Referenser till SFS 2006:67opengov.sehttp://www.opengov.se/http://www.opengov.se/govtrack/sfs/feed/2006:67/http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:130/2008-10-30T12:00:00+01:002008-10-30T12:00:00+01:002008:130 Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheterIntegrations- och jämställdhetsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska undersöka effekterna av de bestämmelser om aktiva åtgärder som tas upp i lagarna mot diskriminering. Utredaren ska undersöka om och i så fall hur bestämmelserna har haft effekter på arbetet för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt inom utbildningsområdet även oavsett funktionshinder och sexuell läggning. I uppdraget ingår att undersöka vilka aktiva åtgärder som har haft bäst effekt för respektive diskrimineringsgrund samt vilka kostnader åtgärderna medför för de berörda.</p>
<p>Med detta som utgångspunkt ska utredaren överväga hur krav på aktiva åtgärder kan göras tydliga, skarpa och kopplas till en verkningsfull sanktion samt om krav på aktiva åtgärder, och i så fall vilka, bör utvidgas till fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden. I detta ingår att överväga om åtgärderna bör kvarstå i nuvarande omfattning eller om någon åtgärd bör ändras eller tas bort samt om sanktionssystemet bör ändras. För utbildningsområdet ingår att överväga om krav på aktiva åtgärder bör gälla alla verksamheter som omfattas av den nya diskrimineringslagen.</p>
<p>Utredaren ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 december 2009.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Bestämmelser om aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter finns i jämställdhetslagen <a href="https://lagen.nu/1991:433">(1991:433)</a>, lagen <a href="https://lagen.nu/1999:130">(1999:130)</a> om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen <a href="https://lagen.nu/2001:1286">(2001:1286)</a> om likabehandling av studenter i högskolan och lagen <a href="https://lagen.nu/2006:67">(2006:67)</a> om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</p>
<p>Aktiva åtgärder kan allmänt beskrivas som åtgärder som vidtas för att förebygga och motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter. Aktiva åtgärder är avsedda att verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att motverka diskriminering. Bestämmelserna om aktiva åtgärder är i första hand inte avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur. Diskrimineringsförbuden är avsedda att motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall, medan aktiva åtgärder, förutom ett sådant syfte, också har till ändamål att motverka diskriminering i en mer allmän mening.</p>
<p>På arbetslivsområdet finns bestämmelser om aktiva åtgärder när det gäller diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Inom utbildningsområdet finns bestämmelser om aktiva åtgärder när det gäller diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.</p>
<p>I februari 2006 lade Diskrimineringskommittén fram slutbetänkandet En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22). Kommittén föreslog en ny lag om förbud och andra åtgärder mot diskriminering samt två nya diskrimineringsgrunder. Vidare föreslog kommittén att bestämmelserna om aktiva åtgärder bör utökas och skärpas. Kommittén föreslog bl.a. att bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet och inom utbildningsområdet bör utökas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder samt att kravet på aktiva åtgärder inom utbildningsområdet bör utvidgas till att omfatta andra verksamheter än de som anges i skollagen <a href="https://lagen.nu/1985:1100">(1985:1100)</a>, högskolelagen <a href="https://lagen.nu/1992:1434">(1992:1434)</a> och lagen <a href="https://lagen.nu/1993:792">(1993:792)</a> om tillstånd att utfärda vissa examina.</p>
<p>Kommittén föreslog också krav på aktiva åtgärder inom området värnplikt och civilplikt för samtliga diskrimineringsgrunder förutom ålder. När det gäller andra samhällsområden än arbetslivet, utbildning och värn- och civilplikten angav kommittén att det skulle kunna finnas behov av att införa en skyldighet att vidta aktiva åtgärder, i vart fall på sådana områden där det allmänna generellt sett tillhandahåller en samhällsservice. På grund av tidsbrist saknade kommittén emellertid möjlighet att utreda frågan i den omfattning som krävs.</p>
<p>Kommitténs förslag mötte kritik i remissbehandlingen. Ett flertal remissinstanser avstyrkte förslaget att aktiva åtgärder ska utökas till att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder liksom att bestämmelser om aktiva åtgärder bör utökas till att omfatta andra samhällsområden och verksamheter. Flera invände att de föreslagna aktiva åtgärderna är svåröverskådliga och inte möjliggör en förutsebar rättstillämpning. Vidare framfördes invändningar mot att de föreslagna bestämmelserna om aktiva åtgärder är alltför allmänt hållna och opreciserade samt att de till delar sammanfaller med bestämmelser i andra regelverk. Vidare ifrågasattes om den framtida ombudsmannen mot diskriminering ska ha tillsyn över bestämmelserna om aktiva åtgärder. När det gäller aktiva åtgärder i arbetslivet har det också ifrågasatts varför rätten att begära vitesföreläggande hos Nämnden mot diskriminering i första hand tillkommer ombudsmannen och endast i andra hand en kollektivavtalsbärande central facklig organisation. Vidare framfördes synpunkter om att sanktionssystemet bör förändras.</p>
<p>I juni 2008 antog riksdagen regeringens proposition Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95, bet. 2007/08:AU7, rskr. 2007/08:219). En ny diskrimineringslag träder i kraft den 1 januari 2009. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ersätter jämställdhetslagen och sex andra lagar. Två nya diskrimineringsgrunder införs: könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, ska utöva tillsyn över att lagen följs.</p>
<p>Diskrimineringsförbud för könsöverskridande identitet eller uttryck ska gälla alla samhällsområden i den nya diskrimineringslagen. Åldersdiskriminering förbjuds inom utbildningsverksamhet och i arbetslivet i vid mening. Lagen innehåller diskrimineringsförbud som gäller arbetsgivare, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd, värnplikt och civilplikt samt offentlig anställning.</p>
<p>Den nya diskrimineringslagen innebär att hittillsvarande bestämmelser om aktiva åtgärder i princip fortsätter att gälla. Det sker dock förändringar i fråga om dels upprättandet av en handlingsplan för jämställda löner och en jämställdhetsplan, dels kravet på lönekartläggning. I sammanhanget anförde regeringen i propositionen att det saknas beredningsunderlag för att överväga någon annan sanktion än vite för den som inte följer kravet på aktiva åtgärder och att frågan bör belysas i en utredning.</p>
<p>Behov av utredning</p>
<p>Regeringen bedömer att aktiva åtgärder kan vara värdefulla i arbetet för att främja likabehandling och motarbeta diskriminering. Frågan är dock vilka åtgärder som är mest effektiva i praktiken och vilka som främst har symbolvärde. När det gäller regelverket kring aktiva åtgärder är det därför viktigt att fokusera på aktiva åtgärder som är effektiva och uppnår sitt syfte.</p>
<p>Regeringen konstaterade i propositionen att det inte gjorts någon utvärdering av effekter och resultat av de olika delarna av dagens skyldigheter att vidta aktiva åtgärder och att upprätta planer. Regeringen bedömde att kommitténs förslag om aktiva åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder var alltför allmänt hållna och i många fall opreciserade. Av flera remissyttranden framgår att frågan om förändringar när det gäller bestämmelserna om aktiva åtgärder är komplicerad och kräver en fördjupad analys. Regeringen angav också att det saknas en tillfredsställande analys om föreslagna bestämmelsers förhållande till annan reglering. Till exempel sammanfaller krav på aktiva åtgärder till stora delar med krav på förebyggande arbetsmiljöåtgärder enligt arbetsmiljölagen. Det saknas vidare en analys om hur tillsynsuppgiften över aktiva åtgärder för ombudsmannamyndigheten förhåller sig till andra myndigheters arbete med dessa frågor, t.ex. det arbete som utförs av Myndigheten för handikappolitisk samordning och Arbetsmiljöverket.</p>
