvenserna för skolhuvudmän och myndigheter som eventuellt berörs av förslagen jämte förslag till finansiering av ett införande av sina förslag. I detta sammanhang ska utredaren också belysa sina förslag ur ett kostnadseffektivt perspektiv.</p>
<h2 id="redovisning">Samråd och redovisning av uppdraget</h2>
<p>Utredaren ska hålla sig informerad om den fortsatta beredningen av de förslag som Skollagsberedningen lämnat i promemorian Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet och anpassa sina förslag till den kommande lagstiftningen. Utredaren ska knyta en referensgrupp till sig bestående av representanter från skolmyndigheterna, andra för frågan relevanta utredningar inom utbildningsväsendet, Sveriges Kommuner och Landsting samt andra berörda intressenter som exempelvis elevorganisationer.</p>
<p>Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2010.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2006:127/2006-12-07T12:00:00+01:002006-12-07T12:00:00+01:002006:127 Statliga specialskolor - bättre förutsättningar och tydligare ansvarsfördelningUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 december 2006</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>Regeringen anser att alla elever har rätt till en bra skola där de kan trivas och utvecklas. Elever har dock olika behov. För att kunna tillgodose de olika behoven behövs olika utbildningsalternativ, ibland med specialistkompetens eller specifika hjälpmedel. Regeringen anser därför att elevers och vårdnadshavares möjligheter att välja skolform bör öka.</p>
<p>En särskild utredare skall därför få i uppdrag att utreda och föreslå hur Ekeskolan och Hällsboskolan skall återetableras som statliga specialskolor för elever med synskada och ytterligare funktionshinder respektive grav språkstörning.</p>
<p>Utredaren skall också kartlägga och analysera hur stort behovet av utbildningsplatser kan förväntas bli vid inrättande av en statlig specialskola för elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare funktionshinder samt lämna förslag på lämplig dimensionering och organisationsform för en sådan specialskola.</p>
<p>Utredaren skall vidare granska ansvarsfördelningen mellan staten och kommunen när det gäller utbildning för döva, hörselskadade eller dövblinda elever och om det finns anledning till ändring lämna nödvändiga förslag. Uppdraget omfattar även utbildning vid riksgymnasieskolor för döva eller hörselskadade elever samt elever med svåra rörelsehinder.</p>
<p>Den del av uppdraget som avser återetablering av Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga specialskolor skall redovisas till regeringen senast den 15 maj 2007. Uppdraget i övrigt skall redovisas senast den 3 december 2007.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Den statliga specialskolan</p>
<p>Enligt 7 kap. 1 § skollagen <a href="https://lagen.nu/1985:1100">(1985:1100)</a> skall utbildningen i specialskolan syfta till att ge barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Av 7 kap. 5 § skollagen framgår att utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enheter samt att regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden. Enligt 1 kap. 3 § specialskoleförordningen <a href="https://lagen.nu/1995:401">(1995:401)</a> skall specialskolan ha fem skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor) och en skolenhet för elever från hela landet (riksskola).</p>
<p>Till grund för nuvarande reglering ligger riksdagens beslut med anledning av förslagen i propositionen Elever med funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). Som en följd av beslutet gavs en organisationskommitté i uppdrag att utveckla och lägga fram förslag om den konkreta utformningen av en förändrad organisation för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Beslutet innebar bl.a. att statens råd och stöd i specialpedagogiska frågor skulle samlas till en myndighet - Specialpedagogiska institutet - varvid även verksamheterna vid Ekeskolan och Hällsboskolan föreslogs överföras till myndigheten.</p>
<p>För Ekeskolan innebar beslutet att de fasta skoldelarna vid Ekeskolan skulle avvecklas successivt med början fr.o.m. den 1 juli 2001. Beslutet innebar också att verksamheterna vid Ekeskolans resurscenter och Tomtebodaskolans resurscenter skulle slås ihop till ett gemensamt resurscenter.</p>
<p>Även för Hällsboskolan innebar beslutet att de fasta skoldelarna skulle avvecklas successivt fr.o.m. den 1 juli 2002 samtidigt som det vid skolan skulle finnas ett resurscenter för barn och ungdomar med grav språkstörning.</p>
<p>Både för Ekeskolan och Hällsboskolan innebar beslutet att resurscenterverksamheten skulle stärkas i takt med att skolverksamheten minskade. Vid resurscentren skulle det dessutom enligt riksdagens beslut finnas en mindre skoldel för visstidsplaceringar. Med en sådan placering avsågs att en elev, som ett led i sin utbildning i hemkommunens skola, erbjuds insatser från resurscentrets sida.</p>
<p>Beslutet innebar att barn och ungdomar med synskada och ytterligare funktionshinder samt barn och ungdomar med grav språkstörning inte längre omfattades av specialskolans målgrupp.</p>
<p>Specialskola för döva, dövblinda och hörselskadade</p>