<p>Vidare konstateras i propositionen att konsekvenserna av kommitténs förslag om aktiva åtgärder, som innebär nya förpliktelser för företagen, inte utretts eller kvantifierats i någon närmare omfattning av kommittén. I det sammanhanget framhölls också regeringens riktlinjer för det fortsatta arbetet med regelförenkling. Målet för regeringens regelförenklingsarbete är att företagens administrativa kostnader för samtliga regelverk ska minska med minst 25 procent till 2010. Regeringens syfte är att regelförenklingsarbetet ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan sägas att kunskapen om vilka aktiva åtgärder som är mest effektiva samt vilka resurser de aktiva åtgärderna tar i anspråk är begränsad. Med hänsyn till regeringens arbete med regelförenkling är det också av största vikt att en avvägning görs mellan behovet av en utökning av aktiva åtgärder och strävan att inte ålägga arbetsgivare och andra alltför omfattande administrativa uppgifter. Det finns därför behov av att utreda om och på vilket sätt de olika bestämmelserna om aktiva åtgärder har haft effekter på arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter samt hur krav på aktiva åtgärder kan göras tydliga, skarpa och väl sanktionerade.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska undersöka effekterna av de bestämmelser om aktiva åtgärder som tas upp i lagarna mot diskriminering. Utredaren ska undersöka om och i så fall hur bestämmelserna har haft effekter på arbetet för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt inom utbildningsområdet även oavsett funktionshinder och sexuell läggning. I uppdraget ingår att undersöka vilka aktiva åtgärder som har haft bäst effekt för respektive diskrimineringsgrund samt vilka kostnader åtgärderna medför för de berörda.</p>
<p>Med detta som utgångspunkt ska utredaren överväga hur krav på aktiva åtgärder kan göras tydliga, skarpa och kopplas till en verkningsfull sanktion. I detta ingår att överväga om åtgärderna bör kvarstå i nuvarande omfattning eller om någon åtgärd bör ändras eller tas bort. Utredaren ska även överväga om och på vilket sätt förändringar bör genomföras när det gäller sanktionssystemet, bl.a. med avseende på de förändringar som gjorts i fråga om hur ofta planer ska upprättas och löner kartläggas.</p>
<p>Utredaren ska vidare överväga om krav på aktiva åtgärder, och i så fall vilka, bör utvidgas till fler diskrimineringsgrunder och fler samhällsområden. För utbildningsområdet ingår att överväga om krav på aktiva åtgärder bör gälla alla verksamheter som omfattas av den nya diskrimineringslagen.</p>
<p>I uppdraget ingår också att</p>
<p>- överväga om och på vilket sätt förändringar bör genomföras när det gäller reglerna om arbetstagarorganisationernas möjlighet att göra framställning om vitesföreläggande,</p>
<p>- överväga hur tillsynen av efterlevnaden av bestämmelserna om aktiva åtgärder bör bedrivas samt analysera hur tillsynsuppgiften förhåller sig till andra myndigheters arbete med dessa frågor.</p>
<p>Förslag till författningsändringar m.m.</p>
<p>Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till. I den utsträckning utredaren föreslår författningsändringar ska utredaren utarbeta och lägga fram fullständiga författningsförslag.</p>
<p>Utredaren ska analysera sina förslag om krav på aktiva åtgärder i förhållande till andra regelverk än diskrimineringslagstiftningen med liknande skyldigheter, t.ex. krav på förebyggande arbetsmiljöåtgärder enligt arbetsmiljölagen.</p>
<p>Utredaren ska, i relevanta delar, beakta EG-rätten på området. Utredaren ska, i relevanta delar, ta del av betänkandet En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22). Vidare ska utredaren beakta vad regeringen anfört i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95), Lagrådets yttrande samt relevanta remissyttranden i det lagstiftningsärendet.</p>
<p>Det står utredaren fritt att ta upp andra frågor inom ramen för uppdraget som aktualiseras under utredningsarbetet.</p>
<p>Konsekvensanalyser</p>
<p>Med hänsyn till regeringens arbete med regelförenkling är det av största vikt att en avvägning görs mellan behovet av en utökning av aktiva åtgärder och strävan att inte ålägga arbetsgivare och andra alltför omfattande administrativa uppgifter. Utredaren ska därför redovisa vilka konsekvenser de föreslagna aktiva åtgärderna, såväl ändrade som eventuellt vidgade, får för de verksamheter som omfattas av kravet. Detta avser såväl ekonomiska, inklusive statsfinansiella, som organisatoriska och administrativa konsekvenser. Åtgärdernas effekter ska relateras till kostnaderna för att uppnå desamma.</p>
<p>Arbetets genomförande</p>
<p>Utredaren ska ha kontakt med Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) samt, efter den 1 januari 2009, Diskrimineringsombudsmannen. Utredaren ska även ha kontakt med andra berörda myndigheter och organisationer såsom arbetsmarknadens parter och Näringslivets nämnd för regelgranskning.</p>
<p>Utredaren ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 december 2009.</p>
<p> (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:75/2008-06-12T12:00:00+01:002008-06-12T12:00:00+01:002008:75 Delegation för jämställdhet i skolanUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Uppdraget omfattar såväl kommunala som fristående skolor samt sameskolan och specialskolan. Delegationen ska kartlägga kunskapsfältet jämställdhet i skolan och ta fram kunskapsöversikter som rör bl.a. lärstilar samt språk-, läs- och skrivutveckling. I uppdraget ingår också att identifiera områden där ytterligare kunskap om jämställdhet och genus behövs.</p>
<p>Inom ramen för uppdraget ska delegationen genomföra seminarier och på andra sätt sprida den kunskap som sammanställs, särskilt om de metoder som kan användas för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 augusti 2010.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/2008:1) uttalat att värdegrunden i skolan ska stärkas så att jämställdheten främjas. Regeringens utgångspunkt för jämställdhetsarbetet i skolan är att alla elever ska få pröva och utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsroller. Faktisk jämställdhet är ett resultat av ett arbete med att implementera de värden som läggs fast i skolans värdegrund. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. För att uppnå ett jämställt samhälle måste ytterligare insatser göras för att bryta traditionella könsmönster och den struktur som bl.a. visar sig genom könsuppdelningen inom utbildningssystemet.</p>
<p>En genomgripande utredning av kunskapsfältet jämställdhet i skolan har inte genomförts på många år. En av de senaste utredningarna inom området genomfördes i början av 1990- talet då en arbetsgrupp fick i uppdrag att föra upp jämställdhetsfrågorna på skolans agenda samt att sprida kunskaper och erfarenheter om jämställdhet. Arbetsgruppen "Kvinnligt och Manligt i skolan" överlämnade i juni 1994 rapporten Vi är alla olika. En åtgärdsrapport om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde (Ds 1994:98) till regeringen.</p>
<p>Under 2003 tillsattes en delegation för jämställdhet i förskolan (dir. 2003:101) med ett liknande, men på sitt område mer omfattande uppdrag än arbetsgruppen Kvinnligt och Manligt i skolan. Delegationen hade i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen lämnade sitt slutbetänkande Jämställd förskola - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete (SOU 2006:75) till regeringen i juli 2006. Delegationens förslag berör i vissa delar även grund- och gymnasieskolan.</p>
<p>Gällande bestämmelser</p>
<p>Jämställdhet ingår som en del i skolans värdegrundsuppdrag. Skolans demokratiska uppdrag baseras ytterst på principen om allas lika värde i regeringsformen och artikel 14 i Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan den 1 januari 1995. Vidare uttrycks skolans demokratiska uppdrag i skollagen <a href="https://lagen.nu/1985:1100">(1985:1100)</a>, lagen <a href="https://lagen.nu/2006:67">(2006:67)</a> om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och kursplanerna. Bestämmelser om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön finns även i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, i FN:s konvention om barnets rättigheter och i andra centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna som Sverige har ratificerat.</p>
<p>I 1 kap. 2 § skollagen anges att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Den som verkar inom skolan ska särskilt främja jämställdhet mellan könen.</p>
<p>I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling förtydligas skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i förskolan, skolan och vuxenutbildning enligt skollagen. Lagen innebär också att barn och elever har ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, exempelvis mobbning.</p>
<p>I läroplanerna formuleras jämställdhetsuppdraget. Enligt Lpo 94 ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. En liknande skrivning återfinns i Lpf 94.</p>
<p>Kursplanerna är bindande föreskrifter och styr innehållet i utbildningen. De ska läsas mot bakgrund av läroplanerna och kopplas till verksamheternas värdegrundsuppdrag, där jämställdhet är ett av de grundläggande värden som lyfts fram. Ungefär hälften av grundskolans kursplaner har ett jämställdhetsperspektiv.</p>
<p>Utredningen om mål och uppföljning i grundskolan (U 2006:02) föreslår i sitt slutbetänkandet Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) bl.a. att kursplanerna ska få ett tydligare ämnesinnehåll och att områden som rör alla ämnen, t.ex. värdegrundsuppdraget, enbart ska beskrivas i läroplanen. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</p>
<p>Könsskillnader i skolarbete och skolmiljö enligt utvärderingar</p>
<p>Enligt Statens skolverks lägesbedömning 2006 (rapport 288, 2006) har flickorna under de senaste 30 åren uppvisat bättre resultat, mätt i olika betygsmått, än pojkarna. Skillnaderna förstärks vid betygssättningen. Könsskillnaderna är i det närmaste konstanta oavsett socioekonomisk bakgrund.</p>
<p>Denna bild bekräftas också av tidigare utvärderingar. Enligt rapporten Könsskillnader i utbildningsresultat (Utbildningsdepartementets skriftserie 2004, rapport 7) hade flickor både i grund- och gymnasieskolan genomgående bättre betyg i alla ämnen utom i idrott och hälsa. Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03) visade också att en större andel pojkar (27 procent) än flickor (21 procent) i årskurs 9 inte nådde kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Internationella kunskapsmätningar (bl.a. PISA 2003) visar att skillnaderna i utbildningsresultat i läsförståelse är fortsatt stora till flickornas fördel. I grundskolan har pojkar sämre betyg i alla ämnen utom i idrott och hälsa. NU-03 samt forskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan och Statens folkhälsoinstitut visar också att ämnet idrott och hälsa oftare möter pojkarnas intressen och behov än flickornas.</p>
<p>I Jämställdpolitiska utredningens (N 2004:07) betänkande Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66) anges att studenternas studieval fortfarande i hög grad är könsbundna. En fjärdedel av alla kurser har en jämn könsfördelning, dvs. en könsfördelning där andelen män respektive kvinnor ligger i intervallet 40 till 60 procent. Förändringarna är små mellan åren, men det går att skönja en positiv trend.</p>
<p>Jämställdhetsinsatser av olika slag har främst riktats till flickor och kvinnor. Syftet har varit och är att bryta det traditionella könsmönstret och få fler kvinnor att välja tekniska och naturvetenskapliga ämnen och utbildningar. Ansträngningarna att förmå pojkar och män att söka sig till kvinnodominerade utbildningar har inte varit lika stora.</p>
<p>Elever som väljer icke-traditionella utbildningar får ibland stöd men möter ofta motstånd. De prövningar som dessa elever möter leder till att många av dem lämnar sina utbildningar särskilt om könsfördelningen är mycket ojämn. Som skäl till avhopp anges ofta "könsmobbning" från lärarens sida.</p>
<p>Skolverkets lägesbedömning 2006 visar att majoriteten av eleverna trivs i skolan. Flera studier har dock samtidigt visat att den psykiska ohälsan bland elever ökat under en längre period.</p>
<p>Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (U 2005:03) lämnade ett betänkande Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77). I betänkandet anges att flickor och unga kvinnor rapporterar psykisk ohälsa i större utsträckning än unga män. Skillnaden mellan könen har varit oförändrad de senaste 20 åren. Flickor rapporterar i större utsträckning psykisk ohälsa, medan självmord är mer än dubbelt så vanligt bland pojkar</p>
<p>I betänkandet anges två huvudorsaker till den ökande psykiska ohälsan: dels en ökad individualisering där varje individ tvingas till fler svåra val i livet, dels att det är svårare att få anställning, vilket bl.a. leder till osäkerhet inför framtiden, sämre ekonomi i ungdomsåren och att man flyttar från föräldrarna vid högre ålder. På skolans område föreslår utredaren åtgärder för att förbättra kvaliteten så att eleverna ska vara bättre rustade för dagens informationstäta samhälle.</p>
<p>Enligt det tidigare nämnda betänkandet SOU 2005:66 visar forskning att pojkar i förskola, skola och fritidsverksamhet får och tar mer av pedagogernas uppmärksamhet än flickorna. Det är pojkarna som pratar mest. Flickorna tilldelas och accepterar uppgifter som ordningsskapare i både förskola och skola. Bilden är emellertid inte entydig. Det finns stora variationer. En del pojkar är pratsamma men många pojkar säger ingenting alls. Det finns även klasser där flickor intar de dominerande positionerna.</p>
<p>Flickor känner sig mer utsatta än pojkar för i stort sett alla former av kränkningar i grundskolan och gymnasieskolan. Elever i grundskolan känner sig något mer utsatta än elever i gymnasieskolan. Några direkta skillnader mellan flickors och pojkars känsla av utsatthet framkommer inte, förutom när det gäller mobbning. I Skolverkets undersökning av olika former av kränkande behandling framstår pojkar som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa.</p>
<p>Villkor för tillträde till arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>Den nyss nämnda utredningen har visat på att villkoren för tillträde till arbetsmarknaden och villkoren på arbetsmarknaden fortfarande präglas av stora könsskillnader. Trots att kvinnorna i dag utgör en majoritet av studenterna på universitet och högskolor har detta inte lett till större trygghet på arbetsmarknaden.</p>
<p>Enligt en rapport från International Labour Organization (ILO) har Sverige den mest könssegregerade arbetsmarknaden i OECD (SOU 2004:43). Vissa forskare menar emellertid att könssegregeringen på arbetsmarknaden följer ett mönster som är relativt lika i alla industrialiserade länder.</p>
<p>Behovet av en jämställdhetsdelegation</p>
<p>I regeringens skolpolitik är värdegrundsuppdraget av central betydelse och reformarbetet utgår från målet att alla elever ska ges möjlighet att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdigheter som behövs för att klara framtida studier och yrkesliv. För att uppnå detta mål krävs att skolan tar hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Ett aktivt jämställdhetsarbete krävs då och det ska ses som ett led i regeringens arbete med att främja skolans värdegrund, så som den uttrycks i läroplanerna. En av utgångspunkterna blir att identifiera och bryta traditionella könsmönster och könsroller eftersom de påverkar pojkars och flickors förhållningssätt, skolsituation och attityder till olika ämnen, studier och yrken.</p>