<p>Gruppen döva, dövblinda och vissa hörselskadade barn har teckenspråket som sitt första språk. Dessa elevers behov av kommunikation och undervisning i teckenspråk är, i de allra flesta fall, inte möjliga att möta i den kommunala skolan. Som en följd av den ovan nämnda propositionen förblev staten huvudman för dessa specialskolor och en gemensam myndighet under ledning av en styrelse inrättades. Möjligheten att anordna utbildning i specialskolan i särskilda undervisningsgrupper förlagda till grundskolan togs samtidigt bort.</p>
<p>Förlängd skolgång</p>
<p>Enligt 7 kap. 6 § andra stycket skollagen i paragrafens lydelse före den 1 juli 2000 får ungdomar som efter skolpliktens upphörande inte bedöms kunna gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda, i mån av plats, genomgå annan utbildning i specialskolan intill utgången av vårterminen det år de fyller 21 år.</p>
<p>Bestämmelserna om förlängd skolgång i specialskolan togs bort eftersom det ansågs saknas skäl för att elever i gymnasieåldern skulle tillhöra specialskolans målgrupp.</p>
<p>Visstidsutbildning vid särskilda resurscenter</p>
<p>Enligt 10 kap. 3 a § skollagen får barn som är synskadade eller gravt språkstörda fullgöra sin skolplikt i särskilda resurscenter. Utbildningen skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan respektive särskolan.</p>
<p>Enligt förordningen <a href="https://lagen.nu/2004:203">(2004:203)</a> om visstidsutbildning vid särskilda resurscenter skall det finnas visstidsutbildning vid Resurscenter syn Örebro (Ekeskolan) och vid Resurscenter tal och språk (Hällsboskolan). Syftet med utbildningen vid resurscentren är att ge elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar. Utbildningen skall vidare syfta till att ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning i hemskolan eller i hemkommunen.</p>
<p>Riksgymnasieutbildning</p>
<p>För vissa elever med funktionshinder har staten åtagit sig ett utökat ansvar genom att stödja riksrekryterande gymnasieutbildning för döva och hörselskadade elever i Örebro (RGD/RGH) samt riksrekryterande gymnasieutbildning med särskilt anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade elever (rh-anpassad utbildning) i Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå. I Örebro bedrivs också riksrekryterande verksamhet med statligt stöd för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning.</p>
<p>Samtliga riksgymnasier har kommunala huvudmän. För verksamheten i Örebro kommun finns avtal mellan staten och kommunen, och även den rh-anpassade utbildningen bedrivs enligt överenskommelser mellan staten och respektive huvudman.</p>
<p>Statliga specialskolor i förhållande till kommunernas ansvar och möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder</p>
<p>I dag finns sex statliga specialskolor. Fem av dem är regionala skolor för döva eller hörselskadade elever och en är en rikstäckande skola för döva eller hörselskadade elever som dessutom har en utvecklingsstörning. De fem regionala specialskolorna finansieras dels av statliga anslag, dels av bidrag från elevens hemkommun. Hemkommunen är skyldig att betala en särskild avgift för en elev som blivit antagen till specialskolan.</p>
<p>Det finns också sex regionala hörselklasskolor med kommunen som huvudman. Dessa erbjuder i vissa fall tvåspråkig undervisning, dvs. även en teckenspråkig miljö. De regionala hörselklasskolorna finansieras av kommunen i vilken skolan är belägen, av elevernas olika hemkommuner och i ett fall utgår ett särskilt statligt bidrag till skolan. Hemkommunen har dock ingen skyldighet att betala ersättning. Hemkommunen är inte heller skyldig att stå för skolskjutskostnaden.</p>
<p>Framväxten av kommunala skolor som erbjuder elever med dövhet eller hörselskada utbildning som till vissa delar motsvarar utbildningen inom den statliga specialskolan innebär att möjligheterna att välja skola ökar för elever och vårdnadshavare. För att få en belysning av kunskapsutvecklingen dels för elever i den statliga specialskolan, dels för elever i skolor med kommunen som huvudman, har regeringen gett Specialskolemyndigheten i uppdrag att i samråd med Statens skolverk analysera och redovisa eventuella skillnader i elevernas måluppfyllelse inom dessa skolformer (U2005/9498/BIA).</p>
<p>Samtidigt är hemkommunen inte skyldig att betala ersättning för en elev som blivit antagen i en kommunal hörselklasskola, vilket riskerar begränsa elevers och vårdnadshavares reella möjligheter att välja en skola med anpassad pedagogik och miljö.</p>
<p>Behovet av en utredning</p>
<p>Den svenska handikappolitiken utgår från den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). I handlingsplanen slås bl.a. fast att elever med funktionshinder bör, på samma sätt som övriga barn och ungdomar, ha möjlighet att bo med sina föräldrar eller i deras närhet och gå i skola i närheten av hemmet. Till grund för handlingsplanen ligger flera internationella överenskommelser, t.ex. FN:s standardregler, barnkonventionen samt Salamancadeklarationen.</p>
<p>Regeringens principiella utgångspunkt är att alla elever, oavsett förutsättningar, har rätt till en bra skola där de kan trivas och ges förutsättningar att nå kunskapsmålen. Elever har dock olika behov. För att kunna tillgodose de olika behoven behövs olika utbildningsalternativ, ibland med specifik specialistkompetens och specifika hjälpmedel. Regeringen anser därutöver att elevers och vårdnadshavares möjligheter att välja skolform skall öka.</p>