<p>Redogörelsen för bl.a. könsskillnaderna i skolarbete och skolmiljö och villkoren för tillträde till arbetsmarknad och arbetsliv tyder på att detta mål är långt ifrån uppnått.</p>
<p>Mot denna bakgrund finns det ett behov av att kartlägga jämställdheten i skolan och att ta fram kunskapsöversikter som belyser betydelsen av kön i skolan och hur detta bl.a. påverkar prestationer och studieresultat. En sådan kartläggning och sådana kunskapsöversikter kan ge en viktig bakgrund till forskningsbaserade metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.</p>
<p>Slutligen ska en jämställdhetsdelegation och ett aktivt jämställdhetsarbete ses som ett led i regeringens arbete med att främja skolans värdegrund, så som den uttrycks i läroplanerna.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En delegation ska tillsättas med uppgift att utifrån skolans värdegrundsuppdrag lyfta fram och utveckla kunskap om jämställdhet i skolan. Uppdraget omfattar såväl kommunala som fristående skolor, samt sameskolan och specialskolan. Delegationen ska kartlägga kunskapsfältet jämställdhet i skolan och ta fram kunskapsöversikter som rör bl.a. lärstilar samt språk-, läs- och skrivutveckling. Kartläggningen ska utgå ifrån relevant forskning och kunskap. I uppdraget ingår också att identifiera områden där ytterligare kunskap om jämställdhet och genus behövs.</p>
<p>Inom ramen för uppdraget ska delegationen genomföra seminarier och på andra sätt sprida den kunskap som sammanställs, särskilt de metoder som kan användas i arbetet med att bryta traditionella könsmönster och könsroller.</p>
<p>Delegationen ska:</p>
<p>1. belysa och analysera vilka förändringar i flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande som skett under perioden 1994-2007,</p>
<p>2. i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa en kunskapsöversikt om samt analysera orsakerna till skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat och prestationer liksom deras attityder till studier och till skolan,</p>
<p>3. ur ett könsperspektiv belysa hur resurserna i skolan fördelas och analysera effekterna av användningen av resurserna,</p>
<p>4. i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa en kunskapsöversikt över områden som är av betydelse för utbildningen i skolan där ny kunskap behövs om jämställdhet och genus,</p>
<p>5. kartlägga flickors och pojkars studievanor och undersöka skolarbetets inverkan på deras psykosociala hälsa,</p>
<p>6. i samverkan med högskolor med relevant kompetens inom området sammanställa och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller,</p>
<p>7. föreslå lämpliga insatser, utifrån arbetet ovan, för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete i skolan såsom en del av värdegrundsuppdraget ska utvecklas och stärkas samt redovisa eventuella ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslagen.</p>
<p>Arbetsmetod och redovisning av uppdraget</p>
<p>Arbetsformer</p>
<p>Utöver det kartläggande och analyserande arbetet som är utredningens huvudsakliga uppgift ska delegationen på olika sätt sprida den kunskap som sammanställs. Det kan ske genom regionala och lokala konferenser och genom användning av IT. Internationell kunskap och erfarenhet bör uppmärksammas och spridas. Kunskapsspridningen bör särskilt inriktas mot forskningsbaserade metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller. Dialoger med verksamma i skolan, föräldrar, barn och ungdomar samt med politiker och verksamhetsansvariga bör utgöra en del av delegationens verksamhet.</p>
<p>Tidsplan och samråd</p>
<p>Delegationen bör samråda med Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Sameskolstyrelsen, Specialskolemyndigheten, Specialpedagogiska institutet, Ungdomsstyrelsen, lärarorganisationerna, elevorganisationerna, Barnombudsmannen (BO), Jämställdhetsombudsmannen (JämO), högskolor och universitet, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges skolledarförbund, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) samt andra berörda myndigheter och organisationer.</p>
<p>Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 augusti 2010. Delegationen ska senast den 1 mars 2009 delredovisa sina slutsatser avseende punkterna 1-4 ovan.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2008:3/2008-02-07T12:00:00+01:002008-02-07T12:00:00+01:002008:3 Bildandet av Statens skolinspektionUtbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med ansvar för tillsyn över och kvalitetsgranskning av skolväsendet m.m. Den nya myndigheten ska även svara för ärenden som kan beskrivas som tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevombudet för likabehandling ska inordnas i myndigheten, och myndigheten ska även tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Den nya myndighetens namn ska vara Statens skolinspektion.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50).</p>
<p>Utredaren ska bl.a. bemanna myndigheten samt föreslå mål för verksamhetens olika delar och anslagsfördelning.</p>
<p>Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att den nya myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>Regeringen gav i mars 2007 en särskild utredare i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. (dir. 2007:28). Skolmyndighetsutredningen överlämnade sitt betänkande den 1 november 2007 (SOU 2007:79). Betänkandet har remitterats och regeringen har beslutat att överlämna propositionen Nya skolmyndigheter till riksdagen. Propositionen innehåller en beskrivning av en ny myndighetsstruktur inom skolväsendet m.m. och vissa lagförslag som är nödvändiga för att genomföra strukturförändringarna.</p>
<p>Regeringen bedömer att en särskild myndighet bör skapas för tillsyn och kvalitetsgranskning. På så sätt kan en god granskning av måluppfyllelsen och verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning säkerställas i den nya myndighetsstrukturen för skolväsendet m.m. Genom att skilja tillsynsuppgifterna från de föreskrivande, utvecklande och bidragsförmedlande uppgifterna skapas också en tydlig och förutsägbar rollfördelning, vilket i sin tur ger myndigheterna förutsättningar att genomföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Den nya myndighetens namn ska vara Statens skolinspektion.</p>
<p>Regeringen bedömer vidare att Skolinspektionens granskning kan bli skarpare och mer ändamålsenlig om den förenas med vissa ingripandemöjligheter. Att förena tillståndsgivning och tillsyn är lämpligt ur effektivitetssynpunkt och vanligt förekommande hos andra statliga tillsynsmyndigheter. Uppgiften att svara för godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag ska därför föras från Statens skolverk till Skolinspektionen.</p>
<p>Vid Skolinspektionen kommer genom tillsyn och kvalitetsgranskning en bred och djup kompetens att samlas vad gäller sakområdet samt vad gäller skoljuridik och juridisk utredningsmetodik. Denna kompetens gör myndigheten lämplig att överta det ansvar som Skolverket i dag har för att inom sitt verksamhetsområde se till att lagen <a href="https://lagen.nu/2006:67">(2006:67)</a> om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever följs. Skolinspektionen ska även överta de andra uppgifter som Skolverket i dag har enligt lagen. Barn- och elevombudet för likabehandling, som i dag utför uppgifter som enligt lagen ska ombesörjas av Skolverket, ska knytas till Skolinspektionen. Myndigheten ska även tillhandahålla kanslistöd åt Skolväsendets överklagandenämnd.</p>
<p>Utbildningsinspektionsutredningen har lämnat förslag till den statliga utbildningsinspektionens framtida inriktning och utformning (SOU 2007:101). Betänkandet har remitterats och synpunkter ska lämnas senast den 3 mars 2008. Betänkandet och dess beredning kan komma att föranleda tilläggsdirektiv till denna utredning.</p>
<p>Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar</p>
<p>Skolinspektionen ska vara en myndighet för nationell tillsyn och kvalitetsgranskning inom skolväsendet m.m. Skolinspektionen ska ansvara för tillsyn över och kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet samt den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och utbildningen vid fristående skolor. Myndigheten ska även ha de andra tillsynsuppgifter som i dag åligger Skolverket och svara för tillståndsprövning.</p>
<p>Från Skolverket överförs ansvaret till Skolinspektionen att tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Barn- och elevombudet för likabehandling ska också föras över från Skolverket till den nya myndigheten.</p>
<p>Skolinspektionen ska således överta de arbetsuppgifter som i dag vilar på Skolverket avseende ovan nämnda verksamheter.</p>
<p>Den nationella uppföljning och utvärdering som Skolverket även framgent ska svara för kommer rimligen att utgöra ett viktigt underlag för Skolinspektionens verksamhet. Samtidigt bör Skolverket kunna använda inspektionsresultat i sitt arbete med t.ex. uppföljning och utvärdering. Ett väl fungerande samarbete mellan Skolinspektionen och Skolverket kring dessa frågor är därför viktigt.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, Statens skolinspektion, med samlat ansvar för frågor som rör tillsyn över och kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet. Myndigheten ska även ha de andra tillsynsuppgifter som i dag åligger Skolverket. Skolinspektionen ska vidare svara för tillståndsprövning, dvs. godkännande respektive rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Barn- och elevombudet för likabehandling ska inordnas i myndigheten, som även ska tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008.</p>
<p>Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av regeringens förslag i propositionen Nya skolmyndigheter.</p>
<p>Verksamhetsmål och anslagsfördelning m.m.</p>
<p>Utredaren ska föreslå mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet. Utredaren ska även föreslå hur myndighetens anslag ska fördelas på anslagsposter och föreslå en verksamhetsplan för myndigheten för perioden den 1 oktober-31 december 2008. Förslagen ska kunna utgöra ett underlag inför regeringens arbete med den nya myndighetens regleringsbrev. Utredaren ska utgå från de resurser som Skolverket har i dag för tillsyn och kvalitetsgranskning, verksamhet avseende godkännande och rätt till bidrag för fristående skolor och återkallande av sådant tillstånd och sådan rätt till bidrag samt kanslistöd för Skolväsendets överklagandenämnd.</p>
<p>Utredaren ska med utgångspunkt i erfarenheterna från den tid som barn- och elevombudet för likabehandling har bedrivit sin verksamhet föreslå en dimensionering och finansiering för ombudet. Utredaren ska även beakta att anslaget i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) tillförs 150 miljoner kronor från 2008 avseende främst utbildningsinspektion.</p>
<p>Vidare ska utredaren lämna ett budgetunderlag för perioden 2009-2011.</p>
<p>Stödfunktioner, organisation och bemanning</p>
<p>Utredaren ska besluta om myndighetens organisation och överväga lämpliga arbetsformer. Den nya myndighetens huvudkontor ska placeras i Stockholmsområdet, men myndigheten bedöms ha behov av verksamhet på flera orter i landet. Myndigheten bör ha en regional organisation med en god geografisk spridning. Med en regional organisation finns goda förutsättningar för kännedom om regionala och lokala förhållanden bland inspektörer och annan personal. Genom regional närvaro minskar också avstånd och restider, vilket medför rimligare arbetsvillkor och möjlighet till reducerade reskostnader. Utredaren ska i sitt arbete med att utforma Skolinspektionens regionala organisation utgå från den regionala organisation som i dag finns vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Detta innebär att kontor kan komma att finnas i Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Växjö. I syfte att säkra en sammanhållen inspektionsverksamhet och likvärdiga bedömningar över landet bör antalet regionala enheter inte öka nämnvärt jämfört med dagens regionala organisation vid Skolverket.</p>
<p>Utredaren ska särskilt överväga lokalisering av Skolväsendets överklagandenämnd och barn- och elevombudet för likabehandling.</p>
<p>Utredaren ska därutöver vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att myndigheten ska kunna inrättas den 1 oktober 2008. I det ingår att förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska vidare bygga upp administrativa och IT-tekniska system för den nya myndigheten. Utredaren ska ingå nödvändiga avtal för myndighetens verksamhet. I syfte att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet bör utredaren överväga att överta befintliga avtal m.m. där så är möjligt.</p>
<p>Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen <a href="https://lagen.nu/1976:580">(1976:580)</a> om medbestämmande i arbetslivet. Den nya myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om övergång av verksamhet i 6 b § lagen <a href="https://lagen.nu/1982:80">(1982:80)</a> om anställningsskydd. Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.</p>
<p>Uppdragets genomförande och tidsplan</p>
<p>Utredaren ska samråda med Skolverket, Skolväsendets överklagandenämnd, barn- och elevombudet för likabehandling, Ekonomistyrningsverket och den avvecklingsmyndighet som regeringen avser att bilda för avvecklingen av vissa myndigheter och verksamheter inom skolväsendet m.m. I den utsträckning det behövs ska utredaren även samråda med övriga berörda myndigheter och organisationer. Myndigheterna ska lämna utredaren det underlag som utredaren begär.</p>
<p>Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska särskilt beakta behovet av att hålla personalen vid berörda myndigheter informerad.</p>
<p>Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) underrättat om arbetet. Utöver det ska utredaren senast den 16 juni 2008 lämna</p>
<p>- förslag på mål för de olika delarna av myndighetens verksamhet,</p>
<p>- förslag på hur myndighetens anslag ska fördelas och verksamhetsplan för perioden den 1 oktober-31 december 2008,</p>
<p>- budgetunderlag för perioden 2009-2011, och</p>
<p>- en redovisning av hur berörd personal har informerats och förberetts på kommande förändringar.</p>
<p>En slutrapport ska lämnas senast den 30 september 2008. Av slutrapporten ska framgå hur myndighetens organisation ska utformas.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>http://www.opengov.se/govtrack/dir/2007:28/2007-03-15T12:00:00+01:002007-03-15T12:00:00+01:002007:28 Översyn av myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m.Utbildningsdepartementet<p></p>
<p>Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2007</p>
<h2 id="sammanfattning">Sammanfattning av uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare skall se över och lägga fram förslag om organisationen av de statliga förvaltningsmyndigheterna inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt Nationellt centrum för flexibelt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Valideringsdelegationen, Social-styrelsens institut för särskilt utbildningsstöd och Tolk- och översättarinstitutet. Översynen skall syfta till att skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten samt att klargöra vad som skall vara myndigheternas offentliga åtaganden och uppgifter. Utredaren skall se över vilka möjligheter som finns att åstadkomma synergieffekter, effektivisera verksamheten och sänka kostnaderna samt föreslå en mera överskådlig och effektiv myndighetsstruktur med färre myndigheter.</p>
<p>Utredaren skall med utgångspunkt i vad som anges i direktiven föreslå hur myndigheterna skall vara organiserade, dimensionerade och lokaliserade. Utredaren skall utarbeta de lag- och förordningstexter som behövs för att genomföra utredarens förslag. Förslagen får inte medföra ökade kostnader för staten.</p>
<p>Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2007.</p>