<p>Enligt skollagen skall alla barn och ungdomar ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Skollagen anger även att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.</p>
<p>Utifrån den ovan beskrivna utgångspunkten har regeringen i budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16, s. 103 f.) aviserat att Ekeskolan och Hällsboskolan skall återetableras som statliga specialskolor samt att ett riksgymnasium för elever med synskada och ytterligare funktionshinder skall inrättas. Hur återetableringen av Ekeskolan och Hällsboskolan samt inrättandet av ett riksgymnasium för elever med synskada och ytterligare funktionshinder skall ske behöver utredas.</p>
<p>Regeringen anser därutöver att det finns betydande skillnader i förutsättningarna för de skolor som erbjuder utbildning för döva eller hörselskadade elever. Ersättningsnivåerna varierar beroende på vilken typ av anpassad utbildning det rör sig om, vilket leder till olika finansiella förutsättningar för skolorna. Hemkommunens skyldigheter varierar dessutom, liksom det ansvar staten tar för finansieringen. Gränsdragningen mellan det statliga respektive kommunala åtagandet när det gäller utbildningen för döva eller hörselskadade elever blir därmed oklar, vilket leder till att eleverna ges olika förutsättningar att nå skolans mål beroende på funktionshinder och bostadsort. Hur ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna kan förtydligas för att varje elev skall ges förutsättningar att nå målen för utbildningen och få möjlighet att gå i en skola där miljön är sådan att han eller hon får de bästa förutsättningarna att utvecklas.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>Utgångspunkten för utredningen skall vara elev- och föräldraperspektivet samt varje elevs rätt till en utbildning som ger henne eller honom möjlighet att nå utbildningens mål.</p>
<p>Återetablering av Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga specialskolor</p>
<p>Utredaren skall utreda och föreslå hur Ekeskolan och Hällsboskolan skall återetableras som statliga specialskolor för elever med synskada och ytterligare funktionshinder respektive grav språkstörning. I uppdraget ingår att kartlägga och analysera hur stort behovet av utbildningsplatser kan förväntas bli.</p>
<p>Utredaren skall dessutom analysera och föreslå hur skolorna skall organiseras och på vilket sätt elevernas hemkommuner kan involveras i elevernas skolgång i en statlig specialskola. Utredaren skall även redovisa förslagens administrativa och organisatoriska konsekvenser.</p>
<p>Utredaren skall därutöver redovisa både övergripande ekonomiska konsekvenser av förslagen och göra en kostnadsberäkning för berörda myndigheter. Därutöver skall utredaren föreslå nödvändiga författningsändringar.</p>
<p>En specialskola för elever i gymnasieåldern när det gäller elever med synskada och ytterligare funktionshinder</p>
<p>Utredaren skall kartlägga och analysera hur stort behovet av utbildningsplatser kan förväntas bli vid inrättande av en statlig specialskola för elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare funktionshinder. Utredaren bör beakta huruvida en sådan skola bör kunna ta emot elever som befinner sig i olika skolformer såsom gymnasieskola, gymnasiesärskola eller om eleven är i behov av en förlängd skolgång i specialskolan. Utredaren skall analysera och lämna förslag på en lämplig organisationsform för en sådan specialskola samt vid behov lämna förslag till författningsändringar om möjligheten till förlängd skolgång i specialskolan.</p>
<p>Utredaren skall även redovisa de ekonomiska konsekvenserna av förslagen samt föreslå övriga nödvändiga författningsändringar.</p>
<p>Statliga specialskolor i förhållande till kommunernas ansvar och möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder</p>
<p>Utredaren skall kartlägga och analysera hur utbildningen för döva, hörselskadade eller dövblinda elever utifrån behov och efterfrågan bäst kan organiseras så att eleverna ges möjlighet att få en ändamålsenlig utbildning av hög kvalitet. Utredaren skall särskilt analysera skillnaderna mellan statliga specialskolor för döva och hörselskadade elever samt regionala hörselklasskolor med kommunen som huvudman, t.ex. Alviksskolan i Stockholm. Denna del av uppdraget omfattar även utbildning vid riksgymnasieskolor för döva eller hörselskadade elever samt elever med svåra rörelsehinder.</p>
<p>Utifrån detta underlag skall utredaren överväga om det krävs förändringar i styrning, organisation eller ansvarsfördelning för utbildningen. I det fall utredaren lämnar förslag till åtgärder skall utredaren redovisa de ekonomiska konsekvenserna av förslagen samt föreslå nödvändiga författningsändringar.</p>
<p>Genomförande av uppdraget</p>
<p>Utredaren skall i sitt arbete samverka med berörda skolhuvudmän, myndigheter, utredningar och handikapporganisationer samt Sveriges Kommuner och Landsting.</p>
<p>Den del av uppdraget som avser återetablering av Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga specialskolor redovisas till regeringen senast den 15 maj 2007.</p>
<p>Uppdragen skall i övriga delar redovisas senast den 3 december 2007.</p>
<p> (Utbildnings- och kulturdepartementet) </p>