<h2 id="bakgrund">Bakgrund</h2>
<p>I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) anger regeringen att det skall undersökas om det finns möjligheter att minska antalet myndigheter. Organiseringen av förvaltningen är ett viktigt styrinstrument, men den statliga myndighetsstrukturen har blivit komplicerad och svåröverskådlig. En översyn av förvaltningen syftar till att få till stånd en tydligare och mera överskådlig förvaltningsstruktur.</p>
<p>Sedan slutet av 1980-talet har tyngdpunkten i den offentliga förvaltningen flyttats från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Brister i mål- och resultatstyrningen av skolväsendet har lett till en försämrad måluppfyllelse och bristande likvärdighet i utbildningen. Det är därför viktigt att skol- och utbildningspolitiken läggs om för att stärka kvaliteten och säkra likvärdigheten i verksamheten. Kunskapsuppdraget skall vara i fokus, samtidigt som verksamhetens självbestämmande och den professionella friheten för lärare och rektorer skall öka.</p>
<p>Statens skolverk (Skolverket) har regeringens uppdrag att genomföra en utbildningsinspektion som omfattar alla kommuner och skolor vart sjätte år. Samtliga kommunala och fristående skolor skall inspekteras och granskas. När det gäller förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och kommunernas vuxenutbildning fokuserar Skolverket på huvudmännens ansvar för dessa verksamheter. Det är naturligtvis viktigt att tidigt kunna uppmärksamma och påpeka brister i en skola. Regeringen ser av den anledningen ett behov av tätare och förbättrad granskning av verksamheternas kvalitet. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2007 aviserat att utbildningsinspektioner från och med år 2008 skall genomföras minst vart tredje år av varje skolas kvalitet. Fokus skall ligga på måluppfyllelsen. Inspektionsresultaten skall vara jämförbara och offentliga, dvs. lättillgängliga för var och en.</p>
<p>Den tidigare regeringen gav i juni 2005 en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en central myndighet för vuxnas lärande skulle kunna bildas genom en sammanslagning av vissa myndigheter inom utbildningsområdet eller genom en omfördelning av uppgifter mellan dem (dir. 2005:70). Utredarens förslag redovisades i betänkandet Vuxnas lärande - En ny myndighet (SOU 2006:38).</p>
<p>Enligt budgetpropositionen för 2007 är regeringens utgångspunkt att kommunernas vuxenutbildning, dvs. kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi) även fortsättningsvis skall finnas inom befintliga skolmyndigheters ansvarsområde. En ny myndighet för vuxenutbildningen skall därför inte inrättas. Oavsett detta är det viktigt att de myndigheter som finns inom vuxenutbildningsområdet inbegrips i den planerade översynen.</p>
<p>En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en kartläggning och utvärdering av skolans ledningsstruktur. Utredarens förslag har redovisats i betänkandet Skolans ledningsstruktur - om styrning och ledning i skolan (SOU 2004:116).</p>
<p>Kommittén för översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) har bl.a. i uppgift att analysera och lämna förslag för att komma till rätta med de särskilda problem som är förknippade med s.k. nämndmyndigheter och andra små myndigheter.</p>
<p>I direktiven (dir. 2006:127) till Utredningen om statliga specialskolor - bättre förutsättningar och tydligare ansvarsfördelning slår regeringen fast att Ekeskolan och Hällsboskolan skall återetableras som statliga specialskolor för elever med synskada och ytterligare funktionshinder respektive grav språkstörning. Dessa personkretsar sorterar i dag under Specialpedagogiska institutet, medan övriga statliga specialskolor, vars målgrupp är döva och hörselskadade elever, tillhör Specialskolemyndigheten.</p>
<p>Behovet av en utredning</p>
<p>Utbildningens kvalitet skall öka. Kunskapsresultaten i skolväsendet skall förbättras. Verksamheten skall utgå från den enskildes behov och förutsättningar. Uppföljningen av resultaten skall bli bättre och ske tidigare i skolan. Kvalitetsgranskning och tillsyn över skolans insatser för att klara kunskapsuppdraget skall stärkas genom en förstärkt utbildningsinspektion. Målen för utbildningspolitiken ställer nya krav och påverkar inriktningen av myndighetsstrukturen inom skolväsendet.</p>
<p>Det utbildningsområde som uppdraget gäller omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Även utbildningsformerna för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom skolväsendet ingår i uppdraget. Regeringen behöver en mer ändamålsenlig myndighetsorganisation som fokuserar på statens kärnuppgifter och underlättar statens mål- och resultatstyrning. Förekomsten av många myndigheter av olika storlek, varav en del med sinsemellan näraliggande och delvis likartade uppgifter, påverkar inte enbart förutsättningarna för en effektiv styrning. Det stora antalet myndigheter har även medfört svårigheter för föräldrar, allmänhet, huvudmän och intressenter att överblicka myndighetsstrukturen och ansvarsfördelningen för att identifiera kontaktvägarna i olika frågor.</p>
<p>De nationella kvalitetsgranskningarna behöver förbättras. Regelbundna granskningar och återkommande uppföljningar och utvärderingar skall bidra till att höja skolornas kvalitet. En tydligare resultatstyrning kräver att relevanta metoder och instrument utvecklas för att mäta skolors resultat och utveckling. Analyser av skolors insatser för att främja måluppfyllelsen är ytterligare en central funktion som behöver säkerställas inom myndighetsstrukturen.</p>
<p>I bl.a. betänkandet SOU 2004:116, där skolans ledningsstruktur och styrning analyserats, konstateras ett behov av en stödjande men icke styrande funktion på nationell nivå för att bidra till skolutveckling utifrån vetenskaplig grund. Internationell och svensk forskning inom olika områden, som är av direkt relevans för skolan, behöver komma rektorer och lärare till del i högre utsträckning än vad som sker i dag. Ökad kunskap om evidensbaserade arbetssätt som bidrar till ökad måluppfyllelse bör eftersträvas.</p>
<p>Myndighetsstrukturen hänger också samman med lokaliseringen av myndigheterna. Små myndigheter och små geografiskt spridda enheter har ofta problem med höga administrativa kostnader, samordning och sårbarhet. Å andra sidan är hyresnivåer och lönekostnader högre i huvudstadsregionen. Ytterligare faktorer av betydelse är tillgången till kompetent personal, tillgänglighet för allmänheten och möjligheter för myndigheter att upprätthålla goda kontakter med kommunerna.</p>
<p>I dag finns ett flertal statliga myndigheter och ytterligare några verksamheter som har uppgifter inom skolväsendet. Skolväsendets huvudsakliga uppgift är kunskapsuppdraget - att alla elever ges möjligheter att nå de nationella målen i alla ämnen, kurser och utbildningar. Förskolan skall främja det enskilda barnets utveckling och lärande. Därför krävs en tydlig inriktning på och prioritering av måluppfyllelsen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Denna utgångspunkt gäller också för de delar inom vuxenutbildningen som inte tillhör det offentliga skolväsendet.</p>
<p>Det finns behov av att renodla och koncentrera den statliga myndighetsstrukturen till färre myndigheter med tydliga ansvarsområden. Detta innebär bl.a. att funktioner som uppföljning, utvärdering, tillsyn och inspektion behöver tydliggöras. Det finns även behov av en tydlig gränsdragning mellan förvaltning och politik vad gäller opinionsbildande verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan staten, skolans övriga huvudmän och de verksamma i skolan behöver bli tydligare. Myndighetsstrukturen måste vara väl anpassad till en mål- och resultatstyrd skola.</p>
<p>Det uppdelade myndighetsansvaret för det statliga stödet till teckenspråkiga har, enligt den särskilde utredare som haft i uppdrag att bl.a. kartlägga förutsättningarna för likvärdig utbildning på teckenspråk, lett till att stödet har försvagats i viktiga avseenden. I betänkandet Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) föreslås bl.a. att all driftsrelaterad statlig verksamhet för teckenspråkiga barns och ungdomars utbildning förs till Specialskolemyndigheten.</p>
<p>Genom skolväsendets decentralisering har kommunerna och landstingen fått det fullständiga huvudmannaskapet för grund-, sär- och gymnasieskolan. Enligt en lagändring till följd av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18) skulle varje kommun se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen i skolan. Av 2 kap. 7 § skollagen <a href="https://lagen.nu/1985:1100">(1985:1100)</a> i dess nuvarande lydelse framgår att varje kommun och landsting skall se till att kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen.</p>
<p>Staten har emellertid ett särskilt ansvar för att det finns tillgång till sådana fortbildningsinsatser som betingas av centralt beslutade reformer. Staten behöver också i viss omfattning bistå huvudmän och skolor i deras utvecklingsarbete inom områden som är väsentliga för att garantera en likvärdig utbildning i hela landet.</p>
<p>Mot denna bakgrund framstår ett tydligt behov av att göra en samlad översyn av den splittrade myndighetsstrukturen inom skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen samt att renodla statens uppgifter och åtaganden inom området.</p>
<p>Berörda myndigheter</p>
<p>Skolverket</p>
<p>Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Verket har sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Myndigheten har sitt huvudkontor i Stockholm. Utbildningsinspektionen, som har fem regionala enheter, är en prioriterad uppgift. Myndigheten svarar vidare för bl.a. uppföljning, utvärdering och nationella prov samt har vissa uppgifter vad gäller fristående skolor och kompletterande utbildningar. Skolverket utfärdar även föreskrifter och utarbetar allmänna råd och andra styrdokument.</p>
<p>Myndigheten för skolutveckling</p>
<p>Myndigheten skall främja utveckling inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen genom bl.a. generellt utvecklingsstöd samt riktat stöd till kommuner. Myndigheten svarar även för den statliga rektorsutbildningen och medverkar i spridning av forskningsresultat. Myndigheten har huvudkontor i Stockholm och fem regionala enheter.</p>
<p>Specialpedagogiska institutet</p>
<p>Institutet ger råd och stöd i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder till huvudmän inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och det offentliga skolväsendet samt till huvudmän för fristående skolor som står under statlig tillsyn.</p>
<p>Institutet erbjuder specialpedagogisk utredning inom resurscenter för barn och ungdomar med synskada, med synskada och ytterligare funktionshinder, med grav språkstörning, med dövhet eller hörselskada om de också är utvecklingsstörda samt med dövblindhet. Institutet bedriver även undervisning för barn och ungdomar vid vissa resurscenter. Institutets läromedelsråd ansvarar bl.a. för att tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder främjas. Institutet har huvudkontor i Härnösand. Verksamheten är uppdelad i fem regioner.</p>
<p>Specialskolemyndigheten</p>
<p>Myndighetens uppgift är att ge döva och hörselskadade elever en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Specialskolemyndigheten (SPM) ansvarar även för bl.a. elevhemsboende och för att ge eleverna goda förutsättningar till en aktiv fritid. Vidare ansvarar myndigheten för utbildning i teckenspråk för syskon till döva barn och barn med döva föräldrar. SPM består av ett centralt kansli i Örebro och sex statliga specialskolor.</p>
<p>Nationellt centrum för flexibelt lärande</p>
<p>Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) stödjer användningen av distansmetoder i folkbildning och vuxenutbildning samt utvecklar och tillhandahåller vuxenutbildning i form av distansutbildning. CFL skall också bl.a. komplettera kommunernas utbud av vuxenutbildning genom att erbjuda distansundervisning. Utbildningsverksamheten är dock av mindre omfattning och minskar successivt. CFL:s huvudsakliga verksamhet är förlagd till Härnösand och Norrköping. Myndighetsledningen finns i Hässleholm.</p>
<p>Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>Myndigheten är central förvaltningsmyndighet för den eftergymnasiala utbildningsformen kvalificerad yrkesutbildning (KY). Myndigheten beslutar om statsbidrag eller särskilda medel till utbildningsanordnare som får anordna KY. Från och med augusti 2006 är det möjligt att efter anmälan till myndigheten bedriva KY som uppdragsutbildning. Myndigheten, som finns i Hässleholm, svarar även för bl.a. tillsyn och uppföljning vad gäller KY.</p>
<p>Sameskolstyrelsen</p>
<p>Sameskolstyrelsen (SamS) är styrelse för sameskolorna och därtill hörande verksamhet. Staten är huvudman för sameskolan, där samers barn får fullgöra sin skolplikt. SamS får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Myndighetens kansli är placerat i Jokkmokk.</p>
<p>Skolväsendets överklagandenämnd</p>
<p>Skolväsendets överklagandenämnd har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område. Det är i huvudsak fråga om beslut som berör elever inom det offentliga skolväsendet. Skolverket tillhandahåller kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd.</p>
<p>Andra berörda verksamheter</p>
<p>Barn- och elevombudet för likabehandling</p>
<p>Ombudet skall se till att lagen <a href="https://lagen.nu/2006:67">(2006:67)</a> om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever följs och företräda barnet eller eleven i domstol i en skadeståndstvist enligt lagen. Ombudet skall även bl.a. ta initiativ till eller medverka i utbildnings- och informationsverksamhet som rör lagen. Skolverket tillhandahåller kansliresurser för ombudet.</p>
<p>Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd</p>
<p>Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) administrerar statsbidraget till särskilt utbildningsstöd och till verksamheten med särskilda omvårdnadsinsatser i anslutning till gymnasieskola med speciellt anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning). Sisus bistår de huvudmän som svarar för verksamheten med särskilda omvårdnadsinsatser för elever med Rh-anpassad utbildning med administrativa tjänster i samband med att hemkommuner och hemlandsting betalar ersättning för vissa kostnader för eleverna till dessa huvudmän. Sisus svarar för administrativt stöd åt Nämnden för Rh-anpassad utbildning, som prövar frågor om intagning till gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Sisus kansli är beläget i Stockholm.</p>
<p>Tolk- och översättarinstitutet</p>
<p>Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet har övergripande uppgifter vad gäller tolk- och översättarutbildning. För samhällets behov anordnar TÖI tolk- och översättarutbildning inom högskolan och fördelar bl.a. statsbidrag till kontakttolkutbildning på folkhögskolor och hos studieförbund.</p>
<p>Valideringsdelegationen</p>
<p>Valideringsdelegationen är en tillfällig myndighet, som under åren 2004-2007 arbetar med att i fråga om validering av vuxnas kunskaper och kompetens bl.a. främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet. Delegationen skall även föreslå åtgärder för att säkerställa en verksamhet med validering. Myndigheten är lokaliserad till Norrköping.</p>
<p>Universitet och högskolor med lärarutbildning</p>
<p>En majoritet av landets lärosäten bedriver lärarutbildning och på ett antal orter också rektorsutbildning. De bedriver även viss forskning av betydelse för skolans verksamhet och utveckling. De lärosäten som bedriver lärarutbildning har också i uppdrag att medverka i uppbyggnaden av regionala centrum (RUC). Dessa centrum skall främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare.</p>
<h2 id="uppdrag">Uppdraget</h2>
<p>En särskild utredare skall se över och lägga fram förslag om organisationen av de statliga förvaltningsmyndigheterna inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt CFL, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Valideringsdelegationen, Sisus och TÖI. Översynen skall syfta till att skapa goda förutsättningar för regeringens styrning av den statliga verksamheten. Utredaren skall beakta att staten måste ha verktyg för att säkerställa att skolans uppdrag klaras och att lagar och förordningar efterlevs. Tydliga mål, uppföljning och utvärderingar av måluppfyllelsen är nödvändiga delar i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Staten måste också tillse att det finns en väl fungerande tillsyn, som är likvärdig för alla huvudmän.</p>
<p>Utredaren skall också beakta att skolornas och verksamheternas måluppfyllelse skall förbättras. Nationella krav måste hävdas aktivt. Därför skall utbildningsinspektionen, uppföljningen och utvärderingen skärpas och kvalitetssäkras. En tydlig åtskillnad skall på utbildningsområdet göras mellan myndigheter med inspekterande eller kvalitetsgranskande uppgifter och myndigheter med stödjande eller utvecklande uppgifter. Utredaren skall överväga om det finns behov av förändringar i uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna för att renodla verksamheterna och undvika rollkonflikter. Utredaren skall se över vilka möjligheter som finns att åstadkomma synergieffekter och effektivisera verksamheten.</p>
<p>Utredaren skall föreslå en ny och effektiv myndighetsstruktur som skall underlätta statens styrning. Den skall även vara mer överskådlig och omfatta färre myndigheter samt stödja skolans och de övriga verksamheternas måluppfyllelse. Myndighetsstrukturen skall bidra till att tydliggöra ansvar och uppgifter på nationell respektive lokal nivå i ett mål- och resultatstyrt skolsystem. Ambitionen bör vara att friutrymmet för rektor och lärare är stort. Utredaren skall föreslå hur resurser skall kunna överföras till myndigheternas kärnverksamhet genom bl.a. effektivisering av de administrativa stödfunktionerna.</p>
<p>Nationell likvärdighet i ett decentraliserat system förutsätter en utvecklad och ändamålsenlig kvalitetssäkring. Utbildningsinspektionens uppgifter skall renodlas och förstärkas, så att fokus för inspektionen ligger på hur väl skolorna klarar kunskapsuppdraget. Utredaren skall överväga om inspektionen skall bli en självständig myndighet för kvalitetsgranskning och tillsyn. Granskningen av måluppfyllelsen och verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning måste vara oberoende. Detta gäller såväl i förhållande till dem som granskas som i förhållande till statliga stöd- och utvecklingsinsatser. Inspektionens uppgifter skall därför koncentreras till kvalitetsgranskning och tillsyn. Avgörande för att utbildningsinspektionen skall fylla sitt syfte är att granskningen utförs med god kvalitet och utifrån kunskap om vetenskapliga metoder för att utvärdera skolors och verksamheters insatser.</p>
<p>Utredaren skall vid utarbetandet av sina förslag utgå från att Skolverket skall svara för statens uppgifter i övrigt, dvs. sådana kärnuppgifter som i dag vilar på Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och CFL. Liksom i dag skall Skolverket ha sektorsansvar för handikappfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Ansvarsområdet skall avse förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grund- och gymnasieskola, särskola och vuxenutbildning m.m. Statens del av ansvaret för att främja verksamhetens utveckling skall ta sin utgångspunkt i att verksamhetsformerna skall ha likvärdig kvalitet över hela landet. Uppföljning och utvärdering skall ge underlag för analys och bedömning av verksamheten. Utredaren skall utifrån den rådande ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingen pröva vilka former av stödjande eller utvecklande verksamhet som skall rymmas inom det statliga åtagandet och därmed också pröva myndighetens kärnuppgifter. Utredaren skall i det sammanhanget särskilt beakta hur universitet och högskolor med lärarutbildning kan främja skolans utveckling. Utredaren skall överväga hur myndigheten på ett effektivt sätt kan samverka med Internationella programkontoret för utbildningsområdet för att tillvarata resultat från EU:s utbildningsprogram.</p>
<p>Utredaren skall vid utarbetandet av sina förslag utgå från att en särskild myndighet skall ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder samt bedriva undervisning för vissa barn och ungdomar med funktionshinder. Utredaren skall i det sammanhanget överväga möjligheten att föra SPM som en operativ avdelning till denna myndighet. Vidare skall utredaren överväga möjligheterna att i den nya myndigheten inrymma delar av den verksamhet som Sisus respektive TÖI svarar för i dag.</p>
<p>Utredaren skall överväga möjligheten att inrymma den verksamhet som bedrivs av SamS i Sametinget för att samla ansvaret för frågor som har särskild betydelse för det samiska folket, som är ett urfolk och en nationell minoritet.</p>
<p>Folkbildningen, dvs. folkhögskolorna och studieförbunden, berörs inte av översynen.</p>
<p>I avvaktan på förslag från Kommittén för översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) skall utredaren pröva vilken myndighet som bör tillhandahålla kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd. Utredaren skall även, med beaktande av de tillsynsuppgifter som åligger Barn- och elevombudet för likabehandling, utreda vilken hemvist som kan vara lämplig för ombudet.</p>
<p>Verksamhet och organisation</p>
<p>Utredaren skall lämna förslag till en ny statlig myndighetsstruktur för skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de delar av vuxenutbildningen som inte tillhör skolväsendet. Utredaren skall se över och föreslå vilka uppgifter de olika myndigheterna skall svara för. Myndigheternas kärnuppgifter skall därmed tydliggöras. I uppdraget ingår att föreslå hur de statliga myndigheterna skall vara organiserade, dimensionerade och lokaliserade.</p>
<p>Utredaren skall allsidigt överväga de nya myndigheternas lokalisering. Utredaren skall även föreslå hur det fortsatta omstruktureringsarbetet kan organiseras.</p>
<p>Författningsförslag</p>
<p>Utredaren skall precisera respektive myndighets offentliga åtagande. Utredaren skall vidare lämna förslag till instruktioner för de nya myndigheterna och till de ändringar i instruktionerna för övriga berörda myndigheter som behövs samt föreslå namn på myndigheterna. Vissa av de uppgifter som i dag vilar på Skolverket och Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och som kan beröras av en förändring är reglerade i lag. Utredaren skall presentera de lagförslag som behövs samt lämna förslag till övriga nödvändiga författningsändringar.</p>
<p>Kostnader</p>
<p>Förslaget skall rymmas inom de ekonomiska ramar som gäller för de berörda myndigheterna. Utredaren skall redovisa möjliga besparingar och de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av förslagen på kort och lång sikt.</p>
<p>Arbetsmetod och redovisning av uppdraget</p>
<p>Utredaren skall hålla sig informerad om lagstiftningsarbete av betydelse för arbetet som pågår inom Regeringskansliet och det arbete med riktlinjer för tillsyn som pågår inom Finansdepartementet.</p>
<p>Utredaren skall samråda med relevanta kommittéer, t.ex. Kommittén för översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123).</p>
<p>Utredaren skall även samråda med Utredningen om statliga specialskolor - bättre förutsättningar och tydligare ansvarsfördelning (dir. 2006:127).</p>
<p>Utredaren skall hålla berörda myndigheter och intresseorganisationer informerade om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. De centrala arbetstagarorganisationerna skall hållas informerade och beredas tillfälle att framföra synpunkter.</p>
<p>Utredaren skall särskilt höra Sametinget i frågor som rör samer och SamS.</p>
<p>Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2007.</p>
<p> (Utbildningsdepartementet) </p>